
Saphiras tumör
Min minsting Saphira (snart ett år) har en knöl mellan frambenen. Märkte den igår kväll. Den är ca 2 cm stor men är mycket svår att definera för den är så mjuk (förrutom en del i "kärnan" som är lite hårdare). Den går att flytta runt ganska bra tycker jag. När jag såg den så syntes den jättetydligt så jag antar att den kommit väldigt snabbt. Den ser t.o.m. lite större ut idag än igår om jag nu inte bara är stirrig i huvudet förstås.
Har naturligtvis ringt veterinär och har en tid tills på torsdag men jag skulle gärna vilja höra lite om det ni vet om tumörer och råttor. Jag har googlat en hel del såklart, men det verkar på något sätt vara svårt att få tag på någon överblick över det hela. Hur vanligt är det med elakartade tumörer hos råttor? Var brukar de sitta i så fall? Opererar man ofta bort godartade tumörer?

Det skulle ju kunna vara en juvertumör med tanke på placeringen. Råttor har juvervävnad på väldigt stor del av kroppen.
Min hona fick en juvertumör i slutet av förra året och den blev bortopererad förra månaden. (hittade ingn vettig veterinär innan). Juvertumörer brukar oftast vara godartade på råttor.
Min honas tumör kändes mjuk och nästan svampig när jag upptäckte den, men efterhand som den växte blev den fastare.

#1 Ah, ok. Tack för infon! Kan de komma väldigt snabbt också, då? Finns det någon risk med att inte operera bort den i så fall? Hon är ju ganska så ung min Saphira så hon kanske borde klara en operation bra. Jag har ingen koll egentligen, eftersom jag inte behövt (halleluja…) operera någon av mina tidigare.

Hmm ja alltså man tycker ju att de kommer snabbt när man bara upptäcker dem helt plötsligt. Jag tyckte likadant, men sen växte den inte så farligt snabbt ändå.
Min hona fick sin när hon var 1 år och 2 månader och just eftersom hon fortfarande var ganska ung(1½ år) när jag hittade en bra veterinär bestämde jag mig för att testa operera bort den, och då var den ändå lite mindre än ett plommon. Det blev ett ganska stort ingrepp men hon klarade allt jättebra och var läkt på en vecka:)
Alltså risk och risk med att inte operera bort den. Det är det väl kanske inte direkt, men eftersom du upptäckt den så fort och eftersom hon fortfarande är ung så tycker jag du ska göra det. Risken är annars att tumören växer och blir för stor och då får du kanske avliva en i övrigt frisk råtta bara för en dum tumör. (jag råkade ut för det också i år, och det var det värsta någonsin:()
Kontakta en bra råttkunnig veterinär först och främst så de kan berätta vad det är för tumör det handlar om. Jag gissar bara på en juvertumör, men det är inte alls säkert att det är det heller:)

#3 Tack! :) Ja, vi ska till veterinär på torsdag. Jag har fått bra bemötande på det stället tidigare och de verkar kunna råttor bra där. Det ska nog ordna sig för lilla Fira.

Okej, berätta gärna hur det går:)

Jag delar gärna med mig av en solskenshistoria. Jag har länge varit orolig och inte vetat hur det skulle gå så därför har jag avvaktat med att skriva i din tråd förren nu.
Min råtta Ayla fick en knöl som låter likadan som din Saphiras tumör. Det började som en liten knöl under frambenet vid hennes juver. I början växte den inte så snabbt men ju större den blev dessto fortare växte den. Den hängde löst i skinnet och gick att förflytta så trots att den blev enormt stor kunde Ayla hela tiden röra sig, klättra osv. Jag gick till en veterinär som sade att jag skulle låta henne ha den och leva så länge hon var pigg och glad och inte hade besvär av knölen. Jag gjorde som veterinären sagt men ångrar mig idag att jag inte tog bort den så fort jag upptäckte den. Förra veckan blev Ayla sämre. Knölen växte enormt fort och Ayla fick svårt att klättra, tvätta sig och hon gick som en räka då knölen var så pass stor. Jag ringde en annan veterinär som kunde tänka sig att operera henne. Jag tänkte att det får bära eller brista. Eftersom knölen var så enormt stor fanns inget annat alternativ än antingen prova att operera eller låta henne somna in. Jag provade. Jag har bilder på hennes knöl, den vägde 100gram. Men jag vet inte om man får lägga ut sådanna bilder här…? Ayla är född 23 april 08 och är ganska gammal. Jag trodde idag att det var hennes sista dag, att hon inte skulle klara en narkos. Men veterinären var positiv och tyckte absolut att jag skulle prova att operera. Den största risken var att den var så stor och att jag inte tagit bort den för länge sedan då hon kunde förblöda och förlora massor vätska och då dö pga detta. Ikväll sitter jag med en levande Ayla som är sig själv igen. Knölen togs bort och hon är så lycklig, pigg och rörlig igen. Jag skulle absolut rekommendera en operation!
Jag vet inte vart du bor, men jag gick till djurdoktorn i Linköping. Sven Ödman är min gud idag ;) Jag är så glad och tacksam att dem ville prova och att det gick så pass bra. Även att dem var positiva till en operation och inte såg Ayla som ett "skadedjur" " En råtta? Avliva och köp en ny, frisk råtta…" är en inställning jag är van vid hos veterinärer.
Jag önskar både dig och Saphira all lycka till och hoppas att du kommer fram till det beslut som känns bäst för dig och din råtta!

