Hejdå Tore.
Idag är det ett år sen som Blixten& Tore, mina första råttor, flyttade in hos mej.
Iförrgår, efter en sjukdomstid, somnade Tore in i min famn, hos veterinären. ( http://rattor.ifokus.se/discussions/504290be88f472120e000e03-stackars-tore?discussions-2 )
De var köpta på djuraffär av en barnfamilj& var 5 månader gamla. Då Tore flyttade hit var han en ängslig& blyg kille. Efter en tid hade han övervunnit många av sina rädslor& han utvecklades till en både modig& lite feg herre med en härlig personlighet.
Tore var inte mycket för att bli klappad. Ofta knuffade han helt sonika bort handen då han blev less, eller tyckte att jag störde. Utom ibland förstås, då han myste loss rejält& blev som en trasa då man strök honom över huvudet, ryggen& sidorna. Han hade istället ett eget sätt att mysa.. & detta gjorde han så fort han fick en möjlighet, allltså många gånger om dagen; Gå in i mattes tröja, vid halsen.. Jag skulle jag stå böjd framåt, så det blev mycket yta därinne, -där han gick omkring& buffade& hade sej& knastrade som en galning. En annan sak han uppskattade enormt var att gå omkring på min rygg. Jag skulle gå på alla fyra, runt i rummet, stanna till vid möbler så han kunde kliva av, nosa lite& kliva på igen& åka vidare medans han tokknastrade. Ajaj knän! ..men vad gör man inte för sin älskling?! :-)
Han var en riktig livsnjutare som älskade att slappa, mysa med de andra grabbarna, -helst Blixten då, samt äta god mat. Favoriten framför allt var banan. Han tyckte också mycket om ärtor, pumpakärnor, potatismos, pannkaka& vattemelon. Han visste att matte var svag för hans stora mörka mögon, så han använde flitigt sin bedjande blick till att tigga godis. Han gillade också att promenera runt i lägenheten& nosa, samt boa, bädda& tugga sönder påslakan.
Tore var silvrerad mink, eubk, med galen magteckning, små strumpor& enligt mej helt bedårande söt. Hans päls var så mjuk& tät att jag lite halvt önskade jag kunnat bevara skinnet.
Hejdå lilla söta fina älskade Tore!
Spöka gärna för din gamla matte, men låt helst bli att äta upp mina sängkläder. Jag saknart dej enormt. Hoppas hoppas vi får träffas igen någon gång.
Det ett hål efter min Tore. Lilla skålen med trasiga hörnet, som var Tores egen, Vattenmelonen, hålet i soffklädseln, favoritfilten. Ingen liten gubbe som sover i sängens fotända..
..fast man vänjer sej nog snart.
Dethär var Tores tigga godis-min. "Snäälla matte. Jag är en hungrig liten råtta. (Neejdå, det är inte riskaksmulor under framtassen) Gee mej något gott att äta.." Han brukade stå på bakbenen& sträcka upp framtassarna, el då jag stod& lagade mat i köket stod han halvt på min fot& puttade med tassarna& nosen på mina ben -med dendär blicken.
Svår att motstå, eller hur?! :-)
Sussa sött lilla fina Tore!
![[Emma--]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Sov gott finaste Tore!
Så fint skrivet. Kram.
If you fight love, you're always a loser
Sov gott finaste Tore, du, Blixten och matte hade stor tur när ni träffade varandra.
beklagar :(
Sov gott Tore. Ha det så fint därborta vid regnbågsbron och lek snällt med mina och alla andras råttor :)
Han var jättesöt tycker jag och ja inte ens jag skulle kunna motstå den där blicken ;)
Beklagar även :( <3
// Stephanie och hårbollarna 
Tack snälla Ni!
Jobbiga dagar har det varit, men idag har kännts bättre trots att jag saknar min lilla gubbe något hemskt.
Egentligen förknippar jag inte en grav mycket alls med den vars kropp var begravd där. Ändå var det lite trevligt att göra fint där jag grävt ner Tores kropp. Kanske en aning terapeutiskt på samma gång..
Tore: 2011.05.01 - 2012.09.28
Vacker pojke….. Vila i frid <3
Starta ny diskussion