Kul att du blivit råttägare!

Det finns många trådar om detta ämne under exempelvis "att vara råttägare". När jag skaffade råttor började jag läsa igenom massa trådar här på iFokus, man lär sig massor och blir därför en bättre råttägare.

Ett litet tips så länge är att hitta en trygg punkt för dem att gosa på. ex så har jag på mig en morgonrock som de ligger innanför och gosar i och vissa andra har luvtrövor där de ligger i luvan eller liknande. Man skaffar helt enkelt råttkläder som de får lov att sprida sin lukt på.

Ett annat lugnande ord är att råttor ibland behöver mer tid att vänja sig. När de är små så vill de utforska hela världen och du är inte alltid jätteintressant. Om de inte vill bli burna eller lyftas upp så mycket så låt dem istället komma till dig. Lyft inte på dem så fort de klättrar på dig utan visa att du är lugn och trygg och inte pressar dem. Ju äldre de blir, desto keligare, så länge du bryr dig om dem och ger dem kärlek och uppmärksamhet på vägen.

Miss Lalona tycker jag gav ett jättebra svar! :) Särskilt det där med att man inte ska pressa dem, utan du ska alltid ses som något positivt, inte "hon läskiga som lyfter upp mig jämt mot min vilja!" :P

Jag hade två råttor först, precis som du. Ena systern var jättesocial och ville vara med mig jämt. Den andra systern föredrog att vara med sin råttkompis istället. Hon protesterade alltid när jag lyfte henne med ett pip, och ville inte bli klappad. Men jag accepterade henne som hon var, en inte så kelig råtta, och älskade henne lika mycket ändå.

Nu, när hon är dryga året, är hon fortfarande inte kelig, det är en del av hennes personlighet. Men hon visar kärlek på sitt sätt. Ofta kommer hon upp i knät och tittar på mig, då vet jag att hon tycker om mig!
Jag har lärt mig hennes språk liksom, och vet att hon tycker om mig även om hon inte är lika uppenbart kelig som hennes syster.
Ibland får jag klappa henne och pussa på henne, men jag gör det bara ibland. Ibland tycker hon är okej. ^^

Det jag menar är att vissa råttor inte är lika sällskapliga som andra, och behöver tid. Elly, som hon heter (min älskade lilla gräddklick), behövde många månader på sig för att bli van vid att jag lyfte henne, utan att pipa. Drygt ett halvår tror jag.

Insåg sen att hon såg jättedåligt, och att man var tvungen att röra vid henne lite innan man lyfte, för annars blev hon rädd - därav protestpipen i början innan jag visste att jag var tvungen att förbereda henne innan ordentligt på att bli lyft.

Jag tycker att du ska ge det tid och lära känna henne ordentligt, det är inte bråttom. :)
Men jag hoppas att hon ändrar sig sen och blir jättegosig. :)

Varifrån kommer råttorna? Djuraffär eller uppfödare? :)
Är det från en djuraffär vet man ju inte vad som kan ha hänt henne som kanske skrämt henne lite. Isåfall kan hon behöva lite tid att vänja sig vid människor igen.

Oj vilket långt inlägg det blev. :)
Men har lite tips iallafall!

* Ha en tygbit innanför tröjan i några timmar eller när du sover, och lägg den sedan i buren. Då förknippas din lukt med "hemma". :)

* Var i närheten av buren så mycket du kan och gör lite ljud då och då. Prata för dig själv, sjung lite osv, så de vänjer sig vid din röst och din närvaro.

* Umgås med dem så mycket du kan!

* Ge henne god mat ur handen, så hon ser dig som en trygghet som hjälper henne att hitta mat. :)

* Gör inga hastiga rörelser eller skarpa plötsliga ljud. Nervösa råttor kan bli ännu nervösare då har jag märkt!

#1 Tack så mycket för tipsen jag ska ta och läsa trådarna, när det kommer till "råttkläder" så kan man ju säga att nästan alla mina kläder är "råttkläder" sppesiellt en tröja som vita tycker om att krypa in i och klätra på då jag har den på mig.

sen så är det så att mitt rumm är deras rum de har stor frihet under de timmar och dagar då jag är hemma att springa fritt i mitt sovrum.

#2 Så klart jag älskar henne, men jag känner att jag vill kunna ge henne lika mycket uppmärksamhet som jag ger vita, men när hon inte vill komma och hälsa så är det lite svårt.

Men jag ska ge henne mer tid och se ifall hon blir mer social.

#3

Dom har ett par av mina gamla byxor i deras bur som det använder som bo.

buren är i mitt rum och just bredvid min säng, som sagt så har jag dem lösa i mitt rum så det borde ha vant sig med mig och att jag går omkring, samt så brukar jag "dansa" i mitt rum och duå brukar vita dansa med mig

jag umgås med dem varje dag :3

hon brukar äta det jag ger henne från handen men så fort hon har maten springer hin iväg för att äta den medans vita sitter kvar.

Jag undviker självklart hastiga rörelser och skarpa ljud.

tackar så myket