Åh fy vaknade alldeles nyss upp, i världens panikkänslor och så fort jag börjar komma ihåg började tårarna strömma :( en jävla dröm är orsaken till det också!!! Bor i ett lägenhetskomplex och mitt rum med mina hjärtan längst ut till vänster. Om man kollar genom vårat vardagarumsfönster finns en gigantisk kran för dem ska bygga upp rådshuset. Drömmen började så bra var hos min kille, kände mig så säker och beskyddad i hans armar sen kollade vi bort mot kranen, det skulle rivas något och en stor metallbyggning flög tillbaka och träffade hela kranen så man såg sakta hur den började falla mot mitt hus… Kan fortfarande känna skriker i min strupe och hjärtat falla genom marken då vi såg hur den träffade mitt rum. Vet inte hur jag kom dit men sen var jag plötsligt i mitt söndertrasade rum, lite stog fortfarande kvar men skulle nog rasa vilken sekund som helst. Buren som står mot en sidovägg stog faktiskt kar, dock även den omtumlad och när jag kollade in såg jag småskador och panikslagna små killar. Vid åsynen av mig kom alla rusandes på en gång, tror de vara ville bort därifrån, visste först inte hur jag skulle kunna transportera alla men hittade en ryggsäck som fick duga. Men var inte tillräckligt snabb och i cocaines panik var han redan ute och föll… Lyckades rädda resten av mina illa tilltuffsade små hjältar men kommer ihåg känslan att hålla min älskade ljusa pojke som var alldeles livlös :'( Förlåt för lång text som egentligen inte har någon mening, men denna dröm visar även för mig hur starkt tag dessa underbara individer har om mitt hjärta. Kunde inte sova vidare utan blev tvungen att gå till buren och mysa lite med varenda en. Älskar verkligen mina pojkar mer än något!