Råttor iFokus

Råttor

Etiketthälsa-skötsel-beteende
Läst 2132 ggr
fckingdead
0

Himlans rädd råtta

För några månader sen fick jag hem en råtta, och det visade sig att hon var väldigt rädd, jag har jobbat något otroligt mycket med henne utan framsteg. hon är vid vakt hela tiden, får panik när hon hör ljud, stelnar till om man går förbi buren, slappnar aldrig av förutom när hon sover, och det känns bara som hon lider, iallafall nu när hon börjat attackera sina kamrater i buren, alla tre har fått enorma sår, och för drygt en månad sen började hon hugga mig, kan inte ta ut henne om jag inte har en handske, och jag är väldigt ledsen över det här. Så jag vet inte alls vad jag ska göra, hon bor själv nu, hade bara en liten bur, där hon bor tillfället, men det känns som hon bara lider därinne,

Dock när jag tar ut henne på sängen är hon en heeelt annan råtta, hon blir mer framåt, kan somna utan problem bredvid mig, och verkar må gott.

Jag velar mellan avlivning eller bara låta henne bo själv. Men det är så svårt när man ser två helt olika sidor av henne, nån som vart med om det?…

 

 

Malteråttan (L)

Fisfia
0
#1

Nu har jag inte jättelång erfarenhet av råttbeteende, men jag känner iaf igen det du beskriver lite grann. Har en gammelråtta här som blev aggressiv i vissa situationer (och blir fortfarande) och jag fick också ta emot flera hugg av honom. Men så lärde jag mig lite hur han funkade liksom och jag fick väl acceptera att man inte kunde göra vissa grejer med honom som man kan göra med alla andra killarna. han fick också bo själv, och jag tyckte jättesynd om honom för han såg så himla ledsen ut, men faktum är att dessa saker ihop har gjort honom till en tryggare, lugnare råtta man ändå vill och kan umgås med. Han är också hur mysig som helst i vissa situationer, och i vissa situatioenr blir han ju som sagt ett litet monster. Tror du att du kan tänka dig att helt enkelt försöka ta det på din råttas villkor? Det hjälpte iaf för mig och den här killen. Jag tycker fortfarande det är både jobbigt och tråkigt att han får sitta i egen bur, men det känns ändå som att han mår bättre av det jämfört med att sitta med andra. Man måste ju också tänka på de andra flockmedlemmarna. Man riskerar deras hälsa och problemråttans hälsa om de bor ihop. Och så illa mår nog iaf inte min kille av att bo själv om man jämför det med avlivning, det tror ju iaf inte jag.

Sedan exakt vad som är din råttas villkor, får man ju testa sig fram till om man inte redan vet tänker jag mig.

Hoppas du förstod något av det jag flummat ihop här.

fckingdead
0
#2

Åh, vad jobbigt. är inte kul sånt där, joo man blir så ledsen när man ser dom sitta ensamma, men jag har ju också tänkt att hon kanske mår mycket bättre av att sitta själv också. Jag vill ju mer än gärna låta henne vara kvar men eftersom hon är så stressig och sitter och trycker sig i hörnet hela tiden så känns det liksom inte rätt på något vis, jag vet ju inte om hon lugnar till sig ju äldre hon blir, hon är ju drygt halva året. Och hon har ju blivit så mycket värre på bara en månad när hon till och med hugger mig, så vad händer då om cirka en månad till? Jag funderar dock på att låta henne vara kvar och se hur hon blir i framtiden, om hon lugnar ner sig lite och kan slappna av. MEN om hon bara blir så mycet värre än hon redan är, så låter jag nog henne somna in, jag vet ju inte hur bra det är för en råtta att vara så rädd, och stressig hela tiden som hon är.

 

 

Malteråttan (L)

LindaBlue
0
#3

Du säger ju att hon blir som en annan råtta när hon kommer ut? Du har inte möjlighet att "råttsäkra" ett rum, och låta henne gå lös därr? Ställa buren på golvet med luckan öppen, så hon kan gå in och ut som hon vill, men ha buren som fast punkt?

fckingdead
0
#4

#3 Tyvärr finns det ingen möjlighet att råttsäkra något rum när det inte finns något rum..

 

 

Malteråttan (L)