#6 Tack för historien. :) Härligt att höra!
Jag tar nog gärna bort tumören om de bara tror att det är möjligt och att det inte bara är något temporärt (böldaktigt eller så). Jag har lite tumörfobi vilket inte är så konstigt med tanke på mängden cancer i min släkt. Ska till veterinären nu om ett par timmar. Skriver igen efter det mötet.
Någon attityd "köp en ny" har jag absolut aldrig blitt bemött med på smådjurskliniken!! De är mycket förstående angående känslor för smådjur. Dessutom verkar de gilla råttor ganska så mycket för de står alltid och gosar lite extra, he he.

#7 Åh, jag fick gåshud när jag läste!
#8 Lycka till! Bra veterinärer behövs verkligen! Vad är det för smådjursklinik som du går till och som verkar gilla råttor? Nyfiken ;)

#9 Norrköpings smådjursklinik. Jag tycker i alla fall att de har varit jättebra varje gång jag varit dit. En av veterinärerna hade haft råttor själv. :) Underlättar. Men också annars så har de bra koll på råttor tycker jag.

Ynk! Nu har jag varit till veterinären. Hon trodde inte att det var någon böld eller någon fettknut utifrån hur knölen kändes. Så en tumör alltså. Hon rekommenderade operation även om man naturligtvis kan låta bli om man känner att man vill avvakta - men med risken för att tumören blir större och mer svåropererad och såklar att råttan inte blir yngre…
Så jag bokade operationstid till den 16e. Lite småpreliminärt för det är nämligen så att jag ska åka hem till Finland den 19e och vara hemma där en vecka. Och då ska ju råttorna följa med. Jag frågade veterinären vad hon trodde om dett - går det att resa med en råtta så nära en operation? Hon trodde det skulle gå bra i och med att det absolut farligaste med en operation är narkosen och eventuell chock efteråt. Denhär operationen innebär inget stort ingrepp eftersom tumören sitter löst i ett ganska så "skinnigt" område på bröstkorgen. Men vad tror ni?? Hon sa också att jag kan försöka få tag på en operationstid tidigare på någon annan klinik (det är otroligt fullt överallt här i nejden just nu tydligen… den tiden på året) och i så fall kan jag ringa återbud. Men samtidigt vill jag ju inte låta henne opereras på något ställe jag inte har förtroende för - den här kliniken har jag ju varit till många gånger nu och det har alltid känts bra… Usch, jag är så tveksam. :S Och utöver allt så är jag orolig för min lilla tös. ÅNGEST!!
ojdå! jobbig situation, ingen aning hur du ska göra!
jag har också en flicka här hemma med en böld/tumör som beskrivs exakt som eran, samma ställe osv. bara det att min flicka är 2.5 år gammal så jag har valt att inte operera henne då hon inte verkar störas av den och jag kan inte se att den märkbart växer.
lycka till med din tös!!

Ja det är träligt… hela sommaren är ett enda resande för mig. Och råttorna. Min syster som bor i Uppsala ska flytta och jag ska ju såklart vara bärhjälp och fixa till lite grejer någon helg innan och sådär. Annars har de absolut inga problem med att resa mina tösar - de sover mest och tar det alldeles lugnt. Så DET är ju ingen fara! Men jag vet inte riktigt hur jag skulle boka in operatíonen så att det inte kommer nära någon resa… :S:S:S Det är om jag skulle få göra den NU då, men vad är oddsen för det? Äsch, usch, jag vet inte. Behöver råd!
Jag har också möjligheten att skicka in tumören för provtagning efteråt. Det rekommenderas ju så man vet vad det är för tumör. Däremot kostar det 1100 för det testet. Och 1000 ungefär för operationen. Så det blir nog en hel del pengar innan detta är över. Den där försäkringen börjar se betydligt mer lockande ut nu. :S Nåja, jag HAR pengar, det är absolut inget problem! Min lilla tös kommer först!

Kan du inte boka operation efter du varit i Finland då? Jag tror de läker snabbare om de är hemma där de känner sig trygga nämligen. Och de läker på ca 1 vecka om allt går bra. Boka en tid när du har en vecka hemma:) Så superakut är det trots allt inte ändå, om den inte växer oerhört fort förstås:)
1000 kr för operationen var ju billigt, jag betalade 2350 för min:/
Och allt som allt med mediciner, vet.besök, operation och bandage slutade det på nästan 4000!

#14 Jo jag har tänkt på det också. Problemet är att det blir nästan lika mycket resande efter vi varit till Finland också. :S Då blir det resor till Uppsala av och an. Det bästa skulle ju vara om hon blev opererad NU! Någon som har koll på någon annan bra veterinär i Norrköpingsnejden? Jag funderade på om jag skulle ringa djurdoktorn i Linköping… jag har ju inte varit dit själv så det känns lite mer otryggt men jag har ju hört (#6. :)) att de ska vara bra. Hmm… och andra sidan blir det då en timmer resa hem till Norrköping strax efter operationen i stället för kanske en 20 minuters resa om det är här i stan. Usch och tvi… så komplicerat allt blev. Men ska nog ta och kolla lite med djurdoktorn kanske…

Nä, nu blev det ombokat. Ringde Djurdoktorn i Linköping efter att ha Googlat lite om dem. De hade tid nästa tisdag! Underbart! =) Då behöver jag inte gå och ha vånda över det längre. De var ju dessutom nära tågstationen i Linköping så det blir inget onödigt kånkande på buss för min lilla Fira. Bra bra! =) Då har hon ju en bra tid på sig innan hon behöver ut och resa efter den operationen. Härligt!

Vad bra det löste sig. Jag hade en timmes bilväg till veterinären som opererade min råtta. Det var inga problem. Och hon var hemmifrån från 7 på morgonen till 7 på kvällen. Hon var inte alls glad när jag hämtade henne, men direkt när hon kom hem blev hon mycket piggare:)
Du kommer bli så glad sen när du har en råtta utan knöl. Du ska se att hon klarar detta alldeles utmärkt:)

Tack! :) Jag skriver mera om hur det går efter operationen.

