Det bästa sättet att bli av med sitt obehag för något är att utsätta sig för det.
En av mina småtjejer har ganska nyligen varit med och "botat" en svår fåttfobi :) Så med lite vilja går allt att lösa

Vart bor ni? :) Kanske finns det någon med råttor i närheten dit ni får komma och hälsa på? :)

Jag håller med om att det där om att utsätta sig för sin rädsla ofta fungerar, verkligen funkar i det här fallet!

I stort sätt alla mina kompisar har tyckt att råttor är obehagliga, speciellt svansarna. Men efter att de har fått hälsa på mina har de sagt att "det var ju inte så farligt". Så det tycker jag också att du ska prova :)

Jag tycker med att utsätta sig för sin rädsla är det bästa att bli av med den.
Jag själv skulle jätte gärna vilja komma och hälsa på t.ex en uppföddare eller någon med många råttor, men jag vet att så fort jag skulle nämna det för min mamma skulle hon nog springa och gömma sig. ;)

Detta känns verkligen som ett hopplöst fall.. Men jag ska se om jag kan fixa ett besök på mitt blivande gymnasie (de har djur där) så kan jag fråga om vi får hålla i råttorn, då ska jag "tvinga" mamma att hålla i någon sötnos.

Oj glömde skriva att vi bor i småland, jönköpings hållet. ;)

Min mamma gillar inte heller råttor. + att vi har en katt. Det jag antar hjälpte mig var att jag övertalade henne att jag kommer göra ALLT själv. Men hon funderar fortfarande. Det är nog ganska försvårt att övertala, men det går. Lycka till :)

#5 Vi bor i Huskvarna och vi har 4 underbara råttjejer. Var själv väldigt skeptisk att "bli med råtta", men ångrar inte en minut det beslutet. Och jag som har varit djurrädd hela mitt liv. Men råttorna har ändrat min syn på djur. =) Det är min 13:åriga dotter som har dem, men det är minst lika mycket mina.

Ni får gärna komma hälsa på. Så får vi se om din mamma kan ändra uppfattning, som jag gjorde.

Tack alla som skrivit!

#7 Jag skulle jätte gärna vilja komma och träffa dig och dina råttisar. Det ända problemet blir väll att släppa med mig min mamma dit. ;)
Men jag pm:ar dig! :)