Jag har inga problem, mina katter vet att råttorna är inga saker man ska leka med. Brukar ha råttorna som jagar katterna i soffan, och äldsta kissen tycker det är det ÄCKLIGASTE på fyra ben. Men då har hon blivit biten 2 gånger, en gång i tassen då hon tyckte det skulle vara kul att peta på råttorna från sin transportbur till deras. ( var oflyt från våran sida, burarna gled nära varandra ) och en annan gång i örat för att hon var för nära buren troligen, hon tyckte om att klättra på den förr men antagligen slutat pga den händelsen.

Och jag har såklart inte råttorna lösa med katten när jag inte är med, har dom oftast i soffan eller på vardagsrums bordet med uppsyn.

Min katt struntar totalt i råttorna, men en av råttorna är livrädd för katten… inte konstigt alls egentligen, jag menar, de är ju naturligt villebråd så att säga…

 Så har jag den katträdda råttan ute får inte katten vara i samma rum, men har jag de andra ute så ligger katten där han  ligger och tycker mamma är äcklig som håller på med så fula djur!

Så det är inget problem, man får ju bara eventuellt stänga dörren ;)

Min äldsta hona som är 7 totalstruntar i råttorna. Hon skulle aldrig bry sig om en springande råtta på golvet vare sig storlek. Min unga hona som snart är 1 är fortfarande lika busig som vid 4 månader, henne litar jag inte på för 5 öre och vet att hon skulle jaga en springande råtta, däremot om den är lugn så är hon lika lugn tillbaka.

Mina katter tycker råtterna är jätte äckligar och flyttar på sig om råttorna kommer emot dom .. Däremot så är dom väldigt förtjusta och ska jaga svansarna  x'D 
Men då har jag kattungar på 8 veckor hemma :P
Och har aldrig råttorna lösa om jag inte håller koll på dom = )

Har två katter, en på 7 år och den andra på 13. Båda katterna är halvintresserade av råttorna. Maja på 13 år bryr sig inte så jättemycket om hon ser en råtta på golvet. Tiger som är 7 är mer intresserad. Men kommer en råtta nära henne så slår hon lite med tassen och blir råttan då ännu mer närgången så flyttar hon på sig.
I övrigt så är mina råttor ganska rädda för mina katter, vissa råttor mer eller mindre. Men skulle inte lämna dom ensamma då jag inte litar på varken katter eller råttorna.

Chili sprang förut i soffan där Tiger låg och tittade på honom och helt plötsligt så hoppar Chili på Tiger utan förvarning och lyckas få in en klo eller något i ögat på henne.
Så ja den händelsen var inte rolig, så efter det låter jag dom inte vara så nära varandra. Katterna stängs ut i köket och hallen när råttorna är ute och springer i vardagrummet.

Har flera varianter..
En katt som är livrädd för råttor, hon stryker längst väggarna så långt från buren hon kan komma. Inte en chans att hon frivilligt går fram till dem. Lyfter man fram henne får hon panik och flyr ut från rummet. Konstigt med tanke på att hon är en utmärkt sorkjägare annars.  5 år gammal.
En gammeltant ville gosa och sova i råttornas toalåda, men hon var mer eller mindre både döv och blind och senil.
Två katter kan jag inte ha i närheten av buren alls, de tar alla chanser att äta upp dem. De katterna är 5 och 12 år gamla.
Sista katten tycker de är intressanta och sitter gärna en meter från buren och betraktar dem. Han har inte gjort något, men går inte att lita på helt heller. 9 år gammal.

Men nej, jag skulle inte låta råttorna och katterna vara i samma rum när jag inte är hemma om jag inte är väldigt säker på att katten undviker råttburen.

Sen får du se hur råttorna reagerar, det finns råttor som blir så stressade och uppskrämda att de blir ohanterliga eller deppar ihop av skräck  så man måste omplacera dem för att det är djurplågeri att ha dem kvar.

Tack för alla svar! :)