Du kan ju besöka min mor med dina rådisar, jag lovar att hon kommer att hytta med tofflorna åt er  fast otrevlig är hon nog inte, bara rädd. 

Nu har ju inte jag råttor, men när folk jag inte känner så väl får se/veta att jag har möss har jag fått en del olika reaktioner. Värst var väl mormor och mina föräldrar som mest tycker att jag är larvig/dum som har "skadedjur" som sällskap. Jag som redan har två hundar och två akvarier. Och "vad ska du med dom till?" osv. Sen har jag vänner som är rädda, men nyfikna. Dotterns kompisar är alla väldigt nyfikna och fashinerade av dom och sitter gärna på golvet vid akvariet dom bor i och tittar.

Du hittar nog otrevliga människor så småningom du med ska du se

Har haft både positiva och negativa reaktioner från folk när jag varit ute med råttorna. De mest negativa har dock varit att folk backat undan och någon sa att det var äckligt, men farligare än så har jag inte fått från folk ute.

Släkten däremot var väl mer fördomsfulla men de är ju som de är haha.

O jag som tycker hanarna du hade med dig är små i sig :- ) Då de jag hemma är mycket större trots att de är yngre!

Jag har faktist inte heller fått några dåliga reaktioner på tåg eller så. Det är bara de i familjen som reagerat.

Jodå har haft både bra och dåliga möten med folk, men överlag goda faktiskt.

När jag haft råttorna med mig har jag överlag fått positiva reaktioner, några har reagerat med rädsla men absolut inte varit otrevliga (man kan ju inte alltid välja vad man är rädd för).

Om råttorna inte är med och kan bevisa sin egen överlägsenhet har jag däremot möt väldigt tanklösa människor. En av dem på försäkringskassan som väldigt nedlåtande frågade varför man väljer att skaffa ohyra. Man kan ju tycka att de borde vara tränade i att möta människor men icke.

hahaha nawww mina pojkar <3 Jag vill ha hem dom! :D

Det här med att ha "ohyra", "skadedjur" och allt vad dom kallar det. I vissa länder anses hundar vara skadedjur! Men ingen reagerar på att man har hund för det är så normalt här. Kanin och marsvin har vi haft som husdjur i många år utan att folk tyckt att det är konstigt/äckligt. Men möss och råttor är tydligen svårare att acceptera. Tråkigt, men samtidigt så gör det kanske inget att folk i allmänhet inte vill ha några för då kanske dom stannar i goda händer och slipper flytta rund mellan en massa barnfamiljer som tröttnar efter ett par månader…

Ang att släkten "är värst" tror jag beror på att främmande människor inte alltid säger exakt det dom tänker. Släktingar kan i många fall vara lättare att säga en sån sak till än någon man träffar på stan.

När jag är på resande fot med råttorna, har jag alltid tyg över transportburen. Både av hänsyn till människor som faktiskt tycker att råttor är obehagliga, men främst för att jag inte pallar med stirrande och kommenterande. Sitter jag på en buss eller t-bana vill jag vara i fred, och slippa prata med okända. Är vi däremot ute på promenad är det en annan sak- då kan det tittas och kommenteras, det är helt ok. Har inte mött några negativa reaktioner än, och de som träffat mina råttor för första gången brukar tycka att de är mysiga

Jag får endast kommentarer av äldre människor som alltid varit positiva :D

Jag har inte fått så farliga kommentarer den värsta var nog de borde vara ormmat men annars är det mest att folk tittar på de med äcklad blick men när vi hade djurdag i skolan var det fröknar som sa dåliga saker om de medans barnen var väldigt förtjusta i dom men nästan alla frågade va pungen var för något

Jag har också alltid tyg över buren, men mest för råttornas skull faktiskt. Men förr eller senare kommer någon alltid fråga vad jag har i buren och ha en massa frågor och sen ska dom tittas på. Jag älskar att prata om mina råttor och tycker bara det är bra att folk får veta lite mer om dom. Sen brukar det ena alltid leda till det andra och vips så sitter man och pratar om något helt annat resten av resan. det slår helt klart att sitta och stirra ut genom fönstret i 3 timmar.