Åh, vad mysigt det ser ut ^^
Jag hoppas verkligen att introduktionen kommer gå lika bra för mina töser :)

#1

Ja det får vi verkligen hoppas! Har läst att det inte ska vara så lätt. Du har antagligen läst introduktionsartikeln här?

Vi gjorde så att vi klappade dom och lät dom lukta på handen emellan burarna innan. Sedan så råkade Emma hoppa över (ett JÄTTESKUTT) över till dom och när inget hände tänkte vi att det var dax så dagen efter fick de mötas på sängen. Inga problem alls. Så idag testade vi med att hon fick flytta in i buren och det som hände var att alla blev glada och lyckliga, lekte tillsammans och tvättar varandra.

Adopterade Emma från en Blocket-annons men jag fick bra vibbar när den tidigare ägaren ville att man skulle skriva ett långt brev om hur hon skulle få bo och vad man är för slags person istället för MÅSTE BLI AV MED-grejjen.

#2
Ja, jag har läst artikeln :)
Är rätt nervös om jag ska vara ärlig. Jag har bara gjort en introducering tidigare i mitt liv, och det var verkligen ett helvete (en av råttorna var väldigt aggressiv, så det var svårt).

Men har tänkt ta det väldigt lugnt och försiktigt.
Det känns som att mina nuvarande honor inte borde vara något problem, men man vet ju aldrig…

Åh, vad skönt. Jag har aldrig riktigt vågat köpa från Blocket, då jag känt att jag inte har tillräckligt med erfarenhet att hantera ifall det skulle vara en icke handtam råtta jag skulle få tag i.

#3

Vad bra :)

Du jag förstår dig, jag va helvetiskt nervös jag med, systrarna är från en djuraffär och har aldrig bitit oss, men man vet ju aldrig! Testa med handgrejjen, min teori är att om de känner lukten från en andra råttan och handen är snäll så kommer det inte vara lika farligt sen. Detta gäller såklart om man låter handen vandra. Men jag är ingen råttexpert, det funkade här men behöver ju inte funka nån annan stans.

Nej inte jag heller förrän nu, alla har sett tufsiga, gamla och slitna ut och burarna har sett förjävliga ut. Hemmet jag hämtade henne hos var riktigt bra och hon var riktigt mamma-kär. Dock bet hon mig idag, men jag tror bara hon var rädd.

#4
Ja, alltså det är ju bara att prova sig fram och se vad som händer :)
Reagerar de konstigt på handen, så kan man ju alltid backa några steg.

Jag vill ju så gärna rädda, men samtidigt så känner jag som sagt att jag inte är rätt person för att lyckas med en sådan bedrift.
Härligt att hon kom ifrån ett bra hushåll ändå :)
Trevlig omväxling från alla sorgliga annonser som gör ont att läsa.

#5

Ja, följ steget så gott du kan liksom :)

Kanske låter lite hemskt, men jag är inte sån heller. Orkar inte riktigt med att ha en problemråtta fast jag egentligen vill rädda alla jag ser. Emma var lite av en impulsgrej också eftersom jag den dagen inte ens sökte på tamråttor :D

Är så glad att allt gått bra ändå ^^

Normalt brukar det inte vara några problem att introducera bäbisar till vuxna råttor. Dendär artikeln rikjtar sig främst till folk vars introduceringar inte går smärtfritt (lite nosande, vändande på rygg och en del skrik är ok) Av alla introduceringar jag har gjort (och det är en del nu) av både bebisar och vuxna kan jag bara minnas 3 som inte gick riktigt som dom skulle. Varav 1 där råttorna aldrig gick att få ihop, och det var med en känd problemråtta. Annars har det mest bara varit att släppa ihop råttorna på neutral plats en timme och sen flytta in dom i nystädad bur. Det brukar inte vara mer komplicerat än så.

#7

Jag misstänkte att det var något sådant, men jag är lite dålig på att läsa "mellan meningarna" i såna artiklar om det inte står rakt ut ^^

Haha, jag tycker inte hon är så bebis i jämförelse, hon är lika stor som de andra, men man märker att hon är lite yngre i hennes beteende :) De kanske de andra också gör. Eller så ljög tidigare ägaren om åldern, men för mig spelar det ingen roll eftersom vi är så nöjda :)