Köpte min första råtta för 19 år sen, enbart för att bota min råttfobi. Gick till en zoobutik som hade råttor för ormmat, där i ett stort akvarie kryllade det av vuxna hanar (till min fasa..) Hon som jobbade där plockade upp en i svansen o frågade -Duger denna? Ja sa javisst, den blir bra.. alla dessa råttor var livrädda för människor..väl hemma hade jag en liten hamsterbur på skrivbordet som denna lilla varelse skulle bo i…tror ni jag fick in honom i buren..? Nä! Han hoppade ner på bordet o satt sen i ett hörne o var skräckslagen, jag satt på min stol o var lika skakig jag…

Slutade med att han bodde lös i lägenheten med katterna o hunden..döpte han till Sigge o blev min följeslagare överallt.. åt min mat o sov i min säng..så kan det gå..tack vare honom har jag haft råttor till o från sen dess, nu föder jag upp dem. Allt tack vare en rädd o otam ormmatsråtta.

När jag var 10 år, hade min systers kompis storasyster en kompis som hade ett gäng råttor. Jag som alltid gillar djur av alla slag, blev gensat intresserad. Jag tjatade på mamma och tillslut fick jag en råtta i present. En vecka senare fick min syster en, och dom bodde ii samma bur… Efter något år skaffade jag och min syster två råttor till (dom andra fanns inte mer), och sen när dom var borta skaffade jag två omplaceringshanar, och det var för några månader sen. (är 15 år)

Det hela började nog med att min morbror som fick en råtta av en kompis som inte ville ha henne kvar, hon var en liten mysig tös som jag fick låna ibland, blev helt kär i henne<3

Frågade mamma ett antal gånger om jag fick någon men alltid samma svar:      -Du får vänta tills du blir äldre (är 13 nu), men det svaret varade inte länge, ett halvår senare hade hade vi två töser här hemma och sen har det fortsatt, har nu haft 5 stycken och har 2 töser här hemma just nu=)

Mins första råttor köpte jag för några år sen av en slump.

Jag var inne på blocket och kollade runt efter alla möjliga djur, så hittade jag en annons om råttor som var tillsalu. Efter jag hade kollat på bilderna blev jag fast direkt och några dagar senare åkte jag hem till "uppfödaren" och hämtade två små tjejer! Jag hade aldrig haft en tanke på att ha råttor innan, jag hade haft hamstrar och hade en kanin vid tiden då jag köpte mina första råttor.

Det gick väldigt fort, och jag blev helt kär direkt! De tre dagarna efter jag sett annonsen började jag läsa på som attans, det var en helg också, så jag satt typ vid datorn hela tiden och klickde runt.
Jag var också medlem på Kanin iFokus då, så på så sätt hittade jag hit til rif. :)

Mamma var jätte nervös och ville absolut inte att vi skulle skaffa råttor! Pappa sa ja direkt! Han tyckte det var häftigt att ha råttor som husdjur så där var det inga problem med argumentering xD
Idag har vi 4 råttor, en 5:e på ingång och jag har haft ganska många råttor sammanlaggt :)

Det här kommer låta jätteskumt. Men förra hösten så drömde jag en dröm. Jag drömde om råttor. Detta skedde flera nätter i rad. Efter den 3e natten med dessa drömmar så googlade jag lite och hamnade här på RiF, började läsa en massa om dem, kollade på bilder och läste medlemmarnas olika trådar.

Jag har aldrig varit så mycket för just gnagare, men efter detta så visste jag att jag skulle ha råttor. Jag fick bara några veckor senare reda på att två klasskompisar till mig (gick på naturbruksgymnasium), planerade en kull med råttor. De föddes den 1 december 2011, och några veckor senare hade jag mina första råttor! Så jag har bara haft råttor i några månader, men ack så glad jag är att jag skaffade dem. Idag har jag 8 stycken! :D Har ju dock ganska bra med erfarenheter med alla sorters djur, så jag hade ju all grundläggande kunskap om dem sen långt tillbaka i tiden.

jag är uppväxt men katt ,har i alla år haft katt.

