Har två råttsystrar på lite mer än ett år som bott ihop hela livet.
Sen ett tag tillbaka har den ena blivit tjockare, och den andra tunnare,
den ena honan dominerar alltså över matskålen. Den mindre hade en gång ett sår på halsen efter ett bett, men hon fick inga fler och det läkte snabbt, så jag tänkte inte mer på det.

Idag upptäckte jag dock ett sår i hennes nacke, en fyra millimeter bred skorpa efter ett bett. Och nu på eftermiddagen när jag gav dem gröt i separata skålar så kom den större fram till den tunnare bakfrån när hon åt, varefter den tunnare piper högt upprepade gånger, sprattlar och kurar ihop sig.

Hon verkade vara väldigt rädd för sin syster just i den stunden. Samtidigt som de ändå sover tillsammans, gullar och är snälla i övrigt.

De har i snart en vecka gått på medicin för luftvägsinfektion. Vilket innebär oral spruta morgon och kväll. Något som de inte gillar alls.

Kan det vara stressen och sjukdomen som påverkar deras beteende? Finns det något jag kan göra för att få det att sluta?

Den större systern väger närmre halvkilot, medan den tunnare går på en 300 gram. När man håller dem känner man en markant skillnad i hull. Deras beteende mot mig är också ändrat. Medan den större äter friskt ur min hand, och uppvisar allmän självsäkerhet så har den tunnare blivit väldigt tillbakadragen jämfört med innan. Hon nosar (mycket) försiktigt, och tar aldrig för sig av något.

Hade de varit såhär från början hade jag bara tolkat det som deras personligheter. Men den tunnare var väldigt framåt, trygg och matglad för ett par månader sedan. Innan perioden vid det första bettet.

Vad kan jag göra? Vad beror det på? Är det något att bry sig om? (just det med maten gör mig ganska orolig) och bettet såklart.