Både Tassus och Ikariam hade länge haft svårt att andas, inga mediciner hjälpte tillslut. Vi insåg att det var dags att åka till veterinären. Det gjorde verkligen ont i oss att avliva dem då de var våra första råttor, samtidigt så tyckte vi synd om den tredje brodern som satt ensam kvar. Vi vet att vi gjorde det rätta men det gör ont i oss ännu. Man slutar aldrig att sakna sina djur om man är djurvän. Men så länge vi minns dem så lever dem.

Detta är den sista bilden som är tagen på killarna. Sov så gott älsklingar, nu slipper ni äntligen att ha ont.