Vad läskigt det måste vara att vara instängd i en liten bur med ett stort argt djur utanför som försöker ta sig in i buren… :(

// staffan

Ja fast förhoppningsvis har ingen en liten bur eller en katt med starka jaktinstinkter nära en råttbur. ;)

Men det går ju om man som sagt har råttorna i ett eget rum, vilket är att föredra oavsett hur katten eller råttorna är, särskilt när man inte är hemma känns det väl bättre att veta att de inte kommer åt varandra.

Sen kanske jag ska tillägga att det kan ju vara en risk för katten också, för även om råttor inte biter människor så kan de mycket väl bita en "inkräktare" som t.ex. en katt.

De kan ge en katt rätt rejät med stryk har jag hört genom en bekant. Men som sagt var, det kan ju gå åt andra hållet med. Skulle inte släppa i hop en katt och en råtta oavsett faktiskt. Det är ju en väldigt tydligt bytes djr för en katt.
Ser fram emot att läsa inlägg av dem som har katt och råtta hemma och hur det fungerar.

Jag har både råttor och katt här hemma. Men jag skulle aldrig låta dem träffas, även att jag tror att katten inte skulle bita råttorna. Jag tycker att det är onödigt att chansa, djuren mår ju lika bra även om de inte får träffas. :P

Jag har alltid dörren till mitt rum (där råttorna bor) stängd så att katten inte kommer in där.

**jag har både katter och råttor men för mig är det inget problem att ha både. om katterna kommer för nära så får dom en liten avhyvling av råttorna, men det är ytterst sällan. mina katter ser iofs inte råttorna som mat, fast de tycker att de är lite spännande så de sitter gärna en liten bit ifrån o kikar eller som på bilden här :P
**

jag har råttor och katter och katterna har ju en jaktinstingt och dom vill gärna sätta klorna i råttorna så dom får inte träffa dom. inte ens vara i samma rum då råttorna blir väldigt stressiga av lukten av dom då det e rovdjur.

Jag har inte råttor längre, men när jag hade det så hade jag även två katter.
Katterna brydde sig aldrig om råttorna särskilt mycket, och råttorna oroade sig inte om katterna. Ibland smög katterna fram och nosade på burarna, och då sprang råttorna fram till katterna och nosade på dem ;)

Om jag hade en råtta på axeln så hände det ibland att katterna kom fram och ville nosa på dem, men det blev aldrig bråk. Och råttorna verkade varken bli stressade eller oroliga. Ibland hände det att de tillochmed sträckte ut en tass för att känna på katten.

jag har både katt & råttor, råttorna är inte ett dugg rädda för katten & de har satt sig i rejält med respekt.. råttorna jagar katterna..

 bilden är från när vi hade kattungar hemma..

När jag fortfarande hade råttor så var det inga problem med att ha både katt och råttor samtidigt. Katterna rörde inte råttorna trots att de var lösa i lägenheten, inte ens ungarna.

I början var katterna mer misstänksamma mot råttorna, inte aggresiva, men nyfikna på vad det var. Hankatten ville äta dem. Men efter att ha fått en tiolitershink kallt vatten på sig så lät de dem vara (radikalt jag vet, men det funkade!) Behövdes bara en gång.. Sen efter någon månad så kunde de ligga alla fyra i en och samma säng och sova om dagarna när jag satt och jobbade. Var inte problem alls.. Min honkatt brukade fånga in förrymda råttungar och ge dem till mig med en blick som sa "Här matte, den har smitit, stoppa in den i buren igen!" Och mina råtthonor lämnade med glädje ungarna med min honkatt så hon fick ta hand om dem medans de lekte eller tog en siesta.. Var riktigt roligt!

Jag har katt och råttor här hemma.

Tycker det är mer katten som undviker råttorna än tvärt om.

Min katt sticker så fort råttorna närmar sig.

Det syns här, i era inlägg, just hur olika det kan vara. Ibland funkar det, ibland inte.

jag har inte katter nu, men när jag bodde hemma så har vi typ alltid haft katt och jag nästan alltid råttor.

Jag har aldrig hamnat in någon jobbig situation där katten försökt attackera råttorna. Men sen har de katterna vi haft kommit till oss när de var unga och då vant sig vid att råttorna tillhör en del av familjen.

Den katten som bor hos mina päron har inte brytt sig alls om att råttorna av misstag varit ute fritt i mitt gamla rum, de har gått på golvet och katten har varit där inne utan att ens röra dem.