#15 Åh så bra! Vem är det som opererar? Djurdoktorn är en bra veterinärklinik som jag gillar! Vad får du betala? Aylas operation kostade 1570kr, men då var ingreppet stort med en mycket stor tumör. Jag fick ingen medicin efteråt och inget bandage som Dramatik fick, så du kanske får fråga om detta ifall du är osäker. Däremot fick Ayla b vitamin sade Sven. Varför vet jag inte.
Jag grät av lycka när jag hämtade Ayla. Hoppas att det går bra även för dig och Saphira!

#19 Jag har ingen aning om vem som opererar. Ringde dit i morse och frågade om operationstid och nämnde att jag varit till Smådjurskliniken men att de har så fullt på schemat nu. Så de bara bokade in mig och sa att de skulle kontakta Smådjurskliniken för att få journalen därifrån.
Priset är inte hela världen. Däremot börjar försäkring kännas allt mer bra att ha… hmm…
Ja, jag hoppas verkligen allt går bra med lilla Fira-tösen. Hur länge har ni haft råttorna i en sjukbur efteråt?

Min hona gick i sjukburen 8 dagar. Men på tredje dagen fick hon komma ut pch springa med kompisarna och från fjärde dagen stoppade jag in en hona som sällskap till henne i sjukburen under dagarna, sen bodde hon själv på nätterna.
Egentligen hade hon nog inte behövt gå i sjukbur så länge, men eftersom hon hade bandage var det säkrast så eftersom jag inte var säker på om de andra honorna skulle låta bandaget vara.

Det där med fösäkring förresten, det tyckte jag också kändes väldigt lockande efter Russinets operation. Men det var mest för att det blev mycket dyrare i slutändan än vad jag hade förväntat mig.
Men jag funderar fortfarande på det, velar fram och tillbaka hela tiden för det blir plötsligt väldigt dyrt när man har rätt många råttor.:/

#22 Ja men precis. För det är ju så mycket självrisk och sådant också… pff… äsch, ja jag vet inte. Nå, det skulle ju inte gälla nu i alla fall. :) Och pengar har jag så det är ingen kris eller så.
#21 Ja men bra, då hinner hon bo lite själv innan vi drar iväg till Finland. Det borde räcka alldeles bra - det är ju trots allt en och en halv vecka. Så om inget oväntat händer (:S) så ska det ju gå bra. Hon kommer att bli mäkta sur över att bo i reseburen dock. :) Men det får hon ta. Det är en fin gallerbur så hon ser ut bra och känner alla lukter och sådär. Men sur kommer hon nog att vara i alla fall, he he.

Haha ja Russinet var iaf skitsur, tills hon fick sällskap då och då iaf:P Man känner sig så hemsk mot dem, men det är ju för deras eget bästa. Den tiden hon får bo själv glömmer hon snabbt när allt blir som vanligt igen:)

Saphira blev opererad idag. Det var jättenervöst men det gick bra. Hon sover just nu i sin lilla sjukbur.
Jag är mest orolig för att hon ska bita upp såret/bita av stygnen. Det är sådana stygn som försvinner av sig själva dock, vet inte hur vanligt det är med sådana på råttor men hos människor är det ju väldigt standard. Just nu har jag inte sett att hon bitit på såret, däremot slickar hon lite.
Lite granna har det blödit (blöda, blöder, blödit?) för jag ser några röda fläckar på handdukarna. Inga större mängder men jag får väl hålla lite koll på det. Det hade blödit (blöda, blöder, blött??) redan när jag hämtade upp henne och de verkade inte reagera nämnvärt på det vid kliniken.
Brukar ni rengöra såret någonting mellan varven?? Med anti-septiskt eller så?
Jag fick en mini-Baytrilkur också. Är det vanligt? För att motverka infektion - 0.1ml 2ggr/dag i 5 dagar. Låter väldigt litet men så har hon ju ingen infektion heller. Men eftersom råttor inte har krage efter operation och de är synnerligen bra på att INTE låta bli såret så vill de ge antibiotika i förebyggande. Låter rimligt med tanke på hur Fira sitter och slicker nu i alla fall.
Det var en tumör, men vad för slags vet de inte. Tydligen skickade de inte in tumören för provtagning. Hm. Jag vet inte vad jag tycker om det. Jag skulle inte ha något emot att betala en tusenlapp för att få reda på mer om vad för något för att stöda råttors hälsa rent allmänt, men samtidigt så känner jag att jag inte nödvändigtvis vill veta det när det gäller lill-Fira… :S För om det är cancer så kommer jag att gå och oroa mig så in i helsike resten av tiden… Nåja, gjort är gjort, de skickade inte iväg den. Konstigt att de inte frågade dock - det skulle de ha gjort (skickat iväg den alltså) på smådjurskliniken i Norrköping. Brukar ni skicka tumörer för provtagning??

