I morse åkte jag iväg med Buffy till veterinären där hon fick somna in. 

Avlivningen var hemsk och de var tvugna att sticka henne 3 gånger. Blicken hon gav mig sitter fortfarande fastklistrad i huvudet. Är så otroligt ledsen och saknar henne så mycket. Långsamt somnade hon in i min famn medan jag pussade henne, sade hur mycket jag älskade henne och hur ledsen jag var för allt. Allt är så tomt nu, saknar att se henne i buren, känna hennes päls mot min hud och hennes tyngd i min famn.. Många tänker nog att det bara var en råtta, men för mig var hon min bäbis.. Önskar att jag kunde få hålla om henne igen, säga förlåt.. få henne att förstå.

RIP min älskade Buffy.. Mixa och jag saknar dig. Vi ses snart <3