Jag är just nu bortrest och har vart borta i 4 dagar sedan jag lämnade Stockholm.. kommer vara borta en månad dessutom.

Det började med att min pappa ringde mig den 7:e på kvällen och berättade att Pute's tumör verkade större och hon var slö. Jag sa att det brukar hon vara på dagen så jag var inte direkt orolig. Men han sa sen att han ville ta henne till vetten och då började jag oroa mig jättemycket..
Sen dess har jag smsat honom och varit så himla orolig och frågat hur hon mått.

Sen då idag för ett par timmar sen ringde han och berättade att hon var död.. Min älskade råtta Pute.. tumören tog henne trots allt hopp jag hade för henne…

Pute hade dött i sömnen i sin hängmatta, ihopkurrad, fridfullt som om hon visste vad som väntade henne.. hon fyllde 1 år den 3:e.. hon blev tyvärr inte äldre..
Millan, hennes syster, hade gått upp till hängmattan och putsat Pute när hon redan var död… hjärtat kniper av tanken.. försöker hålla tårarna inne… *gråter så fort jag skrev det*
Jag är glad att jag inte har fått se henne död.. vill minnas henne som jag gör just nu, levande, varm och puss sjuk.. Pute var älskad av alla, mest av min pappa. Pute ÄLSKADE att ligga i pappas arm och knastra och ploppa hur länge som helst.. hon älskade att ligga mellan mina bröst innanför min tröja och pussa och knastra vilket hon precis hade börjat tycka om… det kommer tvärr inte bli mer gånger.. då jag får känna hennes mjuka tassar och varma mage intill min bröstkorg.. hennes varma tunga slicka mina läppar… aldrig igen…

Hjärtat är tungt nu.. men har fortfarande Millan och Geisha..

Vila i frid min älskade ängel.. vänta på Millan och Geisha bakom regnbågen… en dag kommer ni få hoppa runt tillsammans… och senare kommer du få vara i min famn igen…….

3 Juli 2011 - 9 Juli 2012…