Biter min syster, men inte mig/andra?
Har uppstått ett litet problem här hemma. Mina tre tjejer har de senaste veckorna börjat bita/nafsa min lillasyster ganska hårt i fötter och händer när vi släppt ut dem fria i rummet. I fötterna har även jag fått några hårda nafs, men det var mest när de var små och nya här hemma. De har aldrig någonsin bitit mig eller någon annan i händerna hårt förutom henne.
Något som eventuellt bör nämnas är att min syster har börjat uppträda lite nervöst runt dem efter det första bettet och "viftar" runt med händerna när hon sitter ner för att de inte ska "komma åt henne" och flyttar gärna armarna när de försöker nosa på henne. Har bett henne att sitta helt still och avslappnat, men utan resultat.
Trodde inte råttor reagerade på samma sätt som en del hundar vad gäller nervösa människor, men börjar nästan fundera på det nu.. Hon tycker fortfarande om dem och vill gärna släppa ut dem och hjälpa mig med deras trick-träning, men gapar så fort de nafsar och sprang ut ur mitt rum senast idag.
Vad säger ni andra? Är det min systers kroppspråk som gör att de biter eller något annat och vad ska vi göra för att få dem att sluta? De är ju så himla goa och supersnälla annars så förstår ärligt talat inte varför de ska ge sig på henne.. Hjälp tas tacksamt emot!
/ Emma
Hur gammal är hon?
Spelar ingen roll vilket djur det är, händer som viftar och fötter som rör sig kan vara läskiga och intressanta. Mindre barn luktar även annorlunda, ofta har de matkladd eller något vilket kan locka vidare.
Hon måste lära sig att sitta still och ta det lugnt.
Sen får du som ägare se till att råttorna inte gör något de inte får, säga till dem och skulle det vara så att de tar din syster som hot och är läskit så får du visa dem att hon inte är det och att hon är okej medlem i flocken.
Qui dormit, non peccat
#1 Ja, det hade ju varit ganska logiskt om hon hade varit runt 4-6 år men nu är hon faktiskt hela 14 år… 
Har verkligen sagt till henne på skarpen att det antagligen är hennes beteende som gör att de reagerar som de gör, men får väl antagligen fortsätta tjata. Hon tillåter dem heller inte att krypa upp på henne mer än i knäet, och absolut inte innanför tröjan eller upp på axeln för det tycker hon är fel och att det är dumt att jag "lärt" dem göra det? Ja, hon är extremt fjantig och barnslig, det kan jag medge men ändå ska hon umgås med dem…
Har försökt att bestämt flytta undan dem från henne efter nafs och även sägt till med skarp röst. Har också testat att blåsa på dem när dem gjort det två gånger på rak. Inte mycket som verkar hjälpa.. Dessutom verkar de vara i någon slags trotsålder eller liknande med tanke på att de upprepar allt jag inte tillåter dem till att göra om och om igen flera gånger om (som att hoppa ner i papperskorgen och rota, samt klättra upp på voljären och sedan riskera att halka ner från det hala taket -det är superkul…)
Tack så mycket för tipsen i alla fall, ska verkligen anstränga mig även om detta verkar som en omöjlig uppgift att lösa för tillfället…
/ Emma
Oj så pass, ja då är det ju inget barn och hon borde veta bättre :/
Det är troligtvis hennes beteende, har råttorna en gång börjat se henne som en provocation så kan det vara svårt om inte hon själv vill jobba med dem. Råttor bits sällan helt utan anledning liksom.
Det du får göra är korrigera i förväg, innan de har gjort något. När de är på väg fram och ser lömska ut som bara råttor kan, peta till dem och säg nej. Bryt beteendet innan skadan inträffar.
Hon själv behöver lära sig att säga ifrån, utan att vifta runt för det hjälper inte.
Sen vet jag att när det gäller strumpor så har jag haft strumpgalningar här hemma. Men bara sambons strumpor, de smyger fram och huggar strumpan och drar för glatta livet.
De vill verkligen ha dem.
Har hon strumpor på sig? Kan kanske trigga extra av någon anledning.
Qui dormit, non peccat
Vissa råttor älskar ju att leka och jaga också, kan vara att hon triggar det när hon rör sig så mycket. De tror att det finns något att jaga ikapp!
Hade honor som smakade mycket ett tag, då var de i 7-månadersåldern. Speciellt på lite nervösa nya människor. En av dem "smakade" ganska hårt på min kompis mage. Inte så kul.
Jag pip-tränade dem genom att pipa till högt när de gjorde så och satte en hand mot dem från sidan. Råttor gör så när de är riktigt less på varann, liksom trycker undan varann fast de ändå står stilla. Det skapar lite spänning som är obehagligt för en råtta och de brukar lära sig att inte upprepa beteendet efter ett par gånger. Hårdhänta bebisar korrigeras ofta av de vuxna på det här sättet.
Funkar dock inte på aggressiva råttor.
Men sen behöver lillasyster också tränas så klart. Vore bra om det fanns någon i närheten som hade råttor som inte nafsas (typ en trött äldre hane) som hon kan umgås med och träna sig på. Kan vara svårt att bara tvinga bort rädslan liksom.
Älskar mina stora små vänner..
#3 och #4 - Ska se om jag kan testa båda era superbra tips ikväll, beroende på när syrran kommer hem. Tack!
#3 Ja precis, de brukar alltid vara supersnälla mot alla andra inklusive mig så förstår allvarligt talat inte. Både hon och jag brukar ha strumpor på oss men det är inte de som är det intressanta liksom.. De försöker inte ens dra iväg med dem.
#4 Då hade du ungefär samma problem som mig alltså. De är ca fem månader och två veckor nu och som sagt är de inte aggressiva men de flockas gärna runt min syster när hon väl börjat bete sig nervöst. Hon behöver helt klart "rått-terapi", men känner ingen som äger råttor i närheten mer än mig själv… Eller jo, min förra handledare, men hon har också bara spralliga honor. Funderar dock på att eventuellt skaffa två hanar nu i sommar, men då får det bli ungar och de lär ju också vara busiga :/ Det här är verkligen inte lätt..
/ Emma
Starta ny diskussion