Rädd/orolig ratta
Hej!
Jag skaffade en femte pojke för en manad sedan. Han är köpt fran uppfödare. När han kom till oss var han mycket orolig, men jag tänkte att det skulle ga över langsamt. Han blev snabbt mycket bra kompis med sina burkamrater, och de tar väl hand om varandra. Men han är fortfarande sa otroligt nervös och rädd. Jag later burluckorna sta öppna ett par timmar per dag men han har fortfarande inte vagat sig ut en enda gang. Han springer fram och tillbaka pa luckan och sätter en tass i golvet, sedan springer han iväg i all världens hastighet och gömmer sig i nagra minuter.. Han blir jätterädd när man lyfter honom, och om man vänder sig bort fran buren när man haller honom blir han helt panikslagen.
Han verkar inte vara rädd för mig. Han kommer upp pa min hand och om jag sitter framför buren sa kan han vaga sig ut. Jag far klappa honom etc. Men jag lider av att se honom sa rädd. Har nagon tips pa vad jag kan göra för att han skall bli av med lite av sin rädsla? Han är ju handtam, det är ju inte det som är problemet.. han är bara sa osäker.
Corgisaurus - mitt huvud i ettor och nollor
Ni får gärna titta in och hälsa på.
Han är inte så gammal än, för många råttor kommer inte självsäkerheten förrän runt halvåret. Andra blir inte självsäkra förrän året och en del blir aldrig.
I alla kullar brukar kan det komma en skyggis, någon som är lite mer skvättig än de andra. Låter som du fått en sådan denna gång.
Det du kan göra är att tvinga ut honom, låta honom sitta med dig och sätta ner honom på golvet och belöna med godis när han kommer ut osv. Då kan det gå snabbare, om du är tryggheten och visar att golvet inte är farligt utan en rolig plats att vara på.
Qui dormit, non peccat
#1 Jag skulle nog helst inte tvinga ut honom. Han blir verkligen livrädd.. Men godis får jag prova med! ^^
Corgisaurus - mitt huvud i ettor och nollor
Ni får gärna titta in och hälsa på.
Jag har också en tjej som är väldigt nervös av sig, men inte lika extremt som din. Hon kommer alltid upp på mig om hennes syster gör det först, ibland själv också. Men jag brukar ha henne hos mig så mycket det går, jag ser helst att hon känner trygghet hos mig först, innan hon får se sig på det stora läskiga golvet :)
#2 Tänk dig som en fågelmamma, om du inte sparkar ungen ur boet så kan ungen aldrig lära sig flyga! Råttor är lite samma sak(fast de flyger rätt dåligt) för att de ska överleva så behöver de vara framåt och självsäkra och ha en viss mått av självbevarelsedrift förståss. Du gör honom en tjänst om du tar med dig honom ut och visar att han är lika trygg på golvet som i buren.
Qui dormit, non peccat
Starta ny diskussion