Håller med 100%. Att dom inte fattar själva att "har inte råd" inte är en ursäkt 😟 Man ska inte ha djur om man inte tar hand om dom.

Även om jag inte har en stor inkomst har jag släkt, familj och svärföräldrar som utan tvekan skulle hjälpa mig betala om jag inte skulle kunna göra det vid tillfälle.

Härligt!! Samma för mig, man löser det liksom.

Även om man inte har råd med operationer så bör man ha pengar till en ev avlivning. Det är ens skyldighet som djurägare.

Jag tror att det är lätt också att bli 'lycko-hög' på djur, så att man kanske skaffar fler än vad man egentligen har kapacitet för.

Jag har själv varit i sitsen med ekonomi problem, och dåliga veterinärer.. Men jag har haft tur att känna flera personer som kan hjälpa mig med detta, både ekonomiskt och med råd och stöd.

Jag tycker det är helt okey att be om råd osv via RIF, men man måste i samma veva veta om att det är just det enda dom kan få och att en veterinär är ett måste. Man kan inte med mental energi fokusera så att ens råtta blir frisk tyvärr :c

 Och när det kommer till barn och husdjur, så tycker jag att man inte kan 'skälla' ut dem för vad deras föräldrar har gjort. dom är nog ledsna och ängsliga som det är med deras sjuka djur. Så som vuxen så bör man försöka hjälpa istället för att trycka ännu mer på deras panik knapp.

Det vi kan göra är informera, men vi ska inte skrämma bort folk.

Känner samma ilska och frustration vissa gånger. Jag har ingen förståelse eller sympati för de vuxna (Alltså, icke barn!) som har djur för att "dom vill" och sen låter djuren lida för deras egna vinnings skull.

Samma sak till de föräldrar som köper djur åt deras barn för att sedan inte ta ansvar eller vilja betala, eller ens ha förståelse för barnets relation till djuret.. Nä, det är så att man vill spy!

Jag har haft turen att som barn växte upp med hund och en djurälskande mamma.. Hon lärde mig att respektera och älska djur, samt vårda dem. Nu verkar många så pinsamt snåla när det kommer till veterinärvård.. Både föräldrar och ja, fria vuxna.

"Det är ju så dyrt.." "Det gör väl inget om dom självdör?" "Det är ju ändå BARA en katt/råtta/hund.." "Jag har inte tid eller lust längre.."

Skaffa. Då. Inte. DJUR! Suck..

Vet att många KAN få problem med ekonomin eller helt out of the blue tappa intresset. Tro mig, har nära vänner som gått igenom detta och jag har förståelse för det. Det jag INTE har och ALDRIG kommer ha förståelse för är när djuret får lida(!) för att man själv inte haft koll eller slösat bort sina pengar på sprit eller godis.

Skulle jag behöva göra mig av med något av mina djur skulle jag lägga ner tid, kärlek och tårar på att hitta rätt hem. Även om jag själv fick lida i processen.

Skulle ett av mina djur insjukna och JAG inte haft vett nog att spara pengar, jamen.. Sälj datorn då? Eller kläder? Telefonen? De flesta vuxna har något att göra sig av med i akuta fall. Eller vänner/familj som kan hjälpa till!

Och igen - har man inga pengar, inget av värde och inga vänner/etc.. Då (förlåt!) kanske djur inte är det bästa att ha i sitt hem..
För dom blir gamla, dom blir sjuka, dom kan vara med om små vardagsolyckor och att tro att dom "reder sig själv" alla gånger funkar inte.

Nu kanske jag låter hård, men jag vet inte.. Blir så trött på att läsa trådar om "Jag har inte råd" och "Jag orkar inte".. Det är inte att jag pekar finger åt en specifik person.. bara just ATT det händer..

GAH! Så..  Nu var det ute ur systemet.. hah. 🚬

Jag har reagerat på att det har varit så många som omplacerar sina råttor den senaste månaden :/

Håller med! OT men hur gick det med fallet i Djurgården är så nyfiken:) om hav inte finns fel så var det du som gjorde de inlägget.

