Prova att avgränsa ytan de får träffas på, en mindre yta. En större transportbur eller något. Jag hade en herre som blev arg när "den nya" sprang iväg. Han sköt efter som en bomb och bet hål om han kom åt. Men så länge den nya inte sprang så gick det jätte bra. Vi började i en lite sörre transportbur, så fick dom mötas där, Han burrade upp sig och tjafsade lite i början men lugnade sig snabbt när den nya inte kunde springa iväg. sekunden senare sov dom på hög och tyckte mycket om varann.

Dom kom aldrig överens till hundra procent. Dom passade inte ihop riktigt. I buren gick det bra efter mycket om och men, men när dom skulle ut och springa på golvet - större yta- var det katt och råtta leken igen, ett bra tag innan gringubben skärpe sig. Han har aldrig vart så mot någon annan råtta. Helt enkelt, dom två passade inte ihop.

Jag menar att det kan ligga någonting i det att mötley inte får lukta klart på kossan. Kanske kan en mindre yta lösa problemet? Om Kossan inte blir jätte stressad om och om igen utan framgång. Då kan det vara som mina två- att dom aldrig riktigt finner harmoni med varann så att säga. Det mår ingen bra av.

Hoppas det går vägen!

Läst någonstans att man kan hålla ena råttan medan den andra luktar på den. För att förhindra att de bråkar och förhindra att den andra springer iväg. Kossan kanske känner sig lite tryggare om du håller henna ocks?

#2 den metoden tror inte jag är en bra idé. Jag kan inte tänka mig att det hjälper jätte mycket. Dom har ju redan känt varandras lukt, förr eller senare måste dom ju träffas och rangordna. Såklart får det ju inte gå för hett till men.. Att hålla fast ena råttan tror jag inte ger någon positiv effekt.

# jag ska absolut testa mindre yta! Om inte annat så kanske badkaret kan funka. =) Jag har testat att hålla i mötley när hon luktar på kossan. Båda"fnyser" väldigt mycket då eller vad man ska säga =/ Jag får så dåligt samvete för kossan för hon försöker alltid hoppa upp på mig när de andra blir för närgångna. Hon pep jättemycket på sängkanten en gång när hon ville hoppa upp på mig men kunde inte för att jag stod så långt bort. Jag vet inte hur bra det är om jag lägger mig i för mycket å "räddar" henne varje gång hon blir nervös å rädd. Hemskt å höra henne pipa så mycket..

3# jag höll henne inte hårt alls. Släppte henne nästan på en gång men då var det ett j*vla liv på mina axlar istället.

#3 Jag menar inte alls att man ska hålla fast! Jag menar bara ha henne  i handen. Minns jag inte fel så står det i typ artikeln om introducering. ska kolla

Hittade inte vart jag läste det men jag läste det här någonstans. Menade inte att man ska hålla fast och tvinga någon.

Jag tvingade henne inte att lukta på kossan. Kossan satt på axeln å mötley var lite nedanför så jag höll en hand på mötley lite löst så hon inte skulle hoppa upp på kossan för hon var redan så rädd =(

Det var till #3, glömde skriva det i andra inlägget.

har bara gjort en introducering som inte gick så väldans bra så vet inte riktigt. Kan du inte prata med någon uppfödare kanske?

#4 Badkaret kan funka.. fast där lär kossan vilja hoppa upp till dig också.. I en mindre bur där hon inte får chans att springa iväg alls får mötley chans att lukta färdigt, och förhoppningsvis efter att hon luktat färdig lägger de sig till ro tillsammans. Du får vara noga med att mötley inte blir elak eller skadar kossan på nått vis. 

Hon verkar vara en stressad och känslig prick? När du säger att hon piper när de andra är närgångna, vad gör dom? Vill dom bara komma nära eller är dom aggressiva?

Funkar kossan bra med någon av dina andra råttor? Det kan ju vara som med min Kenny. Han funkade jätte bra med andra råttor, men var ofta stressad i gammelgubbens sällskap, Och gammelgubben funkar hur bra som helst med andra råttor, men var arg på Kenny.

Som sagt så mår ju ingen bra av att leva i stress. Vissa funkar inte ihop..

#5 Nej det var inte så jag menade! Inte tror jag att ni håller era råttor hårt fast! :) Det är bara själva metoden, att hålla "fast" råttan, som jag inte tror på. Jag tror inte att den ger någonting alls.

#6 Nej jag förstod det :) Jag formulerade mig dåligt.

#7 Fast om man håller i ena råttan så oavsett vad man tänkte så tvingar man ju råttan man håller i att bli luktad på, och hindrar deras kommunikation så att säga…förstår du hur jag tänker..? Det kanske kan funka, inte vet jag :) I mina öron låter det inte som en väldigt framgångsrik metod i alla fall.