men efter några år kände jag för lite mindre djur.Hamster,Kanin,marsvin och allt sånt därnt har jag alldrig riktigt förstått mig på. Nä jag ville ha ett smartare djur ett djur som man kan göra mycket saker med och inte bara gosa med.För några år sedan såg jag på ett tv pogram som handlade just om tamråttor.Jag tyckte då att det verkade häftiga men jag frågade inte ens mamma och pappa om jag kunde få skaffa jag tyckte inte det var lönt jag skulle endå inte få skaffa.Efter typ något år hörde jag talas om råttor igen och då sa jag försiktigt

- äääh jo mamma visst skulle det vara kul att ha tamråttor

mamma visste att jag ville ha tamråttor och så tvärrt nej.Pappa tvekade och läste lite om råttor på datorn och sa nej det värkar vara för mycket jobb.Det gick en tid och en kväll satt jag vid matbordet och berättade om min kompis gulliga marsvin jag hadde lekt med henne den dagen och blev helt kär i hennes marsvin.Och precis när jag skulle fråga om jag också skulle få skaffa marsvin sa pappa som om han visste vad jag skulle säga

-nej inga marsvin sen var han tyst ett tag

-men råttor måste jag säga verkar vara  roliga djur

jag sken upp juste råttor! sedan började jag läsa på datorn om råttor och allt som hör till.En dag åkte jag och pappa till djuraffären vi pratade med en tjej där om råttor.Hon tipsade om iFokus och så börjad jag läsa här och lärde mig väldigt mycket.  jag läste och läste och ju mer jag fick veta desto mer sugen blev jag dom verkade så smarta,så söta. Jag visade upp bilder på råttor om bärätta hur mycket jag kunde.Mamma höll kvar vid sitt svar det gorde min bror med men pappa läste på men han tyckte fortfarande att det verkade vara för mycket jobb.Han frågade flera gånger om jag värkligen ville och jag sa alltid ja.Tillslut köpte vi äntligen två små tjejer.Först ville igen av mamma eller min store bror hålla i dom. Men nu är alla helt galna i dom så fort dom ser råttorna ber dom i att få hålla dem

väntar man på något gott väntar man ALDRIG för länge

Tack alla här på RIf för allt ni skriver och fortsätt med det.Det är tack vare er jag fick mina första råttor Kickan och Strumpan

Har haft massa kaniner, marsvin och hamstrar samt även en sköldpadda.

Kände inte att någon av dessa individer blev riktigt personliga och jag tröttnade efter ett tag.

Vet inte hur jag fick reda på om råttor, men jag började tänka på det iallafall och googlade massa fakta och då kände jag att jag hittat rätt - det låter ju som små hundar i miniformat - perfekt!

Köpte mina två första i feb 2009, var tvungen att sälja dom 3 mån senare så fick inte ha dom tillräckligt längre för att dom skulle bli sådär jättetama och personliga som jag velat.

Nu, april 2012 skaffade jag två råttor igen och denhär gången blir det tills deras sista dag.

Planerar även att skaffa en till kompis till dom inom snar framtid i förhoppning om att dom ska trivas ännu bättre här :)

oj vad långt det blev!

Har alltid tyckt om djur av alla slag och tanken på att skaffa råttor slog mig för ungefär 7 år sedan.

Jag gick i högstadiet då och jag hade percis blivit bra kompis med en tjej som alltid har funnits vid min sida sedan långt tillbaka i skolan. När jag för första gången klev innanför hennes dörr, som fortfaranade än idag är min bästa kompis, visade mig runt och så såg jag en stor bur i vardagsrummet, jag tänkte "vad är detta" och hon tog fram djuren som va i buren och det tog mig med storm! Jag tyckte dom var så söta och så härliga på ett speciellt sätt. Dom var inte lik marsvin, inte kanin eller någon annan gnagare som jag har tänkt på.

Det gick några gånger som jag hälsade på dom när jag var med kompisen och tillslut sa mitt hjärta ja till dessa och jag frågade min mamma om lov. Det är lite luddigt av vad hon sa, men hon gav med sig (inte första gången dock) eftersom hon själv hade haft en råtta i unga år.

