Dog av sin broders död?
För er som inte orkar läsa texten & vill se frågan, kolla den feta stilen. :)
För ca 6 år sedan så hittade jag en annons på blocket, "2st råttor bortskänkes", och den vilda 11 åringen i mig ville testa på detta djuret!
Vi kom hem med 2st 2 åriga bröder, Ludvig & Bruno fick dem heta. Dem fick alltid sitta i mitt knä och vara med på allting, springa runt ute, åka skejt board (Försiktigt!), dem var så underbara!
Men som sagt, dem var 2 år. Och råttor lever i ca 3 år. Snabbt fick Ludvig en tumör som växte i ljusets hastighet. Snabbt så var vi placerade hos veterinären för det jag aldrig trott att jag skulle behöva göra, avlivning. Den hade blivit så stor att han hade problem att äta och ta sig fram(Den satt under halsen). Och min Pappa tyckte att det inte var mer än rätt, då han redan var ganska gammal. Så min kära kära Ludvig avlivades, fyf*n måste jag bara säga…. Den sista stunden inne hos vetten, när han precis hade fått en spruta… Hur man såg sin älskade lilla vän försvinna, föralltid. Normalt vis så brukar jag skämmas över att gråta på allmäna platser, men vid detta tillfället så spelade det ingen roll. Min älskade pälskling. Ser det fortfarande framför mig, när pappa gick framför mig med cykeln och jag höll i en blå skolåda som jag hade lagt bomull i för att göra det skönt för Ludvig(:/), och jag kollade ner på lådan i min hand hela vägen hem. Så himla jobbig stund. Lite OT men.
När vi kom hem så fanns ju Ludvigs bror fortfarande kvar och han hade ingen tumör eller var sjuk eller något annat. Jag kommer inte ihåg om vi inte visste att dem måste vara två eller om vi hade planer för att skaffa en till råtta för Brunos skull. Iallafall, jag ville att hans bror skulle få säga hejdå (Vilket kanske var riktigt dumt..?), så jag lät honom se honoms kropp och gå fram till den. Sedan så lät vi allting vara, vi hade bestämt att vi skulle ha begravning dagen där efter.
Nu kommer det sjuka, dagen efter avlivningen så var jag ensam hemma under några timmar. Under denna tiden så hör jag ett konstigt hostande ifrån buren, eller inget hostade, något udda ljud bara… Jag tog ut Bruno med tanken att han hade satt i halsen, jag försökte med allting för att få ut det (Om det var något), men han dog snabbt… Inom loppet av 20-30 sekunder så var han borta. Han dog i mina händer. Dagen efter att hans broder hade blivit avlivad. Det var det sjukaste som hänt mig. Och traumatiskt… Så hjälplös… Jag ville inte att båda skulle dö… nästan Samtidigt också.. Ville ha en liten krabat kvar att trösta mig vid, men han försvann med. Vilket nog var bäst så. Men det var så sjukt, surrealistikst för mig, att dagen efter att hans brorsa dött, så dog han!
Vi höll en begravning samma dag, ett djupt hål, där vi la dem på några utvalda löv och la deras svansar format till ett hjärta och Ludvig & Bruno riktade emot varandra (Lite töntigt kanske). Och så sa jag & min lille bror några sista ord. Sen var dem borta.
Så min fråga är, kan råttor dö av deprission? Kan Bruno ha förstått han att hans broder var död och valt att dö, eller bara dött av sorg på något vis. Eller satte han bara i halsen… Jag var dum nog att inte obducera eller någonting.
Bruno är den bruna (Hah) och den Svarta.. Ja, Ludvig.
**Vet inte vart denna ska ligga men la den i Hälsa & Sjukdomar, Beteende. Det har la lite med beteende att göra. :o
**

Ja råttor kan lägga sig ner och dö av depression. Är väl ett av få djur som faktiskt kan göra det.
