Jag hade nyligen en ensamtjejråtta som kom från en zoobutik, och hon var väldigt skeptisk mot att bli buren. Och hon kunde bitas löst i protest, men inte alls för att skada eller så att det gjorde ont. Utöver det tyckte hon om att klättra på en, och var extremt nyfiken och glad.

När hon sen fick två bebisvänner som redan var vana vid människor när dem kom, så tog hon efter deras beteende blixtsnabbt.

Alla tre är jättesociala nu och har inga som helst problem med att bli upplyfta :)

Så om du hanterar plutten jättemycket redan från start så kommer nog dem andra se att det inte är så farligt och blir riktigt nyfikna istället, även om dem kanske behöver lite tid :)

Okej! :) Jag tänkte mer så att det inte blir tvärt om, alltså att bebisen tar efter. För många gånger tar väl yngre råttor efter de äldres beteende?

Råttor är ju mästare på att ta efter och lära sig av varandra, oavsett ålder. Men självklart tar ju småungar efter de äldre mycket mer, men jag tror ändå inte att det skulle vara ett problem i det fallet, eftersom det handlar om rädsla, osäkerhet eller försiktighet hos dem två du har nu.

Ett annat exempel är mina tre grabbar. När dem var nya var två av dem tok-rädda för kattlukten här hemma. Men den tredje brydde sig inte konstigt nog, utan både katten och han vande sig snabbt vid varandra, och då slutade dem andra två att vara rädda :)

Så får du tag i en handtam råttunge och pysslar extra med den så att dem andra två ser, så ger det sig nog skulle jag tro ^^

Okej! Blir nog att jag skaffar en till, är hemskt sugen! :)