Hmm…jag opererade ju min råtta hos Cecilia Trädgård som är specialiserad på sånt här, så jag litar på vad hon sagt.
Jag skulle ge min råtta baytril 2 ggr om dagen i 7 dagar 0.15 ml per gång. Så ditt låter ju lite. Sen fick jag även metacam (smärtstillande) som hon skulle ha 0.25 ml av 1 gång om dagen i 3-5 dagar.
Min råtta hade ju också blött (blödit? ja vad heter det?:P) när jag hämtade henne, därför var hon lindad, och de informerade mig också om att om det började blöda igen skulle jag behöva åka till en veterinär som kunde göra något åt det:S
När jag tog av bandaget dagen efter var hon på såret direkt så att det började blöda lite och jag blev orolig och ringde och frågade hur jag skulle göra. Jag skulle linda henne igen eftersom hon inte lät bli det och därför var hon lindad i 6 dagar. Man får ju tänka på att även om det inte ser ut som mycket blod så har ju råttor betydligt mycket mindre blod än oss tex så varenda droppe är värdefull för dem. Jag gav min hona leverpastej att äta eftersom hon hade blött (blödit?:P), det innehåller ju mycket järn, även blodkorv och sånt funkar ju bra att ge:)
Med tanke på placeringen tror jag tyvärr att din råtta blir svår att linda, så hon får nog gå med det öppet:)
Vi skickade inte in min råttas tumör på provtagning för jag fick veta att det var en juvertumör (visste jag iosf redan innan) och att de oftast är godartade på råttor. Och som jag sagt innan är det väl mest troligt att din råtta också hade en juvertumör med tanke på placeringen, men det är såklert svårt att veta utan att ha sett det, men det låter som det iaf:)

Och just det ja, jag rengjorde inte såret alls faktiskt, inte förrän på 6:e dagen när hon skulle gå utan för då satt där lite torkat blod som hon försökte dra bort själv, så jag gjorde rent det till henne med vanlig koksaltslösning. Veterinären sa även att man kunde bada dem med lactatyd någon gång mellan 7-10 dygnet om där satt rester kvar som råttan verkade irritera sig på.
Men tror inte du ska behöva tvätta och hålla rent, baytrilen gör ju att där inte blir någon inflammation, så det är nog bäst att låta såret vara så mycket som möjligt:)

OK! Tack för infon! Saphira har inte blött (hmm) något alls egentligen. Hon blödde inte under operationen och det som kommit sen dess är väldigt lite, någon lillfingernagel i storlek (på handduken). Däremot ser jag att rått(fan) har slickat/gangt upp såret lite idag. Det blöder inte alls eller så, det är bara att det är en liten flik som är öppet - ungefär stort som ett riskorn. Jag tänkte avvakta och se hur det tar sig men blir det större så blir det nog återbesök för att få det igensytt.
Däremot äter hon ingenting! Dumma råtta! Jag bjöd henne lite kalops (barnmat) i morse och då ville hon minsan äta. Men så fort jag la in henne i buren med resten av maten så åt hon inte mer. Suck….. får se om hon ätit upp färskmaten när jag kommer hem senare idag. Om inte så får jag väl handmata henne ett tag. Hon är vanligtvis ganska kinkig med mat också - mat är inte så viktigt för henne på något sätt, de andra äter ju som om de vore svältfödda varje gång de får färskmat. Saphira kommer lallande lite långsamt och kollar lite grann på maten och säger, "tja, kan jag väl äta om ni vill…".

Angående Baytrildosen så väger ju inte Saphira jättemycket - typ 340gr. Så dosen i sig är ju säkerligen mindre än din hona hade. Men som sagt, de sa att 5 dagar var ok. Jag vet inte. Finns det baytril över kan jag ju köra ett par dagar till.

Ojdå, se till att hon äter. Det är jätteviktigt. Min hona blev också kinkig med maten och det enda hon ville äta var fryst grösaksmix med ärtor, majs och paprika som jag kokade till henne. Det smaskade hon i sig ordentligt av:) Man får skämma bort dem lite när de är opererade:P
Min hona magrade av av tumören och vägde innan operation 363 gram. Så hon vägde nog bara strax över 300 när hon var opererad, men nu har hon tjockat på sig igen och är uppe i 360 iaf:)
Bra att hon inte blött mer iaf, och det lilla såret är öppet är nog ingen fara, det tar några dagar innan sårkanterna drar ihop sig.
Att min råtta fick baytril i 7 dagar hade att göra med att såret ska hinna läka innifrån också, men du gör vilket du tycker är bäst med baytrilen:) Se hur det ser ut efter 5 dagar och bestäm dig då.
Hur mår hon idag? Är hon pigg och så?

Ja hon är pigg och sådär! Springer runt och gör akrobatiskt konster i soffan. Suck. Så det är nog bra att hon får vara i sjukburen så hon inte överanstränger sig.
Ja jag hoppas verkligen hon äter nu. Har gett henne lite kalops som sagt, för det gillar hon, men ska köpa leverpastej (som är mums-gott!!) efter jobbet. Lite åt hon i morse av kalopsen, men inte jättemycket. Förhoppningsvis kan hon koncentrera sig på att äta när jag inte sitter bredvid och tittar på.
Suck för att jobba… man skulle vilja ha en övervakningskamera hemma så man kunde hålla koll på henne… :(

Okej:)
Ja, jag kunde vara hemma som tur är (pluggar på distans), hade jag inte kunnat det hade jag nog fått ett nervöst sammanbrott hönsmamma som jag är:P

#32 Jo jag vet precis vad du menar. :S Det är pest och pina att inte kunna sitta bredvid. Men och andra sidan är det BRA att jag inte kan göra det för hon skulle ju bli så uppstressad om jag satt där hela tiden.