Men då tynar de i regel bort långsamt pga de slutar äta och dricka och bara ligger. De brukar inte tvärdö precis efter.
Om han bara dog rakt av så är det troligare att han var sjuk på något vis eller satte i halsen så han kvävdes.
Qui dormit, non peccat
Jag tror att djuren kan tappa livslusten av att förlora sin vän, ja. Jag hade två möss för några år sedan, och när vi var tvungen att ta bort den lite äldre pågrund av en tumör, då slutade den yngre att äta och dricka, han bara sprang i sitt hjul tills han dog, enbart dagar efter att vi tagit bort den äldre. 
Nej vad sorgligt! :´(
(Blev så rörd då jag läste om hur fint du begravde dem tillsammans, också.)
Många råttor blir väl tyvärr inte mer än två år gamla, trots att de är "friska"(menar på så vis att man inte kan se ngra sjukdomstecken, förutom ev "ålderskrämpor")..?
…så jag tänker att det kanske inte är omöjligt att Bruno var trött& slut& förändringen-chocken att mista sin bror, som han alltid haft vid sin sida, -var det sista som behövdes för att han också skulle kasta in handduken..?
Fastän det var så tråkigt tycker jag samtidigt det var lite fint att de fick "gå tillsammans". Får mej att tänka på ett gammalt syskonpar som bodde på samma avdelning på ett demensboende jag jobbade på för ca 10 år sen.. Bror& syster, båda gravt dementa. Ingen av dem kunde tala& t slut knappt alls kommunicera längre& visade inga tecken på att känna igen varandra. Så kom dagen då det var slut för syster. Hon hade varit sjuk& svag en tid& enbart vårdats på sitt rum, medan brodern var i relativt god form fysiskt.. Mindre än ett dygn senare avled brodern -knall& fall -så att säga. Som att han bara slutade leva, lugnt& stilla, -men plötsligt. Låter säkert jätteflummigt för endel, -men det kändes så rätt. Som att det var meningen att de skulle resa tillsammans..
Förstår vilken chock det måste varit för dej! Samtidigt kanske det var meningen att det skulle bli som det blev. Ingen behöver bli kvar& sakna sin vän. Jag är så ny i råttandet att jag inte hunnit förlora någon av mina lurviga kompisar ännu, så jag kan bara föreställa mej hur ledsamt det känns. Hoppas hursomh du inte känner dej skyldig, el känner att du måste lägga råtteriet på hyllan pga det som hänt..
#2 Jag hade inte märkt några täken på att han var sjuk eller så vad jag kommer ihåg, och blev så chockad över att han dog så snabbt… Dör en råtta relativt snabbt om den sätter i halsen? :o Och kan en råtta få en hjärtattack eller något liknande? Kommer ihåg hur hans mage dunsade på något knäppt sätt. Väldigt bisartt var det iallfall. Ångrar lite att jag inte obducerade honom..
#4 Ligger nog något i det du säger, för han visade inga tecken på sjukdom eller dylikt under den tiden jag hade honom & hans bror. Men usch.. Känner mig så elak nu i efterhand, att jag lät Bruno "säga hejdå" till sin bror Ludvig (alltså se/sniffa på kroppen), känns så himla dumt nu.. Även fast det då var jag som försökte göra en fin gest för min lilla Bruno, det kanske triggade hans död på något sätt… Men bra timing blev det ändå, blev fint att dem fick gå tillsammans & sova brevid varandra, är lite tacksam för det faktiskt. :)
Sånt där gör mig tårfärdig
, det är så hemskt men samtidigt så väldigt fint att dem fick gå tillsammans. Tycker som du säger, att det var menat att dem skulle gå tillsammans. Och det är nog samma med mina små rått pojkar, kunde inte ha varit bättre ändå, Bruno var så gammal ändå. Men gud.. Saknaden är stor för dem två..

