Introduktionsbekymmer
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag försöker introducera två ettåriga killar (kullbröder) till min flock. Det verkar gå jättebra med alla utom en - Boris. Boris är cirka ett år han med, med okänd bakgrund. Han har själv tidigare bott ihop med och "blivit uppfostrad" av en väldigt dominant herre, kanske är det därför han själv nu påminner mycket om denne dominante herre i temperamentet?
De har nu fått träffats varje kväll (minst) i cirka två veckor och jag tycker knappt situationen har förändrats sedan första gången de sågs. Filmen är från andra gången de träffades tror jag, men som sagt, knappt några framsteg har gjorts sedan dess. Där är en del gosande med livsnjutaren Degen med också i början av filmen så man kan spola fram lite om man vill.
Boris är alltså "problemkillen" i detta fallet. Boris är roanrexen och nykomlingarna är chokladrexarna. Kanske är det inte jättetydligt i just denna filmen, men Boris burrar upp sig, fräser, knastrar tänder, stryker sig och har vid ett flertal tillfällen attackerat nykomlingarna.
Kommer dessa killar någonsin kunna bli vänner? Kommer jag någonsin våga släppa ihop dessa att bo tillsammans? Känner mig lite uppgiven. Vad tror ni? Introduktionstips mottages tacksamt!
Väldigt bra videoexempel för hur en burrande rex ser ut!
*tass* Har två tonårstjejer som beter sig precis som Boris.
OT: Satan vad stor killen på fleecen ser ut att vara :) Mysigt, vad väger han?
Mvh. Sanne & Djuren
funderar på vem det var som var så duktig på det här med beteende.. läste en tråd för ett tag sen… *funderar* Lycia var det! Lycia verkar jättebra på sånt här tycker jag… pm:a & fråga om hon vill hjälpa kanske?
Jag efterfrågade hur en burrig rex såg ut för en tid sedan, och nu fick jag se det.
Har dock inga råd att komma med, men sätter en tass då jag är väldigt intresserad av att se hur det går.
Och så måste jag även säga att de var helt sjukt söta också… Riktiga tjockisar <3
Tack för tipsen!
#2 Usch ja, han är stor, alldeles för stor. Här visar Degen sin allra degigaste sida. Han väger över 900 gram och det är inte bara "kraftig benstomme" eller bara muskler eller vad man nu brukar skylla på… Men mysig är han <3!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Puttar med ännu en film. Lille Börje råkar komma i vägen för Boris och det tar ett tag innan Boris fattar att Börje är Börje och ingen nykomling. Det händer ganska ofta att han tar fel och andra killar som han varit kompis med plötsligt får lite däng.
Välj gärna "visa i nytt fönster" om det hackar. Det kan funka bättre. Filmen hackar inte inne på Youtube.
Haha åh älska 1:05 när han putsar sig men är så himla stissig att han trillar och är helt "uh vad hände nu!?" xD
#7
Nu fungerar inte klippet för mig, men utifrån beskrivningen så låter det som min äldre dam här hemma.
Hon började ge sig på en av småttingarna, och sedan tog hon första bästa som stod i närheten, vilket ofta blev hennes burkompis (som tog emot nykomlingarna hur fint som helst).
Kanske var helt fel val, jag vet inte, men jag lät henne bo ensam efter att hennes burkompis blev tvungen att avlivas..
Jag har nu behövt avliva min ena ruffiga tonåring, så nu återstår att jobba med att få in sista tonåringen i flocken eller låta henne vara ensam. Men jag hoppas att det kan funka om det ges mycket tid…
#10 Jo, det låter precis som i mitt fall.
#11 Va trist :-(. Hm, undrar hur mycket tid det ska få ta innan man bör ge upp.
Åh, vad trist detta verkar. Vill inte gärna att Boris ska behöva bo ensam. Men vill inte heller att någon av de andra ska behöva bo med Boris som enda sällskap heller. De andra har ju liksom "inte gjort något ont". Endast Boris är ju trots allt inte det trevligaste sällskapet man kan tänka sig som råtta. Svårt…
Någon som har erfarenhet av kastrering i denna ålder? Har ju hört att det inte har någon vidare effekt på aggressivt beteende när råttan är så gammal som ett år. Vad tror ni?
Nu har det ändrats drastiskt här, men troligen pga av alla de dödsfall som var här så har rangordningen skakats om rejält. Jag hade en liten bur ute på soffan och alla råttorna där. Lät dem först umgås genom gallret med den ruffande råttan instängd i buren. De var ju såklart väldigt nyfikna på varandra,
De känner sen innan igen lukten av varandra då tonåringarna bodde i stängd bur bredvid de andras öppna i cirka två veckor.
Lite senare öppnade jag buren och lät dem träffas på soffan, bebisarna kom och gick och störde ruffisen också, tror det var bra. Man får bryta deras koncentration ibland, typ flytta på dem när de burrar, eller ge dem en nöt med skal eller något som tar tid att äta. Då får de genast annat att tänka på! xD
Well, lite gnäll blev det, men man får vara med och distrahera och prata med dem. Plocka bort om det ruffas lite väl mycket. Men efter några timmar kunde de vara i samma bur! De är fortfarande inte helt bra kompisar, men accepterar varandra vilket är ett STORT steg! Nu slipper jag dessutom ha en ensamråtta!
De kanske inte kommer sova tillsammans än på ett tag, de sover nu i varsin bur - men som är öppna, och med tillgång till samma matställe. Klart kommer det ruffas och buffas lite mer i några dar eller nån vecka, tills nya rangordningen är satt och de vant sig vid varandra, men så kan det ju ofta vara med vilken introduktion som helst (enligt min erfarenhet iaf).
Så ja, du kanske kan testa med vad jag gjort?