Nej, det tar inte bara två veckor för dem att glömma råttspråket. Inte ens en månad. Det är inte heller något konkret man kan se mer än att råttan inte kommer överens med andra.

Det här med att glömma råttspråket är väldigt flummigt och inget jag skriver under på som att det ens existerar som ett faktum. Men helt klart är det att råttor som levt stora delar av sitt liv ensamma har svårt att acceptera andra. En del tolkar det som att de "glömt råttspråket". Kalla det för vad du vill.

Men faktum är att Lithium inte bott ensam så länge, hon har ju haft sin syster. Sen är ju bara en flockmedlem inte så mycket att komma med, det är väl nästan som att ha varit ensam eftersom råttors språk och deras reaktioner, erfarenheter mm stimuleras om de får en större flock och får fler bekantskaper. Två råttor som träffat endast varandra kan ju inte ses som erfarna i råttspråket heller. Särskilt om de är kullsyskon. Det kan ju ett svar på varför hon alltid varit lite svår med de nya.

Jag tror att om Lithium har svårt för de yngre så beror det på att hon helt enkelt har svårt att acceptera andra eller för att hon först på gamla dagar blivit utsatt för nykomlingar. Det kan också bero på att hon är dominat eller något helt annat, råttor är individer. Hon har ju tidigare "tålt" de yngre men det verkar som att hon aldrig riktigt blivit vän med dem utan just bara accepterat dem (rätta mig om jag har fel). När hon blev skadad och isolerad så blev det ju naturligtvis ett bakslag.

Om du vill prova en ny introduktion så är det inget nytt du behöver kolla efter utan du bör se hur hon närmar sig de andra på en neutral plats och hur de funkar ihop.

Råttor jag haft som "glömt språket" har bara gått runt och struntat i dem andra och sen fått stryk för dem inte visar sig underlägsna eller så. Sen när dem fått stryk några gånger så blir dem nervösa och går försiktigare runt, sen har en av mina som glömt blivit irriterad och hoppat på en annan helt random men sen blivit "nerslagen" och så håller det på så en dag allafall. Sen har dem jag haft blivit lite normalare, tills dem träffar nya.

Nej, det är som du säger, hon har inte blivit vän med de yngre, utan mer stått ut i deras sällskap.
Det var därför jag tänkte att det kanske kunde fungera med en flock som vet lite hur man ska bete sig.

Tack för ditt väldigt utförliga svar.

#2 Jag tycker att det är intressant om det verkligen är så att råttor glömmer "råttspråket" och hur och när det sker i så fall.

Hur gick det till i exemplet du återgav. Hur gammal var råttan? Hur länge hade den levt med andra respektive varit ensam?

#3 Sen kan man ju fundera på varför hon bara "stått ut" och inte blivit vän med de andra. Det kan ju bero på hennes personliget eller för att hon inte är van vid andra dvs levde så länge med sin syster utan att träffa andra att det blev något konstigt att bekanta sig med nya.

Hur som helst ska inte du känna någon skuld om det inte funkar. Du gör ditt bästa, det vet jag. Ibland vill det sig inte trots alla ansträngningar.

#4 En hade varit ensam i en vecka, men fortfarande ostabil. Det är nog ngn medfödd störning tror jag eftersom förra ägaren så att hon kunde bitas och skrika "ibland". Vad jag vet så har hon haft kompisar hela tiden men inte varit van vid folk.

Den andra hade varit ensam typ i ett år, han är mycket bättre än förr. Däremot gillar inte tjejerna honom när han klättrar på deras bur vilket dom struntar i om de andra pojkarna gör det. Jag tror han hade varit med kompisar tills han blev tonåring (5-6mån) då dem inte var lika "söta" längre.

#5
Jo, den tanken har så klart slagit mig. Hon verkar inte direkt lida av att bo ensam just nu, men jag vill som sagt ge henne en chans för att se om det kan fungera.
Tack, det glädjer mig att du säger så :)