![[RussinsMusli]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Vad är bäst för henne?
Nu sitter jag med dom funderingarna igen.
Däremot lutar det mer åt omplacering men jag vet inte om det är så bra för henne och det känns taskigt att lämna över ett "problem" sådär.
Jag vill veta vad ni tycker nu för jag vet inte alls vad jag ska göra längre.
Jag startade ju en tråd om Lova, min ormmats råtta som var dräktig. Ingen av ungarna överlevde, hon gick att hantera, och var rätt mysig. Nu har allt gått bakåt, ett rejält bakslag och jag vet inte alls vad som gått fel.
Hon går inte att få ut ur buren då hon är rädd för allt och alla. Hon är ständigt spänd och beredd att fly. Hon skriker när man tar i henne och har börjat hugga - inte bita, hugga.
Hur försiktig jag än är så funkar ingenting längre. Hon har också börjat rossla, inte något pipande/nysande som det oftast börjar med utan kaffebryggaren slog på direkt. Och det låter ju hemskt när hon blir rädd. Vilket är väldigt ofta.
Vad ska jag göra?
Jag känner att jag inte klarar av henne längre, inte för att jag är rädd för hennes tänder, utan att det bara inte funkar.
Jag kommer ge henne mer tid om det så behövs.
Kämpa. Blir inte bättre om hon ska flytta, det blir så mycket. Isåfall till någon som kan ta hand om lite "problemråttor" :)
Jag har kämpat så länge och jag klarar verkligen inte av fler bakslag nu det är alldeles för mycket. Hon är ju typ ohanterlig nu!
Skulle jag omplacera henne skulle det vara till någon jag vet är duktig och kan hantera sånt, men jag har också tänkt så.. Det kanske blir mer stressande för henne :/
Det r jobbigt >,< Hur många råttor har du? Jag har ett par st som är alla sociala utom en, men henne "skiter" jag i och låter henne helt enkelt bara vara dr som hon r för hon avskyr kontakt. Men ibland vill hon sätta sig på axeln och då får hon det såklart :)
5 hemma och en till hos Zickan.
Jo, när jag väl får ut henne får hon ju också springa runt och klättra på mig när hon vill (läs vågar). Men det känns så dumt… Hon är ju ohanterlig. Veterinären fick sig ett ordentligt bett och sa att det bästa vore avlivning pga hennes beteende och rossel. Som han inte ens tyckte var någon idé att behandla då det "kommer ändå tillbaka".
Hur påverkar hennes rossel henne? Mår hon bra allmänt, och r snäll mot sina komipsar så tycker jag hon borde vara kvar som bara sällskap till dem andra :)
Jag vill kunna ta ut henne på sommaren, pussa på henne och kela med henne. Jag vill att hon ska känna sig älskad och leva ett harmoniskt liv som hon förtjänar. Det verkar vara ett ouppnåeligt mål just nu.
Ja hon mår "bra" annars, hon äter, dricker, är snäll, busar, sover i hög osv..
Jag tycker inte det påverkar henne alls. Hon låter lite, mer eller mindre, men mest när hon blir stressad/rädd.
Jag får väl helt enkelt fortsätta kämpa och vänta ut henne..
#7 Ja, det tycker jag du ska göra :)
Tack för svaren. :)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Lycka till och hoppas att det går bättre. Håll oss gärna uppdaterade med hur det går.
"Yesterday is history, tomorrow is a mystery, today is a gift. That´s why you call it a present"
Tack, det ska jag göra!
tänkte bara inflika att jag fick bactrim för rosslet för en av mina som också bara lät då man tog i henne, då hon blev stressad för hon är inte helelr riktigt tam. gick bort helt å hållet på precis en vecka.
Hon låter ju inte bara när man tar i henne, utan hela tiden, mer eller mindre. Men mest när hon blir stressad!
Starta ny diskussion