Vad kul att läsa att det gick bra!
Ayla fick jag rekomendationen att ha i egen bur 10 dagar. Men läker hon fortare så kommer hon få komma tillbaka till tjejerna tidigare.
Ayla är på sitt sår ganska mycket med! Jag tänkte köpa självhäftande bandage idag och se vad hon tycker om det. Om man lindar det som en 8 så borde det funka.
När jag fick hem Ayla blödde hon lite. Några droppar bara. Men hon var så trött och jag bäddade ner henne i buren och då sov hon istället och blödningen gav sig.
Nu har jag inte ringt veterinären kring detta… Men jag har gjort detsamma innan på mycket djur. Dock är jag ju ingen veterinär ;) Även Ayla tar upp stygnen själv. Råttor har en otrolig förmåga att läka ihop. Men jag såg idag att det är lite varig och luktar illa, så allt verkar inte läka bra. Jag ska köpa väteperoxid (tror jag det heter) Det ska ta död på alla bakterier. Man droppar det på såret och så bubblar vätskan och på något sätt tas bakterier bort. Det kan svida, men jag har provat detta själv och tyckte inte det sved så mycket. Inte heller har djuren reagerat speciellt mycket på detta.
Igen måste jag skriva att jag inte är någon veterinär… Så mina kunskaper och tankar behöver inte vara dem sanna. Men det låter som Saphira fick en ofarlig juvertumör. Det kan ju dyka upp igen. Men att ta bort knölen tycker jag ändå är det bästa. Just för att den är ofarlig och kommer det fler får man kanske överväga operation igen. Aylas knöl tror jag inte heller skickades på analys. Jag hoppas att dem brände den, kastade den i soporna och gjorde den mycket illa, så mycket besvär som den gett Ayla ;)
Måns på Djurdoktorn fick hjälpa mig igår (samma dag som du var där) med att låta en av mina hjärtegryn få somna in. Han sade att det hade varit en tjej där idag som också tagit bort en tumör på sin råtta. Jag tänker på er och frågade om det hade gått bra, visst är detta ett forum, men din Saphira har berört mig mycket!
Aylas knöl var enormt stor, den stösta dem någonsin opererat. Med den storleken på knölen trodde jag aldrig att det skulle gå. Ayla gick ner 150g totalt efter operationen. Jag förstår inte hur dem lyckades! En annan veterinär dömde ut Ayla tidigt, flera månader innan och ville inte ens prova. Jag skulle så gärna vilja visa HUr pass stor knölen var, men får man lägga ut sådant om man varnar innan? Ayla lever ju och det är en riktigt stor knöl, men jag vet inte om det kan anses stötande eller så…?
Hoppas rehabiliteringen går bra för dig och Saphira nu!

#34 Aah, var ni där samma dag? Vad roligt! Eller nej, inte alls roligt då, med tanke på orsaken till att du var där. :( Men roligt att vi var så "nära". Men tack för att du tänkta på oss!! Urgulligt!
Jag har ingen aning - har inte använt mig av väteperoxid i annat än utspädd form. Finns ju en hel del antibakteriella salvor och vätskor att köpa på apoteket. Jag har nog en sån lätt och enkel variant hemma. De är inte så starka men för lite ytliga saker så fungerar det bra.
Om Aylas sår börjar varas för mycket är det nog bra att visa upp det skulle jag tro. Infektioner är inte bra. :S
Usch vad läskigt med en sån stor tumör!! Min Saphiras tumör var ju liten ändå… kanske 2x2x1cm. Max. Den "flöt ut" lite. Jag tycker väl att du får lägga ut bilden här om den bara är upp i högra hörnet sådär som den brukar vara om man inte själv klistrar in bilden i inlägget. Och så skriver du en stor varning om äcklig bild. Annars kan du ju också lägga bilden någon annanstans (photobucket?) och länka dit (med varning). Jag är inte alls känslig för sådant, men vissa är ju väldigt känsliga och det får man ju respektera såklart. Men med varning tycker jag ju inte det borde vara något problem!



#36 Oj! Hur lång tid tog det för den att växa sig så stor?

# 38. Ett halvår ungefär. I början växte den inte så snabbt men ju större den blev dessto snabbare växte den.
Veterinären jag gick till först sade att det inte gick att operera och jag fick som råd att låta henne gå med knölen tills den blev för stor för att hon skulle kunna vara råtta, klättra osv. När den blev så stor som på bilderna blev den för stor men jag fortsatte söka efter någon som ville prova. Som tur var så hittade jag en annan veterinär!
#38 ungefär så har min hona fast lite mindre .
Anvariel, hur mkt kostade operationen ungefär?:) är lite nyfiken
You know you're not the way you seem
You're not a puppet on a string
Maybe it's not too late
You could still feel the hand of fate
Just close your eyes and play the game <3

#36 & 37 OJ! Herregud vilken stor. Jag var i samma situation med min råtta, en veterinär ville inte ens prova att operera bort den men jag fortsatte leta efter veterinärer tills jag hittade en bra. Visserligen blev inte min honas så stor, men ändå.
Kan tänka mig hon mår mycket, mycket bättre utan den:)
Jag tycker det är bra att du la upp bild för då kan folk se att det faktiskt går att operera även större tumörer. Oftast tror man ju att det blir ett för stort ingrepp och avlivar råttan istället för att operera, så jag tycker det var jättebra att vi fick se:)

#40 Operationen gick på 1350,- vill jag minnas. Det skulle ha blivit 1000,- vid Smådjurskliniken men de hade inga snabba tider och jag ville få det gjort så snabbt som möjligt så att hon blir läkt innan resan till Finland. Jag tycker inte det blev jättedyrt. Visst, har man inte pengar så är ALLT dyrt, men det kunde ha varit mycket, mycket värre. Det blev ingen provtagning av tumören så där blev det ju en 1500,- mindre. Men jag vet inte vad jag tycker om det… är lite av delade meningar…
#36 #37 Fy fasiken… :S Jag har sett bilder på så stora tumörer förrut men jag blir fortfarande förbluffad över hur stora tumörer råttor kan få egentligen. Tur att det gick att operera ändå!!! Hon mår säkerligen mycket, mycket bättre utan det där hängandes mellan benen!!
Min lilla Fira mår för övrigt bra idag. Hon har ätit lite granna - åt upp kalopsen jag lämnat och nu mumsar hon motvilligt på lite leverpastej. Och pigg är hon annars - klättrade som en tok i soffan… jag som blev opererad för tre år sedan får ont bara att titta på henne men hon verkar inte känna av någonting. :) Såret ser lika ut som imorse. Lite öppet som det var innan, men det ser "fint" ut. Inget var, men det har "läckt" lite - inte blött, utan mer sårvätska, ni vet, lite genomskinligt/halvrött vätska. Hon har tack och lov låtit såret vara nu så inga nya stygn har släppt! Gött. Låter det vara sådär om det inte sker några större förändringar. Visst, de kunde kanske sy fast det där "riskornet" men samtidigt känns det som att hon säkert skulle börja pilla på såret igen då eftersom det då är "färskt". Jag vet inte, vad tycker ni?

