Vilka komplikationer är det egentligen som Honor ska riskera efter 12 Månader/14 Månader?
Jag har Hört detta sedan 2010 men har aldrig Hittat Bevis för detta eller ens vad dessa komplikationer skulle vara, det enda Jag faktiskt har Hittat är från ena Föreningen i England som säger just att det inte är några mer komplikationer om Honan är över det men däremot att Fertiliteten minskar, och antingen på samma ställe eller någon annanstans sä stod det att detta påstående Startade av att man antog att Råttor hadde samma problem som en annan gnagarart (kommer inte Ihåg vilken men det var i alla fall Kända komplikationer där)
I och med att detta var det enda Jag kunde Hitta så tog Jag risken att inte förlora Mina Bästa Honor och Parade De vilket gick lika Bra.
Nu har Jag haft flera Äldre Mödrar och ingen har haft problem bortsett en som fick missfall med Första Kullen men det verkade mer vara en felmatchning av Partner än Ålder eftersom Parning med en Bättre Hane gick Bra.
Det gör vondt i Mig att se många som känner sig Tvungna att Låta bli att Para Honan bara för att hon är 12 Månader/14 Månader om komplikationerna inte är mer än vad någon Trott/sagt för länge sedan.
Jag undrar verkligen om det är någon som har Bevis, Jag vill inte göra fel gentemot Råttorna men vill inte göra saker som Jag inte Hittar Bevis på :)

Däremot Förstår Jag verkligen inte hur man kan Godta Avel på Hanar nere på 5 Månader när till och med 12 Månader är för Tidigt ofta.
I Norge är Rekommendationerna 14 Månader vid Stamtavla och 18 Månader vid oseriös/okänd vilket har väldigt många Fördelar.
Jag brukar Avla på Pojkarna Tidigast från 12 Månader om Jag känner Mig så Trygg som man kan vara i Situationen på att det inte är Beteende fel eller sjukdom.

Hadde varit väldigt Intressant att få mer Fakta så om någon vet var man kan Hitta detta Dela väldigt gärna :)

#1: Lite samma komplikationer som kan ses hos människor och andra djur.
Förutom den mest tydliga delen med att kullar tär på kroppen vilket ger en ökad risk med avel på för unga och äldre. Ökad risk för att honan dör.
Råttor lever runt 2-3år, vanligast är 2½. Ser man på människor och avel på andra djurarter är rekommendationen ofta att reproduktion sker en bit innan man har passerat halva livslängden. Många orsaker är desamma i troligen de flesta arter.

Äldre honor åldras även i kroppen reprudoktsdel vilket ökar risk för lägre fertililtet, hormonell obalans/oregelbunden och för en del kan fertiliteten börja försvinna.
Fosterskador, större risk för problem i dräktighet och förlossning. Ökar även risken för små kullar. Men även ökad risk för äggledarblockering, tumör, cystor i reproduktions delen man inte ser utåt. Läst om sköldkörtelproblem hos råttor, men vet inte mer om det än så.
Bäckenet stelnar inte som var något man ofta spred runt förr. Tror en del bara inte orkade ta diskussion med oseriösa och det var lättare att säga att det var en orsak. Försök att skrämma folk slutar avla på för gamla honor. Mest för honans skull, då riskerna ökar och det är oetiskt med ålder på gamla djur.
Däremot är det rätt känt att äldre djur som människor kan få stelare skelett, benskörhet och det bör då även bli tuffare för en äldre hona som inte är lika elastisk i kroppen att föda ut om det kommer en större bebis. Där är det även ökad risk med födselkomplikation och dödsfall av honan.
Ju äldre man blir ju sämre kan man få att ta upp näringen från mat. Desto lättare att bli påverkad av t.ex näringsbrist och stress, stressa kroppen i sig ger sina problem. Kan rent av göra råttor sjuka, risk för utbrott av opportunistiska patogener.
Och på det skall honan orka kunna ge ordentligt med näringsrik mjölk så att avkomman får ett bra grundskydd. Sämre mjölk kan påverka immunförsvaret.

Sedan behövde man troligen dra en linje någonstanns och där kom de fram till att under 1år för första kullen och 15 mån för sista var en bra riktlinje efter den forskning som fanns då. Och som ännu verkar rätt aktuell.
Men det finns honor som inte är bra nog för avel så sent ändå och en del mer fräscha att man kan våga avel en månad efter rekommendation.
Minska risken att vara hemma blind så satte srs att man kunde ansöka om dispens. Det är inte så dumt egentligen att prata med någon annan kunnig, även om det bara är en diskussion med en annan uppfödare.