Det gick några dagar och vi åkte till djuraffären för att titta, det sluta med att vi köpte två honor, Flingan och Tingeling. Tingeling blev min systers. Dock blev inte Flingan så gammal, 1,5 år ungefär. Så det blev ytteligare två till efter hennes död, Mufflan och Cocos. Kommer inte ihåg om det var Tingeling eller Mufflan som blev dryga 4 år. Efter Mufflans död orkade min familj inte med mer dödsfall (två kaniner och ett marsvin somnade in den tiden oxå).

Det var inte fram till nu i april, då jag bor i en egen lägenhet, som jag skaffade mig två honor igen, och planer för ev. två till framöver. Jag ångrar inte en sekund att jag har haft råttor vid min sida, för de är verkligen helt underbara!

Gick på ett naturbruksgymnasium och var på praktik på en djurpark

En av de anställda födde upp råttor som ormmat till sina ormar. Hade ca 5-6 labb-burar fulla med råttor i olika åldrar. Han skulle sluta och kunde inte ha kvar alla dessa råttor levande. Så han skulle ha ihjäl alla och frysa in dem istället.

Stod bredvid och kunde inte ta ögonen från de otroligt söta små råttungarna som fanns där. Kunde inte motstå lusten att plocka upp en och inte kunde jag släppa ifrån mig honom sen:). Så när alla andra råtter inte fanns mer:( fråga man mig ifall jag ville behålla den jag höll i.

På så sätt fick jag min första råtta. Visste inte då att man skulle ha minst två, men läste på om råttor så fort jag kom hem från praktiken och köpte en andra råtta.

När mamma och pappa separerade skulle jag få ett eget djur. Jag var 11 år då och ville, som dom flesta barn, ha en hamster. Men nej, absolut inte - jag skulle ha en råtta! Så ja, mamma mer eller mindre tvingade mig till en råtta, vilket hon ångrade senare när det vart fler och att jag verkligen fastnade 

Vet inte exakt varför ;O

Var 2000 och mamma är mer djurgalen än vad jag är :) Så kommer inte ihåg vad det var som egentligen fick oss att skaffa råtta men skaffade ne liten pojke från djuraffären som hette Tjofsen <3

Vet inte om minst 2 råttor tillsammans regeln fanns då eller inte, för mamma och jag har alltid läst på en massa innan vi skaffade något djur men vi köpte honom ensam. Som sagt är mitt minne inte den bästa från den tiden då jag var 8 ^^
Men kom ihåg hur jag gjorde allt med den lilla killen :) Sydde en råttpåse på syslöjden och han fick följe med på våran stora familje semester! Men fick tyvärr ge bort honom när han var cirka två år för mamma fick astma och var tvungen att välja mellan honom och min nya kaninunge :/ (Den kaninen kom att finnas i mitt liv 7 år till <3). Så vi gav honom till en uppfödning i husum och dottern i den familjen byggde en bur åt honom från ett gammalt dockhus och gick runt med honom hela tiden :)

Har sedan haft två råttor till som dog av rossel (veterinären sade råttsnuva då men gissar nu att det kan vara samma som rossel?) och tumör :( Tror det var 6-7 år sedan jag hade råttor nu men nyligen så fick jag ett anfall av råttfeber och skaffade mig två gosklumpar igen!

Ångrar inte en sekund köpet av mina pojkar dem gör mig så lycklig och dem är ute och springer med mig varje dag och hjälper mig med mina dagliga sysslor, dem har snart övertygat alla "råtthatare" jag umgås med att de fakiskt är de bästa djuren i världen :D Det är bara pojkvännen kvar nu som vuxit upp på landet och är helt insatt i att det är skadedjur :P Men till och med han frågar om dem hela tiden och verkar intresserad :D

Så nu om lite mer än en vecka kommer jag få hem två gulliga hoddade pojakr från mina ungdomskamrat och i början av Juli blir det att uppgradera deras bul till en GD Rival :D Förhoppningsvis kommer det inte bli ett sådant stort uppehåll vad gällande råttägande hädanefter <3

Jag minns inte längre hur jag upptäckte just råttor som husdjur. Men jag var sådär 10-11 år när jag tjatade på mamma första gången. Hon sa ett väldigt bestämt nej. Så efter lite tjat insåg jag att hon aldrig skulle kunna övertalas. Så då lade jag de planerna på hyllan tills jag flyttade hemifrån.