#40, Nu var frågan till anvariel men för Aylas del betalde jag 1570kr för att vara exakt. 100kr tillkom i bandage och väteperoxid. (stavning?)
#41 Jag ångrar mig nu efteråt att jag lyssnade på veterinären som sade att jag skulle låta tumören vara tills den blev så stor att Ayla fick problem att röra sig. Jag har yttligare en råtta som fått en liknande tumör som Ayla. Den kommer jag ta bort i slutet av månaden, innan den hunnit växa sig så stor. Risken som fanns med storleken på Aylas tumör var stora blödningar för det skulle bli ett större ingrepp än om jag hade tagit bort den i tid. Men Ayla är verkligen ett levande exempel på att det går! Ayla hade en enorm tumör som gjorde att hon blev avmagrad då tumören tog all energi. Hon kunde mot slutet inte klättra alls. Jag fick tvätta henne varje dag för hon kunde inte tvätta bort kisset i pälsen själv. Ayla gick som en räka vilket medförde att hon fick ont i kroppen av att gå så krökt. I nästan ett halvår har jag dagligen masserat henne och sträckt ut hennes rygg rakt för att hjälpa henne. Ayla är 2 år och 2 mån. En gammal dam med en tumör som orsakade mycket problem. Men hela tiden livsglad. Hon kunde vara råtta och det krävdes mycket ompysslig i form av massage och hjälp med att tvätta bort kisset, tack vare att jag hjälpte henne kunde hon och ville hon vara en råtta med livsglädje. Min värdering och synsätt är att en gång tog jag hem Ayla och tog in henne i mitt liv. Då tar jag mitt ansvar hela vägen och gör så gott som går även fast hon blev sjuk. Jag älskade våra massagekvällar! Jag tror att detta kommer bli rutin nu under hela Aylas liv, för det är unika stunder som jag värdesätter mycket. När Ayla ploppar med ögonen, knastrar och vibrerar i hela kroppen av att få massage och ligger i min famn. Nu blev även detta ett långt inlägg! Men även om Ayla inte hade klarat operationen så skulle det känts rätt i allafall. För så mycket Ayla ger mig är det de minsta att finnas för henne när hon behöver mig!
En kärleksnovell blev skriven till min fina Ayla :)
Jag skulle absolut rekommendera operation i dem flesta fall. Ayla är ett levande bevis på att det funkar och så även era andra som skrivit om lyckade operationer. Denna tråd gillar jag! En tråd med hopp och lyckliga slut!

#42 Jag hann inte se ditt inlägg innan jag skrev min långa novell ;)
Skönt att hon är pigg och matglad! Jag har köpt bandage för djur. Elastiskt, som släpper in luft ifall Ayla pillar för mycket på såret. Jag tror att om man lindar som en åtta runt frambenen och är noga med att det inte sitter för hårt runt halsen, kan det vara en bra ide för att såret ska få läka ifred.
#42 & 43 tack ska nämligen ringa vet. imorn angående operation på min flicka. vill bara kolla lite, lär säkert skilja men alltid bra å kolla :)
You know you're not the way you seem
You're not a puppet on a string
Maybe it's not too late
You could still feel the hand of fate
Just close your eyes and play the game <3

Oj, var hon dessutom så gammal? Er historia blir ju bara bättre och bättre:)
Jag gillar också denna tråden:D

#42 Vad bra att hon piggnat på sig och börjat äta lite mer:) Jag tror inte du behöver åka in med henne och sy ihop "riskornet", det drar nog ihop sig ganska snart skulle jag tro.
Att hon slickat på såret kan ju också ha att göra med att där är spritrester kvar från när de gjorde rent innan operationen. Det sa min veterinär till mig iaf och de resterna kunde irritera och klia litegrann, men hon har säkerligen tvättat bort dem nu isf:)
För övrigt blev jag också lite fundersam över att min råtta inte heller verkade ha ont alls efter operationen, men det är ju tur det ändå:)

#45 Då blir här kanske ytterligare en lycklig historia i tråden?:)

Uppdatering: Saphira är fortfarande sur över att vara i buren och äter inte jättemycket. Men hon ÄTER i alla fall. Lite leverpastej och lite kalops och sådär. Men det är bara så fascinerande att det kan ligga leverpastej KVAR i buren efter en natt… det skulle ALDRIG hända om Coco var i buren. :) Men som sagt, hon äter definivt och det kommer massor med bajs så jag är inte särdeles orolig. Hon får sin Baytril också och hon meddelar att det INTE är gott!
Nu har såret dragit ihop sig!! Det hade säkert "läckt" lite sårvätska och nu har "riskornet" klibbat ihop sig. Hoppas hon inte slickar upp det nu, för nu ser det riktigt bra ut tycker jag.
#45 Lycka till med veterinärletandet!! =) Hoppas du hittar någon som ger ett bra intryck som inte kostar skjortan.
#42 Wow… över 2 år? Att klara en så stor operation i den åldern är inte illa! Underbart!
#49 hoppas jag också :D
You know you're not the way you seem
You're not a puppet on a string
Maybe it's not too late
You could still feel the hand of fate
Just close your eyes and play the game <3