#1: Hanar tar längre tid för sig att mogna mentalt. Inte bara hos råttor. Man bör vänta tills en hane passerat tonårsdelen. Stor del för vi inte linjeavlar så mycket som en del andra uppfödare utomlands. Gör det fler enskilda linjer att ha koll på och svårare ha full koll. Svårare linje avla på temperament och ha högre koll på vissa drag. Vilket gör det smart att då ge sig mer tid för utvärdering.
Vanligaste orskaerna är vanliga att få koll på flockspråk, hormonell oblanas och sånt. Men hanar under tonåren är även rekommenderat vara viss försiktig med flytt till nytt hem, ny miljö, inte pressa mycket med intro och annat. Även den bästa linjen och råttan kan pressas till förändring.
Viss orsak till varför honan bör åka till hanen och inte tvärtom när man lånar från andra uppfödare.
Testosteronet kan börja spöka och det är större risk för problem i en flock om flockens dynamik rubbas för mycket. Hanar under ca 1 år har inte alltid hunnit hitta sin roll i flocken och har man många tonåringar utan någon äldre stabil herre så kan det vara viss stelhet tills alla hittat sin plats och flockroll. Den som får para sig kan ändra sin status en del och försöka ta mer plats i flocken än den hade innan. Kan ge mer problem med tjafs och bråk än man hade haft vid en mer stabil flock. Det finns många orsaker till varför det kan leda till problem i en flock att använda en ung hane eller ha en viktig flockmedlem borta ifrån flocken i för lång tid. Så avel innan 1 år håller jag med kan vara ett problem, mycket även individuellt då en del hanar kan mogna snabbare.

Är dock nyfiken på varför Norge har så högt i sina rekommendationer när det sällan sker så mycket under den tiden i livet på hanar. Ser ingen orsak till vad som är skillnaden mellan 14 och 18 månader. Vad sker där emellan som gör att man valt vänta till 18 månader?.
14 månader kan jag förstå om det varit en våg med uppfödare som gett en del problem med att inte kunna utvärdera sina djur eller en våg med hanar som inte varit mogna vid 1 år.
Även om en råtta är 1 år betyder det inte alltid att den är bra för avel då heller. Har det varit obalans i flocken, långsammare att mogna, sen in och ur tonårsperioden och sånt där. Så kan det skapa problem om man stirrar sig blind på rekommendation och avlar fast man borde ha väntat lite mer.
14 månader ger en känsla av att man inte litar på uppfödare att kunna utvärdera sina djur. Att det nån gång varit ett problem som satt en högre rekommendation för att skydda och ge mer tid för de få hanar som är sena in och ut ur tonåren.
Vet även att Norge har ett jätteproblem med få uppfödare, något som vi börjat känna av lite i Sverige. Minskad mängd avelsmaterial ger en annan känslighet och utvärdera hanar lite längre kan vara smart så sett. Men det kan även ge ett problem åt andra hållet att man inte har en bra hona passande den hanen. Speciellt när man väntar på 18 månader. Ger mycket mer påfrestning och högre behov av att planera med kortare tidsramar för att kunna avla på djur.
Ökad risk att man väljer en hona som är bra men kanske inte riktigt passar den hanen.
Och om de flesta uppfödare som ägare av råttor från uppfödare nu inte gör en del intron så får man mindre utrymme att testa flockspråk och introduktion. Ju mer möjlighet att testa sina råttor ger också en del kunskap. Så där förstår jag också till viss del gränsen på 14 månader. Men kan inte hitta något som styrker orsaken eller tankesättet på 18 månader.

Med äldre hanar kommer det inte riktigt lika många risker som påverkar själva råttan i sig. Men alla får en hög risk för minskad reproduktion ju äldre man blir. Äldre hanar får ofta sämre spermier och färre spermier. Det i sig kan leda till att parningar inte tar, små kullar, högre risk för missbildade foster och mutationer.
Samt det med hälsa kan även påverka hanar. Det är inte alltid lätt att se om en hane är i skick för avel och inte riskerar att pressas. Stress i sig kan som sagt påverka hälsa på andra sätt.
Har haft fall i Sverige med uppfödare inom Srs som skickat äldre hane på kort tids parning hos annan uppfödare och hanen dött på vägen hem.
Ofta märkt att även äldre hanar har mindre intresse att ens para sig med honor. Med några få har det tagit längre tid innan hane ens velat göra annat än gosa ner sig med honan och nån få har inte ens velat para sig alls. Vilket även är en sak som sker med minskad testerostron, råtthanars sexuela drift kan minska med åldern samma med att de även kan sluta kunna ejakulera.
Äldre hanar kan slarva mer med att tvätta sig, spermaplugg kan skapa problem med bakbenen om man inte är uppmärksam.
Och ju längre tid man väntar ju större risk att man förlorar linjen om hanen inte lyckas få avkomma och man inte har en bror att kunna låna in. Vilket skapar i sig ett problem med redan få uppfödare och minskat utbud på bra linjer. Kan bli märkbart påverkande om en del inte går vidare alls bara för att hanens spermakvalitet och reproduktion har börjat försämras, eller försvinner.

Nu är det inte lätt beräkna ett djurs ålder efter en människas. Men det finns faktiskt försök av forskning som visar en viss del av råttans ålder jämfört med människans. Men med nypa salt, då det ofta är forskning på labbdjur som lever i en helt annan skyddad miljö.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3733029/

Men även där med en del forskning bakom, så är 1 år en bra riktlinje om en råtta anses vara i människans stadie på 30 år. Och 18 månader mer som en 45årig man.
Det skulle vara mycket intressant att höra om orsaken till vad som är den största förändringen mellan 14 och 18 månaders ålder, vad är det som skiljer sig så mycket att man behövt sätta en avelsrekommendation, regel på att inte avla vissa hanar innan 18 månader?