Så fort jag bodde i egen lägenhet med plats för en bur så skaffade jag mina första råttor haha.

Har alltid gillat råttor, möss, ödlor och grodor, mest för att jag vuxit upp med de vilda små djuren och faktiskt haft ett rätt stort utbyte av dem.
När jag var 12-13 bestämde jag mig för att jag ville ha råttor, fick ett nej för ingen kunde tänka sig att råttor var särskilt roliga djur.

Tog ett par år och en del påhälsningar av charmiga råttor och sen flyttade jag ihop med min sambo och var arbetslös. Vips så flyttade det in två råttpojkar i ett hastigt jag VILL HA NU- beslut som sambon fick stå ut med haha 

Han får stå ut med rätt mycket stackarn, han är allergisk mot råttor tyvärr och jag med. Men så länge ingen av oss är dödligt allergisk så kommer det alltid finnas minst 1 eller kanske 3-4 råttor i hemmet, vägrar leva utan de charmiga små trollen. Men behöver ju inte överdriva och skaffa flera innan vi har ett större hus och ett råttrum så han inte behöver dö av allergichock när han kommer hem.

När jag var mindre så var det en äldre vän till mig som hade råttor. Det var väl min introducering kan man säga, till råttan som husdjur. Sedan dess hade jag inte tänkt på det förrän jag flyttade till min pojkvän och bodde utan djur för första gången i mitt liv. Tänkte igenom vad som skulle passa och la fram förslaget råttor till killen, och det var ganska populärt! Just råttor för att jag hade lärt mig att de var sociala och speciella, roliga, ganska billiga i drift men samtidigt inte lika mycket ansvar och jobb som hund t.ex.

Följde med söstra mi när hon skulle köpa råttbebisar. Var hos Shannaras, och då var det en liten bebistös som jag plockade upp på måfå för att titta lite på medan systern valde sina pojkar. Hon hade den sötaste pannfläck man kunde tänka sig och det var kärlek från första ögonkastet. Det gick liksom inte att undkomma. Om inte jag tog henne så skulle hon ju hamna någon annanstans, kanske på ett ställe där jag aldrig skulle få träffa henne igen. Så jag tog henne.

Andra gången jag träffade Skatten var också innan hon blivit leveransklar. Vi var hemma hos Wintermynta och hjälpte henne städa burar och klippa hennes pudel, eftersom hon blivit biten i handen ganska illa och hade svårt att klara det själv. Det var ganska sent när vi hade tid att snabbt hälsa på bebisarna innan vi skulle åka hem. Alla bebisarna låg och sov i en hög hos mamma Kellie, men jag satte mig ändå vid buren och pratade lite med Kellie som var vaken. Genast vaknade Skatten till liv och studsade fram till luckan för att hälsa. Hur kan man motstå något sådant? xD Knasbollen hade verkligen bestämt sig för att jag var hennes människa.

Skaffade mig en annan flicka från Ladugårdens (som jag fick hem ett par dagar innan Skatten, då hon var lite äldre, så tekniskt sett är nog Skugga min första råtta egentligen) som sällskap åt min Skatt. :) Och efter det har det ju blivit ännu fler, men det var i varje fall så det hela började för mig.

Jag är yngsta barnet, och båda mina äldre syskon hade råttor. Minns liksom inte hur de skaffade dem eller så, bara att de fanns där.
Självklart var de ensamråttor och köpta på zooaffär. Minns att det blev några kullar och så.

När jag var nio fick jag min första egna råtta. Jag var överlycklig och läste på om allt jag kunde hitta, till mina föräldras stora förtret eftersom de egentligen inte var särskilt intresserade.

När jag var 14 skiljde sig mina föräldrar, och min mamma tog med sig hundarna. Jag hade inte haft råtta på flera år och tyckte det började kännas tomt hemma eftersom jag mer eller mindre bodde själv.
Vid 16 års ålder skaffade jag tre råttor, min pappa gick med på det då han inte behövde göra något och jag betalade alla utgifter själv.