Vad skänt att det går så bra:) Låt henne träffa sina kompisar en stund imorgon så kanske hon blir lite gladare:)

Hon äter fortfarande alldeles för lite. :( Inte alls bra. Hon har fått träffa sin kompisar lite, både i soffan och i lilla buren och det var väl lite roligt tror jag, åtminstone såg hon lite piggare ut i blicken. Men annars sitter hon mest bara och trycker i ett hörn. Det är inte så att hon har ont tror jag, hon springer runt som en idiot om jag släpper ut henne, men hon är nog deprimerad av att sitta i lilla buren tror jag.
Jag har försökt att ge henne lite olika godsaker; kalops (det som går bäst… men MYCKET av det äter hon inte, någon tesked per dag kanske), leverpastej, jordgubbar, tomat, bröd, pannkaka, etc. Inte dricker hon så mycket heller. Vad ska jag göra?? Såret läker ju bra och sådär, men jag vet inte om jag skulle vilja släppa in henne i stora buren än - "risgrynssåret" var öppet igen så sent som i förrgår.
Hennes dagliga matdos verkar vara något som följande, några få torrfodergryn, en halv tomat, en tesked kalops och en liten brödbit (stor som en tumnagel). Ynk. Lilla snuttan.. vad GÖR man?

Min hona ville inte heller äta på tredje dagen tror jag det var. Hon var mest deprimerad.
Jag lät en kompis bo med henne i sjukburen hela dagarna och så fick hon vara ensam på nätterna bara. Prova att ha en kompis hos henne på dagarna kanske? Då kanske hon blir gladare?
Jag hade inte vågat släppa in henne i den vanliga buren än utan låtit henne gå i sin sjukbur tills på måndag åtminstone.
På 6e-7e dagen borde såret ha dragit ihop sig tillräckligt mycket för att hon ska kunna flytta tillbaka till vanliga buren igen.
Men du ska nog inte oroa dig för mycket, för hon äter iaf någonting, det är huvudsaken och förhoppningsvis behöver hon inte bo själv så länge till, utan hon börjar nog äta ordentligt när hon kommer tillbaka till sin vanliga bur igen:)

#52 Ayla pillar på sina stygn och sår mycket. Såret har öppnat sig och det har bildats illaluktande var i såret. jag rengör 2-3 ggr per dag med väteperoxid (stavning?). Försiktigt tar jag bort varet och så får hon ha bandage just nu. Om Saphira pillar upp såret hela tiden skulle jag rekommendera bandage några dagar. Kanske blir hon ännu mer ledsen då iof. Ayla har pillat upp ett ganska stort öppet sår dock. Jag får tanken när jag läser om hennes tappade matlust. Om hon mest sover så går det ju inte åt lika mycket energi och mindre aktivitet kanske gör att hon inte har lika stor matlust? Har du provat ljummen välling? Att värma maten lite brukar få upp aptiten då det luktar extra mycket om varm/ljummen mat. Något annat jag gör med Ayla och med alla råttor som blir sjuka är att bära med mig dem så mycket jag kan. Jag knyter fast fleece runt magen och har som en "pung" där råttan får vara. Det brukar få dem att trivas lite bättre. Att få vara nära och få vara med så mycket som möjligt. Några timmar per dag tar jag även av bandaget på Ayla så hon får vara fri helt från det. Hon har inte samma rörelseförmåga med bandage runt sig. Då kollar jag så hon inte börjar på att pilla och tvätta i såret. kanske äter Saphira bättre när hon är ute? Prova att ge henne maten medan hon är ute? Eller att hon får vara med resten av flocken när maten serveras och äta med dem under uppsikt? Att ätbeteendet smittar när resten av flocken äter?

Tack för era tips!!
#53 Ja jag har låtit henne vara med de andra lite granna nu. Men eftersom jag jobbar så har jag inte vågat lämna dem ensamma tillsammans när jag går till jobbet. Så det får bli på kvällarna i så fall.
#54 Ja, hon äter bättre när hon är ute. Men inte jättemycket bättre. Som sagt, hon är ju kinkig annars också, den lilla tösen. Men jag har också märkt att varm mat är mer poulärt! :) Speciellt pannkaka! Mums. Pannkaka är inget jag normalt skulle ge åt dem - fett och socker mest ju - men nu när hon behöver extra energi så känns det motiverat att ge det åt henne.
Att binda Saphiras sår känns inte aktuellt! Det är väldigt bra läkning på det tycker jag. Hon skulle nog blir mycket mer frustrerad om jag band fast det. Hon pillar inte på det jättemycket, men hon kan slicka på det ibland och om det inte hunnit "växa fast" ordentligt så kan hon ju slicka upp den läkningen. Men såret ser bra ut! Inget var och knappt någon rådnad alls. Skulle tro att den delen av såret som är ihopsytt helt nog är helt fastläkt nu. Däremot den delen som öppnades (risgrynet) är nog inte helt läkt än.
Saphira är ju lite mystisk på det sättet att hon inte är jättesocial varken med mig eller med de andra råttorna. Visst, hon har inget emot att vara nära men… det är svårt att förklara! De andra två springer upp till gallret och ropar "MATTE!!!!" när jag kommer in i rummet. Saphira sitter på en hylla och ser uttråkad ut. De andra två kommer fram och pussar mig på munnen med jämna mellanrum när de är ute i soffan, Saphira kan på sig höjd klättra in i min tröja och somna. Hon är mer passiv på något sätt. Svårt att förklara. Men ja, hon kan få komma ut lite mer idag. Just nu ligger hon dock ihoprullad som en igelkott och snoozar så sött. :)
Hon har aldrig riktigt jagats igång matmässigt heller. Hon brukar komma ner och äta när Coco och Noja står och mumsar färskmat jag nyss lagt in åt dem. Men hon har inte SÅ bråttom och slutar ganska snabbt.
#54 Illaluktande var låter inte jättbra. :( Du ska nog ringa veterinären här när du har möjlighet till det skulle jag tänka mig. Kanske behöver hon starkare antibiotika?

