När alfahonan går vidare- vad hände med min flock?
Igår så fick min alfa-hona Charlia gå vidare till andra sidan. Hon var högst i rang i en flock bestående av 8 tjejer.
Tre av råttorna har varit "rädda" och inte varit intresserade av kontakt med oss människor utan velat vara ifred (en är aggresiv mot människor dock, hon var dräktig när jag fick hem henne osv). En råtta sköter sig jättebra utanför buren men är lite skraj av sig men ändå snäll.
Till saken: Vi känner inte igen råttorna idag, ett dygn efter att Charlie togs bort från dem. Kenny och Lincoln (räddhararna) låter oss klappa dem och Kenny har till och med själv gått ner på golvet! Torsten (hon som sköter sig men är skraj) tar kontakt utanför buren med oss. Alex är mer stissig (hon har tagit Charlies plats, Alex är en social rådis som tar för sig ute i det fria). Kajsa är dock oförändrad (hon som fick barn)
Är detta normal när alfan försvinner? At en hel flock förändras så här pass? Varför blir det så?
![[Ratass]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
kan ju vara så att alfa honan vaktade på dem så de inte vågade ta kontakt själva, nu är de mer eller minre "tvugna".
Inte ovanligt om du har en väldigt dominant ledare.
Sen så är det så att om ledaren dör och det inte finns några självklara ledare efter den så måste flocken göra upp, omordna rangen och hitta sin nya plats i flocken. Man kan få se många beteenden och personlighetsändringar man inte skulle ha fått se annars.
Qui dormit, non peccat
Vart med om det också, hade en väldigt dominant ledare som skulle kontrollera allt, vara först fram, äta först ja allt. När han sen gick bort så vart de andra en total förändring, till det bättre. Man sörjde men också lite glad i samma stund att de andra får enans att leva upp
#2 Det har hela tiden varit klart om vem som skulle bli den Nya ledaren, i det här fallet Alex.
Får se hur det går med flocken, klagar inte att de "rädda" har blivit mer sociala dock. Men sorgen efter Charlie hänger i luften här hemma, främst hos min 4åriga dotter 
Starta ny diskussion