#8 Du måste känna när Kossan nått sin gräns. Självklart är det värt att kämpa för att dom ska komma överens men du får vara försiktig så du inte skrämmer/ stressar kossan såpass mycket att hon inte fungerar med andra råttor sen. Kanske finns det några andra mer stabila och försiktiga råttor någonstans som hade kunnat bli kossans nya vänner.

Förlåt om jag lånar tråden lite. Min Belle kom till mig i september förra året och har suttit ensam sen dess. Jag vet att jag ska köra introduceringen långsamt. Det jag undrar över, är om jag oxå kan låta Calypso och Belle få träffas på en mindre yta t ex i en transportbur för katter. Har senast låtit dem fått träffats på sängen medans jag var med dem. Då var de på hela sängen, men sen avgränsade jag så de hade bara halva sängen att träffas på.

#11 Har calypso och belle bråkat eller varför har introduceringen tatt sån tid? :S Det beror ju på hur deras relation är… Hur dom reagerar när dom träddas och så..

Jag har skjutit upp det hela tiden och sen har annat kommit emellan. Första introduceringen slutade med att jag var klantig och lät dem träffas på sängen med täcket som Belle hade varit på innan, så Calypso fick ett sår på ryggen som nu har läkt fint. I fredags när de träffades på sängen med ett annat täcke som ingen av deras lukter var på, gick det hur bra som helst :)

# 13 Vad hände när calypso fick sitt sår? Började dom jagas, var det när dom hälsade stilla?

För mig har det funkat med mindre ytor, i varje introducering faktiskt. Även med griniga "halvaggressiva" zooråttor. Ingen har blivit triggad till att jagas eller bitas. På golvytor, säng och i den de stora burarna har det vart andra bullar. jag kan såklart inte garantera att små ytor är det bästa i alla fall. Vissa kan säkert känna sig trängda och att det kan gå fel därför.

Jag tycker att det låter som en bra idé att låta dom hälsa i kattburen och om det går bra- låta dom vara där en stund så dom kommer till ro med varandra.

Allt gick så snabbt när Calypso fick sitt sår. Innan jag provar katt transportburen, ska jag tvätta ur den så att inte dofterna från katterna är kvar i den?

#15 tja.. det kan väl vara bra att torka ur den lite iallafall kanske :) Jag tror inte det spelar så stor roll om dom inte är totalt livrädda för katter.. :)

Ska prova alla möjliga tips jag får av er. Jag har skrivit ett inlägg här på rif om deras introducering. Vi kan skriva mer i den så vi inte tar upp hela Lollo86 tråd :)

Förlåt jag har glömt att svara här jue!

Nu har jag testat att ha kossan och Mötley i en liten transportbur tillsammans.
Det var inte alls lika mycket slagsmål å pip som det brukar vara på andra ställen, utan mer om vem som ska få vem att ligga på rygg. Kossan tog över och satte Mötley ganska bra på plats med att lägga ställa sig ovanför henne.

Dock så testade jag idag att ha alla ute tillsammans och då blev det samma visa igen, Mötley jagade kossan tills hon hoppade upp på mig och gömde sig =(

Dock låter kossan de andra tjejerna lukta mer på henne. hon stod väldigt still ett tag å lät de andra ta sin tid att lukta och så gick hon runt å sniffade i deras rumpor också ;P

Vet inte varför Mötley ska vara på det viset.. direkt så börjar hon rugga upp pälsen (eller vad det kallas). hon gillar inte nya djur alls den där damen. =/

Aja jag antar att det bara är att fortsätta att försöka få dom sams..?
Kan ju testa att ha dom fler gånger i transportburen tillsammans.

jag tycker väldigt mycket om kossan och hon har gjort stora framsteg med att bli ännu mer social mot mig, vill hela tiden komma ut och umgås.
Skulle kännas väldigt tråkigt att behöva lämna bort henne igen när hon ganska nyss har kommit hit =(

Precis som det nämns innan så kan det underlätta att hålla upp ena råttan så att den andra får sniffa i lugn och ro utan att den som blir luktad på kan springa iväg. Ivägspringandet brukar leda till tjafs från den som vill sniffa men inte får, denne sliter då tag i den som försöker komma därifrån och det kan bli fight. Man håller givetvis inte hårt.

En kompis till mig introducerade just nytt till sin honflock. Samtliga vuxna honor var riktigt bitchiga mot dom nya. Vi löste det som så att vi tog med hela gänget, från sin naturliga miljö (buren är ju deras revir bla), satte alla i en dunabur och tog med dom till vår monter på Husdjursmässan. Dom var tvugna att umgås på liten yta, men med massor med annat än sitt revir att fokusera på.

Två dagar med detta miljöombyte och alla sover sedan dess fridfullt ihop i hängmattan.