Håller helt med :) alla borde ha ett "Djursparar konto" där man sätter över runt 1000-2000kr å ser till att det alltid finns där (mer om man har fler djur förstås) men som jag som endast har 2st  (ensamråtta, som har valt det själv och hamster)

Många bra kommentarer :-) Ang att skälla på barnen, nej jag vet dett dumt men ibland kan jag inte kontrollera impulsen att säga något… Och många här är inte barn utan tonåringar! 15 år då tycker jag att man kan tänka lite själv faktiskt och även ta tag i saker. Jag är nog hård men tycker att det är helt galet att man skriver här och frågar vansinniga frågor som man egentligen borde fråga en vet. Visst rossel kan man ju kolla på här då det finns många som skriver om hur det låter å det finns videos osv, men det ska liksom inte bli mer än så! Har man själv fattat att det är rossel eller annat som vet ska se över så borde man inte enligt min mening hänga kvar här och fråga fler frågor när man redan fått svaret GÅ TILL VET! man slösar tid och djuret får lida onödigt länge. Jag menar, vad kan vi här göra åt någons tumör eller rossel? Bara konstatera att det ANTAGLIGEN rör sig om det, men resten är upp till en veterinär. Det är där de störande kommer så folk svarar nej jag har inte råd mina päron vill inte betala det är för långt till veterinären…. Ah alla ursäkter man kan komma på för att slippa "slösa pengar" på ett djur. Så ser jag det iaf. Rif är skitbra! Älskar att läsa tips och trixs om man och inredning o bebisar osv!! Men det är liksom sånt vi kan och inget annat som har med medicin eller diagnos o göra.

Ang familjen, de säljer fortf men stör inte mig! Blir dock arg över att deras verksamhet för fortsätta men jag gjorde vad jag kunde så nu hoppas jag på karma :-)

Det absolut minsta man ska ha är pengar till avlivning. Det är ett absolut minimum. Punkt.

Jag kan förstå om inte alla kan bekosta en operation eller andra dyrare behandlingar, sånt kan jag ta. Men man ska alltid ha pengar till en avlivning.

Det är olika hur man ser på det, jag anser att folk under arton ska få hjälp ekonomiskt av sina föräldrar. Och fast man är tonåring så gör det ont när saker inte vill funka, det är sådant här som skrämmer folk från att be om hjälp just här. Men jag håller med om att många verkar be om hjälp och sedan stanna där, vi har tom artiklar om hur man kan diagnosticera en sjukdom samt vad man bör göra . Enda vi kan göra är att bemöta människor väl och informera , och sedan hoppas att dom gör det rätta.

Jag känner samma frustration många gånger. Djur som lider, har ont, är akut sjuka m.m som inte får den vård de behöver, om ens någon alls …

Men jag håller med om att man inte ska skälla på barn ang. att dom inte har råd med veterinärkostnader, det är alltid föräldrarnas ansvar. Alltid. Om djuren missköts av en osympatisk unge däremot, då finns det inget försvar, vare sig från barnets eller föräldrarnas (speciellt föräldrarnas!) håll.

Hur svårt kan det vara för föräldrar att betala veterinärkostnaden, men sedan klargöra för barnet att det i fortsättningen måste spara undan själv? Eller låta barnet jobba ihop pengarna i efterskott, genom några hushållssysslor t.ex., det är bara bra för uppfostran och lär barnet att inget är gratis. För det är det inte i vuxenvärlden. Men har föräldrarna inte råd med plötsliga extra utgifter, så ska de heller inte låta barnen skaffa djur.

När jag först skaffade råttor hade jag bara haft taggmöss innan, och de levde i 4,5 år och blev aldrig sjuka. Min kanin blev heller aldrig sjuk. Innan jag skaffade min första råtta hade jag läst på en del, men långt ifrån tillräckligt. Jag hade ingen aning om att råttor så lätt kan bli sjuka. Att jag slarvat så med att läsa på är givetvis endast mitt eget fel.

När Ralf sedan drabbades av mycoplasma hade jag inga pengar till att ge honom veterinärvård, och jag lånade då av min mamma. Men efter den läxan sparade jag ihop ett sjukkonto år råttorna.
Innan jag skaffade mina nuvarande pojkar ett par år senare la jag undan 6000kr från mitt sparande som endast skulle gå till råttorna ifall de skulle bli sjuka, något jag är evinnerligt glad för idag, då Jack ofta behövde veterinärvård, och jag behövde aldrig fundera på vad det skulle kosta. Idag ligger pengarna på 2000kr, vilket jag tycker är på tok för lite och jag kommer att spara undan månad för månad igen. 

Jag har 5 råttor nu. Vad gör jag om ALLA plötsligt blir akut sjuka samtidigt? Då räcker inte 2000kr särskilt långt, och jag tror att även det är något som en del inte har med i beräkningen. En buffert anpassad efter antalet råttor/andra husdjur.

Håller med folk tyvärr handlar det ju inte bara om råttor utan om många djur, men kanske framför allt dom mindre djuren så som råttor exempel, känns som att folk gör sig av med dom bara för att dom blir sjuka för att köpa nya eller nått.

Jag anser att djur är som människor är man inte beredd att lägga pengar på djuren när dom är sjuka ska man inte skaffa dom från första början, min fråga gör dom samma med sina barn när dom blir dåliga eller nått och försöker omplacera dom någonstans?