Några frågor;

hur gamla är dem?

hur länge har du haft dem?

Har dessa två bott tillsammans hos tjejen du fick dem av också?

Beroende på deras ålder kan kastrering hjälpa men är dem äldre så kan aggressiviteten ha blivit ett invant beteende där kastrering inte skulle ha ngn effekt.

Dem är fyra månader gamla.

Jag har haft dem i en månad. 

Dem bodde ihopa hos den tejen som jag fick dem av oxå. Hur länge vet jag inte. Men jag tog hennes ord på att dem fungerade bra ihopa.

Tycker du att dem är för gamla? Hur blir det annars med råttan som inte bits, ska han kastreras oxå i så fall?

Tack för ditt snabba svar!!

Bara 4 månader så är de lite väl unga.. Eftersom de inte biter hål på varandra så är det inget allvarligt heller, du behöver inte sätta in några åtgärder så länge de inte skadar varandra. Vid den åldern leker de mycket och gnabbar lite om rang.

Kastrering hjälper bara om problemet är hormonellt betingat, inte om det är något som "sitter i huvudet" på råttan.

Det jag tror att du bör göra är kontaktövningar så att de litar på dig.. Är de tama?

Jaja, dem är jättetama så det handlar inte om det. Han biter hål på sin kompis oxå. I början var jag rädd att jag skulle behöva dela på dem men sen ligger dem och sover tillsammans. Speciellt när den andra råttan är naken så ser det räligt ut med sår.

Dem ska snart till vetrinären så jag får väl be där om lite råd. Eftersom jag inte har haft dem så länge så kan det vara skönt att någon kunnig tittar på dem. Har inte haft råttor innan så det är lite jobbigt.

Var ska man dra gränsen? Den andra råttan har alltid minst ett sår. Inte djupa men dock ändå att man ser att det har blött. Han har bitit mig ett par gånger oxå men inte så hårt som i går. Gör speciellt ont  dag.

Det bådar illa att han är så aggro redan vid fyra månader.. :( En råtta som biter både råttkompisar och människor mår inte bra psykiskt..

Frågan är ju vad man ska göra åt det.. Råttan är ju så ung! Det är ju otroligt synd om den som blir biten eftersom det är stressande att ha en elak kompis. Jag hade inte tillåtit att en råtta skapade obalans i flocken eftersom de andra råttorna drabbas negativt. Att skilja på dom och ge den som blir biten en ny och trygg kompis (noga val av uppfödare viktigt!). Sen så vill jag inte ha en råtta som jag inte kan lita på heller..

Han kan ju trivas bättre om han hamnar i en ny flock och får lite miljöombyte, jag har läst om råttor som slutat upp med sånt vid flytt. Och så finns det ju de som inte vill ha nåt med andra råttor att göra alls.. men att sitta ensam är normalt väldigt plågsamt för en råtta, eftersom man inte kan fråga de hur de vill ha det så blir det ju så svårt. man vill ju inte avliva en råtta heller, speciellt inte en så ung.. men vid grava temperamentsstörningar så kan det vara den enda lösningen.

Vet du varifrån förre ägaren fick råttorna?

Personligen hade jag försökt ett tag med att säga till råttan ordentligt när han biter och avbrutit slagsmålen men tyvärr låter det som att det är ngt fel på killen som bits. När en tamråtta biter människor så beror det antingen på psykisk obalans eller extrem otrygghet. Det är möjligt att han skulle fixa att vara i en flock som har en stark ledare men jag skulle vara tveksam till att ta in en aggressiv råtta själv. Jag hade kontaktat råtthjälpen och bett de ta hand om honom. Och skaffat en ny råtta till den andra då från en uppfödare.

Råtthjälpens jourhem har (i de flesta fall)  fungerande flockar och erfarna råttägare så det kanske vore lösningen om du inte vill avliva honom. Men jag tycker inte du ska lämna vidare honom till ännu ett nytt hem om det inte är hos ngn som verkligen KAN råttor. 

Personligen anser jag att det är bättre att avliva än att råttan ska flytta runt massor. Men som sagt han är ung så en chans borde han väl få.

Lycka till!

Jag får se hur jag löser det.. Älskar dem båda två väldigt mycket, så att göra av med en av dem känns väldigt jobbigt.

Jag har faktiskt ingen aning var råttorna kommer ifrån.

Jag ska försöka säga till honom på skarpen när han biter så får jag hoppas på det bästa. Men är kastrering ingenting som ni tror skulle hjälpa? Vill gärna hitta en lösning där jag kan behålla båda två.

Hanar brukar inte bli riktigt könsmogna förrän runt 6 månaders ålder så en kastrering nu är för tidigt plus att det troligtvis inte har med könsmognaden att göra (hans beteende).

Förstår att det är jättesvårt att ev göra dig av med honom men varken han eller hans burkompis mår ju bra av att ha det så här…