Jag lät operera bort en tumör på en av mina råttor.Operationen gick bra, men efter en månad kom det två nya tumörer alldeles i närheten av där den första juver tumören satt.Så jag fick boka rett nytt besök hos veterinären.När tömörerna kommit tillbaka och dessutomm i dubbelt antal så var det inget att göra.Så hon fick somna in.Det var en svår upplevelse då man efter operationen fått hopp om att hon skulle överleva.
Men jag ångrar ändå inte att jag lät operera min råtta.Man måste ju ge den en chans.

#55 Det är ju en skillnad till det sämre tillfälligt efter en operation. Med att vara nyopererad och sitta själv. Om hon sedan innan är lite kräsen med maten så ger denna omställning just utslag i matvägran/ännu kräsnare. Men jag förstår din oro! Dem små liven har gett mig otaliga sömnlösa nätter och grubbel av oro och ibland går hjärtat sönder. Men det kallas nog kärlek ;) Ofta önskar jag att jag kunde prata med djuren och få dem att berätta varför. Hoppas att hon blir som vanligt snart när vardagen för henne ställer om sig normalt.
Aylas sår är redan bättre. Det luktar inte längre illa utan med nogrann rengöring och bandage ett par dagar så verkar det nu vara påväg att läka bra!
#56 Vet du vad det var för tumör din råtta fick? En ofarlig? All extra tid som man får med det sjuka djuret, det är på något sätt värt det ändå! Precis som du skriver, ge det en chans! Om fler knölar skulle dyka upp skulle jag precis som du ändå känna att det var värt det! Jag har fått en ännu starkare kärlek och när det inte var en självklarhet att Ayla skulle klara sig och så gjorde hon det… Jag värdesätter varje stund med henne lite extra. Jag älskar alla mina råttor men att få klappa och umgås med Ayla är efter detta inte lika självklart och därför är det värt det. Missförstå mig rätt ;) Jag önskar inte att något djur blir sjuk och skulle hellre vara utan det. Men denna extra omsorg ger en extra bonus och jag får dagligen bekräftelse att jag tog rätt beslut.

Jag vet bara att veterinären sa (när det kom nya tumörer efter operationen) att det var elakartade tumörer.
Men sen fick jag ju veta att flera av den råttans sykon också dött unga av tumörer.

Ja är det elakartade tumörer känns det inte som att det är någon större vits med att operera… :S Däremot får ju råttor ofta godartade tumörer har jag förstått.

Juvertumörer brukar ju komma tillbaka på de flesta djurarter, skillnaden är bara (förutom att de är godartade på råttor) att råttor oftast inte lever tillräckligt länge för att få tillbaka dem.
Men det finns ju undantag:)

Jag har funderat mycket idag på just vad jag skulle göra om hon fick en knöl till efter denna. Jag vet faktiskt inte… Ayla är ju över 2år. Men skulle jag våga prova ännu en gång? Om hon blir 4år som vissa råttor kan bli, då är hon ju bara "halvgammal" ;)
Hur skulle ni göra?

Jag har också tänkt lite på det. Först och främst beror det på hur pigg och frisk råttan är. Är den halvdålig och man märker den börjar bli gammal hade jag nog låtit det vara ett tag och sen avlivat, men hade råttan varit frisk och pigg hade jag kanske opererat igen.
Jag vet inte säkert, det är svårt att avgöra utan att vara i situationen liksom:)

Uppdatering: Saphira verkar helt återställd. Såret syns knappt och känns knappt. Ett tag var det liksom lite svullet under huden vid såret men det verkar ha absorberats upp nu. Hon bor i stora buren igen - till hennes otroliga glädje! Ni skulle ha sett hur glad hon blev. :) Det enda som är lite problematiskt (men väldigt lite) är att hon kliar sig där pälsen varit rakad och det rivs upp lite granna där och blir rött. Kan ju inte precis klandra henne… vet hur mina rakade ben kliar. :S

Vad skönt att allt gått bra:D
Det är kanske håret som håller på att växa ut, vet att min hona kliade upp lite rivsår när pälsen höll på att växa ut också:)

Låter härligt!

#64 Ja antagligen. Det är ju då det klar som värst. :S Hon kliar ju tyvärr bort mycket av håret igen, men nåja, det är hennes problem. Det ser inte alls illa ut eller så - nu är det inte så rött mera heller. Allt blev nog mycket bättre när hon fick flytta in i storburen. :)

#63 Vad skönt att höra! Saphira verkar gilla sina kompisar mycket :) Äntligen får hon bo med dem igen :)
Gammal tråd men sökte på bra veterinär i linköping och hittade den här :)
Vad roligt att läsa att det gick så bra för er med era små damer :)
Nu är det så att min ena tjej har en tumör på¨nästan samma ställe, fast lite mer i armhålan, på sidan typ. Pratade precis med Sven på djurdoktorn i Linköping och fick en tid på måndag :) Han verkade väldigt bra över telefon i alla fall, och så skönt att de söver med gas!