Problem nr 1 : En av mina killar beteer sig lite udda, han piper när jag håller i honom och verkar rädd. Men vill ändå komma fram och småprata, samma kille nafsar också numera genom buren.

Var lite dålig med social träna han och hans bror när dom var små av diverse anledningar, men hans bror är rätt gosig iafl. Så jag förstår inte riktigt vad som har gått snett, har inte varit dum mot dom samt att han tillåter mig göra vadsom med honom. Han bara piper och blir lite stel :/

Om han hade haft ont tycker jag att det borde synas på aptiten, har också klämt honom på magen men det är ingen skillnad ( var orolig om han hade förstoppning då han är lite större än sin bror )

Har iofs haft problem med att se skillnad på bröderna, kan det vara så att jag socialtränat bara en av dom av misstag? känns iofs lite otroligt då jag brukar ta ut för det mesta mina hannar i par eller alla på en gång.

Problem 2 :

Jag har ju som nämndes i tråden ' Ny kompis till buren ' adopterat Stalin från en vän, introduktion osv funkar fin fint än så länge men jag tycker han äter dåligt. Jag vet inte om det är som hans matte sa att han och hans bror kunde vara tjinkiga på maten men det känsn ändå skumt.. Gav honom en halv korv och den räckte i ett dygn medans mina andra killar slukar sådant på fem röda sekunder. Kan detta vara ett tecken på depression? och i såfall kanske det fixar sig då han så småningom flyttar ihop med resten av flocken ( än så länge ser det positivt ut för att det ska lyckas )

Tack för svar och tankar :3