Mina katter och råttorna är i samma rum och det funkar hur bra som helst…När råttorna är ute i soffan, så sitter katterna och kollar på men de rör inte råttorna…

Här emellan är det bara nyfikenhet som gäller. De sniffar över varandra och sen går de vidare. Extremfallet är väl när ena katten bara måste gosa, lägger sig på rygg och råttorna klättrar på henne och hon bara spinner!! Men jag skulle aldrig låta de träffas lösa om jag inte var precis bredvid.

Jag kommenterade inlägget om hund och råtta, och anser att detsamma gäller i detta fall också.

Jag har både hund, katt och råtta. Jag har vuxit upp med djur som enligt naturen inte är kompatibla med varandra, men har aldrig haft några problem. I början är det förvisso ett problem om båda parter aldrig träffat varandras art innan, men det är definitivt inte omöjligt. Man låter dem träffas under kontrollerade former. Som med en av våra nuvarande hundar och råttan - råttan var inte rädd, men hunden har instinkter. Så jag började med att hålla dem på ett säkert avstånd för att känna av varandra.

Vi har precis skaffat en ny katt, vilken delvis har varit utekatt innan och därmed är van vid att fånga gnagare. Den teknik vi tillämpat här hemma med alla djur är att låta dem känna av varandra och få dem att förstå att alla är en del av familjen och har rätt att vara där de är. Och under min livstid har det aldrig slagit fel.

För att ta två konkreta exempel hade vi en gång ett marsvin och en galen hund. Det slutade med att de låg ihopkrupna tillsammans och tvättade eller sov med varandra (jag mår dåligt av att hålla djur instängda i burar o.likn. så jag låter dem helst löpa omkring fria i hela lägenheten. Men för säkerhets skull bara när någon är hemma). Detsamma gäller en fågel vi hade och dennes relation till katterna. Den ena katten var en aning bortskämd av min mor, vilket innebar att han satt på matbordet under middagen och åt samtidigt, vilket även fågeln gjorde. Det slutade med att de satt bredvid varandra och slogs med min mor om hennes tallrik.

Jag har både katt och råttor och det går bra..

Mina råttor bor i vardagsrummet så dom är vana att katterna hoppas upp på burarna eller sitter brevid burarna och hälsar.
När råttorna är ute och springer kan katterna ibland komma och vara lite busiga och slå lite på råttorna, men dom har aldrig klorna ute och jag brukar "schasa" iväg dom om dom blir för jobbiga..
Oftast brukar katterna bli rädda för råttorna då dom oftast vänder sig och går mot katterna när dom börjar dryga sig.. :P

En av råttorna bryr sig inte alls om katterna. Han brukar reta dom lite genom att springa mot dom så att dom blir jätte rädda och springer därifrån.. *hihi* Och om dom kommer och petar in tassarna eller går för nära hans bur då får dom sig ett tjuvnyp..
Så där är det råttan som bestämmer över katterna och inte tvärtom.. :)

Sen har jag haft lite otur med rymmande råttor den senaste tiden, och då har råttorna säkert varit ute i flera timmar obevakade med katterna och det har inte hänt nånting.. Inte en skråma på råttorna..
En dag satt jag på golvet och helt plötsligt kommer en råtta promenerandes på golvet.. Katterna kollade knappt på henne.. *hihi* Så här hemma går det faktiskt väldigt bra…

Dock brukar jag alltid hålla koll på katterna när jag har råttorna ute.. För även om det har gått bra hittils så litar jag inte helt på dom.. Råttor är ju trotts allt bytesdjur för dom..
Fast jag tror nog att råttorna e lite "för stora" för mina katter..
Mina katter e innekatter och har aldrig varit ute, så dom har ju inte så välutveckalde jägarinstinkter som utekatter brukar ha..

Däremot så har jag haft en gerbil som hade rymt en gång, den tog katterna utan att blinka.. Men den var ju snabb som sjutton.. Så jag tror att mina råttor e nog för sega för katterna..

Hundarna mina måste jag ha koll på när råttorna är ute ur buren. De är väldigt intresserade och inte helt pålitliga utan någon av dem skulle nog kunna "hugga" en råtta. Min äldsta hund Assar har dock fått närma sig råttorna och då har han bara velat slicka dem i baken.

Katterna mina däremot (3 st) är inte ett dugg intresserade av råttorna. Om de sitter någonstans och en råtta kommer för nära sticker de iväg helt enkelt. DE vill inte ha någon närmare bekantskap med råttorna utan verka tycka att det är bättre att fly än illa fäkta.