Äntligen… skall åka in nu kvart i fyra å ta bort honom. Usch så svag han e… Å ont göre. Men känns ändå väldigt skönt att persen skall vara över för honom.

15.53 Somnade han in.

Känns jätte jobbigt… Men ändå skönt. Tog ett sista foto innan vi åkte in.

Kostade fläsk.. Men det är det värt. Valt att separat kremera honom så jag kan ta med honom hem igen å åka ut te skogen å sprida ut askan.

1200 sammanlagt.

Kändes dock skönt att få hålla i honom när veten gav honom sprutan och sedan få stå med honom inlindad i en filt å vara med honom te slutet. Han verkade ta det ganska lugnt.

Tom fassan här är lite neddragen och klappade hejdå.

Känns skönt att veta att nu har han det inte jobbigt mer. Även om jag kommer sakna honom extremt mycket.

Awh, R.I.P lilla Raggamuffin <3

Sista kortet på honom. Tog det innan vi åkte te veten.. Ville ha ett sista kort på honom.

R.I.P :( <3

Jag beklagar sorget :( Vila i frid Ragamuffin <3

Beklagar verkligen men måpste även tillägga att det var en riktigt imponerande ålder! han har verkligen levt ett rikt och långt liv!

beklagar sorgen.. vila i frid <3

beklagar :(

Gud vilken kämpe alltså!

3 år och 10 månader! Fasiken vad man skulle vilja jaga ifatt den linjen alltså..

Sov gott lilla Raggamuffin…

Och stor kram till Jinaum!

#10 Jo de kan jag säga att jag med vill. Även om jag vet om att det varit lite problem med en broder. Men det är också den enda jag känner till.

Men hittade en annan bror. Men personen avlade aldrig på denne.

Skall fråga hon som ägde pappan om hon vet vilka som köpt. Skall även fråga hon som ägde modern då denna är en bekant till papp-ägaren.

Nu i efterhand tycker man nästan de inte är synd att man chansade medens man hade chansen. Men är ju det med att hans bror vart knäpp å fick avlivas.

Men vet inte om någon annan blivit sådan…

Men skulle oavsett lägga vantarna på en råtta från den linjen.

Jobbigt nog närmar ju sig Ladugårdens dödliga frukter 2 år med.

Men han ut länge ja.. Men när jag kom upp på morgonen å såg honom kände jag bara.. Ne.. Han kommer inte klara heglen.. Å han ser så svag ut å blir frustrerad för han inte orkar. Får vara bra nu.

Det gick så snabbt hos veterinären att det var nog dags. Han var nöjd bara han fick va hos matte, då lugnade han ned sig och somnade in på bara några få minuter.

Fått höra att ett djur som somnar in snabbt var det ngo dags för. Om inte och djuret kämpar avlivade man det för tidigt. Med den egenskapen kan det ju också kännas lite skönt.

Ska bara invänta askan nu med.. Har inte bestämt till hundra procent vad jag ska göra med den ännu. Men vill ha det så. Han ska ingenstans där inte jag vet bara.

En hane som har en dominant bror hade jag kunnat tumma på när det handlar om så pass bra livslängd. Då kan man försöka jobba bort ev. problem som dyker upp senare i linjen. 

Sen är det tyvärr också så att det finns dominans skapligt nära i de flesta linjer. Vanliga, glada råttägare brukar inte riktigt inse hur mycket problem vi har i stammarna. Men jag kan säga att dagens uppfödare tummar nog rätt ofta och parar på en råtta trots att det finns dominanta/flockdåliga bröder om helheten i övrigt är väldigt bra. Det kan också vara så att man parat en hona ur kullen innan man fått veta att en bror blivit dominant. I ett sånt här fall hade jag kunnat tycka att det vore värt att chansa och hålla extra koll på avkommor. Speciellt med tanke på hur snäll och vänlig han var också. I många andra fall hade jag det inte, dominans är ingen rolig sak att ha i sin linje och absolut något att ta på allvar.

MEN vi behöver verkligen bättre livslängd och hälsa, det är nästan lite akut på den punkten tycker jag. Men det beror ju lite på såklart hur livslängden har sett ut helhetsmässigt, bland syskonen och föräldrarna eller om det bara var han som blev sådär gammal. Och det är väl ett problem med den saken också, en så gammal hane kan/vill man ju inte direkt para.

Men kolla runt du, tycker jag! Kolla upp om du hittar fler dominansfall, kolla livslängd på syskonen, föräldrarna (gärna även mor- och farföräldrar om du kan) och hur de varit i flock och med människor och om någon av dem fått en kull och sök samma info om den. Kolla även på andra saker som sjukdomshistorik (tumörer, immunförsvar, andra sjukdomar), beteendestörningar eller annat tråkigt beteende.

Jag brukar, när jag frågar ut om stam, ta en råtta/kull i taget och skriva upp info runt den. Då får man ett litet "träd", en översikt med information. Det är svårt dock att tyda den här informationen om man inte är van vid att kolla stammar, det bästa är att jämföra med andra stammar och lära sig hur mycket skit som hör till det "normala" och vilka krav man kan ställa. Men fixar du ett sånt "träd" så kan du diskutera med mig om du vill! Jag har inte heller stenkoll men har lite erfarenhet iaf :)

Hmm, jag tror nog att vissa råttor kan kämpa en del trots att det rent medicinskt sätt är dags. Det är rätt ofta det inte är dags psykiskt men fysiskt, exempelvis när man pratar om extremt stora tumörer. (har haft två såna honor som jag tvingades ta bort trots massvis med livsgnista). 

Så jag tror man ska försiktig med såna där generella uttalanden. Man kan aldrig vara säker på om man tar bort dem för tidigt, för sent eller i onödan, det är ett faktum vi alla får leva med. Men det man kan säga är väl att ju mer kunskap man har dess större är chansen att man kan ta ett vettigt beslut. Och jag tycker absolut att det låter som att det var dags för din gubbe. Men känslan av osäkerhet känner alla när man tar beslutet att låta en råtta somna in.

Vet att hans bror legolas blev 3 i alla fall… Och skulle vara en minst lika lugn hane. De såg nästan identiska ut.

Hans pappa Gnorf blev också närmare tre år eller över.. Redigt gammal i alla fall.

mer än så vet jag inte för tillfället.

Men får kolla runt lite.

Okej, men då verkar du ju ha något att ta av där i alla fall! Väntar med spänning på vad du kommer fram till! :)

Vila mjukt <3