Och sedan dess har jag haft råttor så gott som hela tiden :)

Alltid gillat djur. Föräldrarna rätt hårda på att inga djur kommer in hemma. Räckte med hund och efter det katterna. Lyckades köra en fuling och få två kaniner. Men mamma har alltid ogillat råttor pga svansarna och uppväxten med stora soptippsråttor. Fick två labbråttor hos en kompis som födde upp foder. Fick hålla dom där och det blev lite kullar. Smugglade hem dom ett par gånger när jag var ensam hemma. Blev uppehåll på några månader när jag flyttade hemifrån.

Köpte igen fast då två stora labbhanar som foder från burbolaget. Skulle ha till boa ormarna. Men det blev aldrig så. Slutade med att jag sa åt syrran som bodde hos mig att jag behöll dom och hon fick ta det. Hon vande sig, jag köpte en stor röd fågelvoljär. De levde dock inte så länge. Blev 3 honor från en reggad uppfödare. Fylldes på med en jätte fin halvårs hane från seriös oreggad uppfödare. Men hon bodde med ett svin till sambo som skulle mata bort honom till ormen. Bad mig ta hem honom och det blev så. Hans gener flyter ännu i en av mina linjer jag håller på med, och jag tror att han är ett av bidragen till den höga livsålder på avkommorna.
Fortsatte med att ha råttor hemma. Men även hjälpa till i två reptil lokaler i sthlm med att sälja de råttor som föddes där. Stötte på grodan i lokalen en dag som letade nya djur. Hon frågade en massa om släkt etc. Vad de bar på, livsålder. Nämde något om råttförening.
Räckte med att få en väckarklocka ringa i skallen på mig. Googlade upp srs i lokalen, hade själv inte ens internet på den tiden. Och började läsa på mer och mer om råtthållning, avel etc.
Slutade med att jag tog hem alla råttorna från ena lokalen och sade upp bekantskap med andra. Blev att jag körde mitt eget race och försökte läsa allt jag kom över. Bästa som fanns var när detta forum öppnade upp.

Jag har alltid velat ha smådjur sedan jag var liten, det hjälpte ju inte att jag växt upp med djur runt mig hela tiden pluss att jag gick på landbruksgymnasium.

Men då mina föräldrar var/är skilda så blev det för mycket pendlande för att jag skulle kunna ha djur samt att jag fick höra saker som att råttor grävde in sig i vägarna i hus och hem och tuggade sönder väggen innifrån.

Så dom var starkt imot det, när jag flyttade till en egen lägenhet upptäckte jag att man kunde ha husdjur där, ville egentligen ha en katt men tänkte att lägenheten inte är stor nog så då ville jag ha något mindre, det stod mellan mus och råttor. Efter att ha kollat runt lite på youtube samt rattorifokus.se så var valet glasklart.

Har inte ångrat sedan.

#9 åååh 

Min historia

Det började för många år sen, 10-12 kanske. Att min mamma gick med i djurensvänner med mormor. 
Så ringde mormor en dag och sa att hon har en övergiven råtta och undrade om vi kunde ta honom.

Det är så att pappa o storsyrran är pälsallergiker och vi hade läst på då om råttor att de är allergivänliga så vi tog honom.

Så en varm sommar dag kom mormor förbi med en lite svart/vit gubbe i en tvättkorg ^^ han hette Pricken och var vår första råtta. Han var så snäll och barnkär :)

Senare skaffa mamma två råttor till mig och min storsyrra. Snuttan och Sötnos. Snuttan var min och hon var världens snällaste. man kunde göra vad som helst med henne. Sen fick vi in en till hitteråtta (Trollet) och Snuttan tog hand om henne som det var hennes bebis. Dock fick Snuttan ett kort liv, tror hon blev 1-1,5 år. Jag blev bestört och grät och grät. var bara 9år tror jag.
Efter de skaffa vi en till som fick heta Fjuff-Fjuff och hon var en exakt kopia av Snuttan förutom att magen var mer vit. Lika snäll och barnglad. gillade att pussas och ligga på rygg o bli kliad på magen.

Efter de har vi haft hur många råttor som helst. 30-40st kanske :o

Men de två som hade en stor och speciell plats i mitt hjärta var mina två grabbar Totte och Lee <3 Alla har en plats men de var något speciellt :)

Och nu har jag två damer som heter Flisan och Fiffi

Och nykomlingarna Jerry och Hubert som vi fick för två dagar sen :)

ok då ska jag berätta min historia bakom mina fina råttor :)

jag har alltid gillat djur katter hundar möss hamster fåglar bland annat.

