Tjuvnyp när de går förbi, kissmarkeras på hela tiden, de andra burrar upp och fnyser, bits etc. Sånt som också kan ses som dominans ofta.

#1
Okej, riktigt så är inte Lithium, även om hon definitivt är dum mot småttingarna.
Vad jag märkt att hon gör mot Morfin, är att hon försöker äta upp så mycket av blötmaten hon kan. Kan även börja knuffas, men hon jagar inte undan Morfin iaf.
Morfin brukar putsa Lithium när de är ute, och då sluter Lithium ögonen och kan rullas runt hur som helst typ :P
Morfin fick inte putsa henne när de var yngre, om jag minns rätt.

Men då har jag lite mer koll, tack!

Kan vara nån ranggrej hon har för sig, "äta först äta mest", typ. Hon borde lugna sig när hon märker att det alltid finns så det räcker till alla…

#3
De här har bott tillsammans typ hela livet, och närmar sig 2 år :P
Det är ju blötmat, så den tar visserligen slut rätt fort, men torrfodret har de kvar hela tiden. Men då är hon visserligen inte lika matgalen heller.

Vad jag menade med att jag ser hennes dominansbeteenden, är att jag som börjar bli mer och mer uppmärksam på vad det är som räknas som dominans och "vanligt" beteende.
Jag har märkt vissa av sakerna förut (som att hon äter all mat) men har liksom mer tänkt att det är jag som är en hönsmamam :P

Hm, hur många råttor har du och hur mycket mat får de, samt hur länge får den stå framme?

Fast det är klart, det kanske kan vara någon sorts åldersbeteendeförändring? Typ, att hon tycker att det är jobbigare att ta sig till matskålen ofta eller nåt o.O

Jag har två flockar, en med två äldre honor och en med tre bebisar.

En av de äldre fungerar inte ihop med de små (burrar upp sig osv), så jag har gett upp introduktionen mellan dessa.

De har alltid fri tillgång till Torrfoder och blötmaten gör jag i ordning på kvällen och så står den där tills de har ätit upp (vilket tar kanske 5 minuter i tantburen, och kan ta varierande lång tid hos småttingarna, lite beroende på vad de har fått också. Välling tar t ex längre tid att få i sig för båda flockarna)

har nästan samma problem här hemma.
Min äldsta kille som är lite mer än 2 år nu han har blivit helt knasig och är på lillkillen vissa stunder på dygnet.
Och innan har har varit jättesnäll mot nya råttor, är just denna kille han verkar ha lite problem med.
Men jag antar att det är något med åldern som gör att han har blivit lite tokig.
Men jag försöker stimulera honom mer så att han är tröttare i buren, men det funkar inte heller.

#6
Att ta sig till matskålen verkar inte vara ett problem, utan hon är fortfarande pigg.
Det är bara blötmaten hon har det här beteendet med, torrfodret kan de sitta tillsammans och äta så fint. Hon har väl mer eller mindre alltid gjort såhär.
Antagligen skulle hon inte vara lika angelägen om blötmaten om den stod där jämt, men då skulle hon bli betydligt tjockare också…

Jag har alltid gjort så att jag tar ut dem, busar med dem och sedan sätter tillbaka dem och ger blötmaten.
Det är nästan så att hon kastar sig ur mina händer i jakt på maten :P

Min alfa-hane Bernard är en riktig tjockis (i beteendet). 
Det är alltid han som äter blötmaten först och mest och inte nog med att han äter, han springer rundor och gömmer undan maten så Meeko och Jack inte skall få tillgång till den. Det är även alltid Bernard som ALLTID tar emot godis som jag ger honom, de andra är inte alls lika sugna på godis så ofta som han. Han tar emot tid och otid.

#10
Det är precis sådär min hona gör.

När det gäller utfodring kan man sätta in två eller fler skålar så en råtta kan inte ta all mat.
När det gäller äldre råttor kan dom bli grinig mot yngre av den enkla anledning att dom kanske inte orkar med tempot. Det är jobbigt att fostra små och har man flera äldre kan en ide vara attt man sätter dom i en pensionärsanpassad bur sista tiden.

Mobbing bland råttor kan också vara att ena råttan nekar dom andra att äta och gör utfall så fort dom ens närmare sig matskälen. Vanligt kiv är inte farligt och det löser man lätt med fler matskålar. Börjar däremot dom andra magra av, få sår (klo & svansskador) bör man plocka ur mobbaren ur flocken. Ingen av råttorna mår bra av den stress som skapas. Varken den som mobbar eller den/dom som blir utsatta.
Mobbing kan också vara att en råtta inte tillåter dom andra sova i vissa hängmattor och väcker dom så fort han/hon märker att dom ligger där.
Råttan kan också ignorera att dom andra visar underkastelse genom att lägga sig på rygg och leka död. Om råttan då fortsätter att bita, rivas eller visas sig hotfull är detta också en sätt att mobba.
Jag accepterar aldrig en råtta som biter en annan i pungen,halsen eller magen. Dom två första är ställen där dom biter varandra för att döda . Magen är heller inte acceptabelt pga av det som jag skrev ovan.

#12
Den andra är inte lika intresserad av mat, så det hjälper inte att ställa in fler matskålar, eftersom Lithium bara rör sig mellan skålarna och äter på som förut.

Men Morfin verkar få så mycket mat hon vill, för när jag sätter in henne i förväg så tar hon kanske något som hon tycker om, går iväg med det och sedan är det klart.
Tur är att Lithium inte heller jagar efter henne när det är matdags, även om det kunde bli lite pip förut när de var yngre.

När det gäller de små fortsatte hon vara hotfull mot småttingarna efter att de lagt sig på rygg, så jag struntade till slut i introduktionen eftersom hon uppvisade så dåligt beteende och jag inte ville att bebisarna skulle börja ta efter henne.