#5 Ett tecken på att råttan inte kan andas/har svårt att andas är att de bukandas, kan vara rätt ryckigt med magen då. Så troligtvis dog han isåfall av någon form av andningsproblem som tex lunginflammation eller satte i halsen eller något.
Men det är ju svårt att säga utan att ha sett råttan och beteendet. :/
Qui dormit, non peccat
#7 Jaha…. Då satte han nog troligtvis i halsen, för hans bröst bunkade & jag tror att det såg ut som att han kippade efter luft… Gud.. Och jag lyckades inte rädda honom. :/ Stackars Bruno vill inte veta hur han måste ha känt sig i den situationen (Om nu råttor kände/känner som oss)

#8 Jo råttor är ett av få djur som har välutvecklade sinnen och kan bla visa empati mm. Så deras känslosystem är välutvecklat..
Men ibland är det så att man inte kan göra något, han hade ju dig som trygghet ändå och du gjorde det du kunde!
Qui dormit, non peccat
dom flesta gnagare brukar dö av sorg, även fåglar, har hört många som köpt en undulat eller pappegoja och andra fåglar av någon som inte har tid men ändå älskar dom, och sen dör dom av att deras ägare inte är där.
kan hända offtast med fåglar om deras ägare dör.
min råtta dog av att den fastnade i gallret på buren vid en gallerklättring och någon vecka efter dog hans bror av sorg.
Hämst att det händer.
Black Veil Brides ~ Slipknot ~ Three Days Grace ~ Falling in Reverse

#10 Har svårt att tro att de flesta gnagare dör av sorg faktiskt, jag har varit med om deprimerade råttor och i enstaka fall råtta som tynat bort av sorg. I regel kan man bryta det om man har en stabil flock eller tillför en ny råtta om en råtta blir ensam kvar plus massor av kärlek från människan.
Dör dom av att människan inte är där så är det troligare att de dör av vanvård eller att människan inte har gett djuren vad de behöver eller missat att de faktiskt är sjuka.
Qui dormit, non peccat
Jag hade en råtta som gick bort för ca tre veckor sedan, och hans bästa kompis blev kvar med en annan råtta. (Dessa två som är kvar tycker inte riktigt om varandra.)
Och i två dagar matvägrade han och låg bara och sov och såg rugig ut. Tillslut så satt jag å matade honom var fjärde timme. Och efter två dagar med stödmatning så kom han igång. Men är fortfarande nere. trivs liksom inte med nånting längre.
Har pratat med en kompis som har råttor och frågat om hon kan ta honom till sin flock så han kanske kan hitta en ny kompis.
Men då är frågan vad jag ska göra med den jag har kvar.. Hon har nog ingen möljlighet att ta båda, och jag kan nog tyvärr inte skaffa fler då jag är allergisk. Han har mykoplasma och jag har behandlat honom två gånger med mediciner men han blir inte bättre. Är väl ingen som vill ha honom, är det bäst att avliva då? Men det vill jag inte helst.. Finns det folk som kan tänkas ta hand om en sjuk råtta?
# 12 Hur gammal är din råttkille. Du skriver att han inte blir bättre av medicinen. Vilken medicin har han fått. Är han pigg o glad annars. 
#13 han är lite över året. Har medicinerat honom med baytril och vibranord. Och sen har han fått mycket can Jang och rött te. Jag tycker att han är pigg annars men han nyser konstant. Så det blir nog svårt att omplacera honom..
# 14 Konstigt att han inte blir bättre. Jag funderar på om det kan vara något med nosen om han nyser ihärdigt. Hur är det med andningen ?
Om du inte kan ha honom kvar o inte vill avliva honom. (Skulle vara tråkigt o avliva) Så kan han få bo hos oss här. Hur är han i humöret ? 
#jo tycker också det är konstigt. han har sina perioder. Idag har han inte nyst så mycket, men vissa dagar är det mer. har vart till vetten två gånger.
Du kan ju gärna pma mig, så skickar jag bilder å så :) vill inte sno tråden :P