Så jag testade jag tänkte testa ett nytt djur som va lite konstigt mot alla andra som inte många har. Jag tänkt och tänkte och tänkte sen kollade jag i våran fina bok om olika djur och såg jag råttor och gerbiler och degusar (hur det stavas). Men jag blev väldrig intresserande av Råtta och läste om dom varje dag typ och kollade runt innan jag skaffade mina två som jag köpte från en djuraffär. dom heter Vega och Mimmi och sen så skulle jag behöva bur så jag hade vega och mimmi i en hemgjorde bur som sög bajs. men så va det en tjej som skulle sälja buren och då hade hon två råttor som hon tänkte släppa ut och jag självklart tog han om dom så jag hade fyra råttor så nu har jag fyra fina råttor. Mina underbar fina råttisar vega mimmi fia och knuff :)

Min historia är kanske lite tråkig men hade iaf hamstrar som jag älskade och som hade världens personlighet när jag va liten. När de gick bort tjatade jag mig till att ta över 2 kaniner som ägaren inte kunde ha kvar och de lever ju ett tag. Men när de dog för 3 år sen så va jag helt förstörd och ville först inte ha några fler djur.

Ett år senare höll jag på att få abstinens av att inte ha en hårboll att ta hand om så jag började kolla runt efter ett perfekt djur som skulle passa mig både i behov och utrymme och kom fram till att råttor skulle passa perfekt. De var inte för små så att man var rädd att mosa dem men inte heller va de för stora för mitt lilla sovrum. Så efter mkt planerande och påläsning om råttors beteende, sjukdommar och självklart övertala min familj etc. så köpte jag en bur och några dagar senare 2 små killar som va lika stora som möss <3

Calcifer va kaxig redan från början och väldigt lite skrämde honom så han gick väldigt lätt att vänja vid människor även om han är för nyfiken för att sitta stilla särskillt länge ^^ Marius var raka motsattsen och de märkte jag redan innan jag köpte honom. Han var livrädd för allt och alla men jag föll pladask. De tog några veckor innan han kände sig trygg och Calcifer gjorde sitt bästa i att få honom ut på upptäcksfärd men tillsammans har vi gjort honom till en äventyrlig liten kelgris som älskar att kura ihop i mattes knä och bli klappad. Han är fortfarande lite blyg för främlingar men annars är han världens gullis.

De är nu ca 9 månader gamla =)

Min historia, jag har alltid haft djur. Första djuren jag födde upp var marsvin. Ett tag födde jag upp möss. Min första kontakt med råttor var i en zoobutik i västerås. Den råttan attackerade genom gallret. Min första råtta blev abbans kingston. Sen dess har jag inte varit utan råtta

Har aldrig tänkt på att jag ville ha råttor, har inte riktigt tyckt om dem. Har haft både hamster o kanin.

Men sen nu när jag började läsa till djurvårdare och fick många nya kompisar så hade en av dem två råttor och på skolan finns även där råttor och jag blev mer o mer nyfiken på dem och frågade sen min klasskompis om jag fick hålla en av hennes råttor och det fick jag, sen var jag helt såld på råttor speciellt dumbo råttor. 
Jag tjatade såå på mina föräldrar ( bor fortfarande hemma när jag inte är upp i skolan) 
Båda mina föräldrar tycker dem är äckliga djur, djur som hör hemma i fällor typ.
Men efter mycket tjat o mycket fakta om råttor så sa dem att du gör som du vill men vi tycker inte om det.
Så köpte jag mina första råttor på en djuraffär där jag hade min praktik, och imon har jag haft dem i 3 veckor.

Och dem är helt underbara djur, super härliga :D
Synd bara att det är så många fördomar om dem..

Min mamma har i allafall hållt i Luna och börjat fråga mer om dem och kan t.o.m vem som är vem m.m. :)
Min bästa kompis som inte heller var så förtjust i råttor innan och var rädd för dem, som är nu mera kär i dem och frågar om hon får komma och gosa med dem speciellt Luna :)
Luna är mer försiktig dam och lugn.

Har även en hund och två katter.