Ah, nu blev det dubbla trådar. Jag tog dig på orden Grodan och flyttade över rosselfrågan till ett nytt inlägg. Men du var tydligen framme och fixade en tråd samtidigt som jag skrev! Som det kan gå! Dskutera gärna frågorna här i stället.

Jättebra frågor!

1. Man borde nog kunna använda honom i avel om han inte drabbats upprepade gånger av rossel.

2. Om man fick reda på hur stor andel av syskonen blivit sjuka så skulle det kanske vara lättare att avgöra. Om 3 av 15 syskon rosslat så kanske det inte är lika allvarligt som att 8 av 15 gjort det. Var gränserna ska gå har jag ingen aning om. Tyvärr är det väl omöjligt att få in den infon om alla ungarna i en kull. Trots allt är rossel så vanligt att det kanske inte gick att avla på någon råtta om den fick tas ur avel så fort rossel visade sig i linjen.

Det här är mina spontana tankar som dyker upp, hoppas att någon mer vill diskutera och dela sina åsikter så man kan få nya infallsvinklar.

Jag avlar inte, kommer heller inte att avla, bara barnen som har sina sällskapsdjur. Men läser och ibland så känner man spontant att man vill fråga mer eller kommentera. Som på den här frågan.

1, Beror inte det lite på när hanen fick rossel, jag menar fick han det vid ca 6 mån ålder, lättare, blev frisk och aldrig mer fått det och blivit över 2 år så måste han ju ha bevisat att han som individ har bra immunförsvar?

2, är det många syskon så kan man kanske säga att det inte är så lämpligt. Man ska inte ge mig in i antal osv. Då jag inget kan.

Men kan komma med en följdfråga som jag fick. Om det är en kull på 8 st. av dom får 5-6 st rossel ganska unga. Alla tillfrisknar av sig själva och blir över 2 år. Ska hanar i den kullen användas eller inte?

Jag resonerar så här:

1. Man vet ju inte förrän efteråt hur råttan klarade av rosslet. När hanen är två år kanske den inte orkar para sig eller är fertil längre och då har tåget liksom redan gått…  Alltså bör man inte använda en hane som rosslat om man utgår från att det är en icke önskad nedärvd "svaghet".

2. Med tanke på råttornas allmänna hälsostatus kanske man inte tagit denna fråga på tillräckligt stort allvar? Det finns ju helt uppenbart individer som klarar av mycoplasma utan att drabbas av rossel. Kan man då "riskfritt" avla på dessa individer eller dras de med "osynliga" svagheter som t ex kullsyskonen uppvisar? Jag har tyvärr bara fler frågor och inga svar… Jag skulle därför vilja veta om svagheten för mycoplasma är genetiskt betingat och hur det i så fall nedärvs. Kan ingenting om detta, men tror att man måste börja titta på detta för att komma tillrätta med råttornas hälsa.

1. Rossel kan ju bero på olika saker. Bara för att den rosslar behöver det automatiskt inte betyda att det är myco som ligger bakom.
Klarar den av orsaken till rosslet själv rätt snabbt så bör den ju ha ett hyfsat immunförsvar, speciellt om den håller sig frisk efter det. Att råttan börjar rossla i första taget kan ju bero på att den har råkat vara i drag, dvs en yttre påverkan, så det behöver ju inte bero på dåliga gener. Även en dåligt städad bur, damm, mögelsporer osv kan ge tillfälligt rossel. (har råttan gått för länge i dålig miljö kan den bli allmänpåverkad och i dålig kondition för parning, även om den skulle ha bra immunförsvar i övrigt)
Har råttan däremot varit skyddad från sånt och växt upp på bra kost och ändå börjar rossla (till synes utan anledning) så är det mest troligt att det är nåt krux med immunförsvaret.. även om det är tillfälligt. Används råttan i avel vet man inte om man förstärker den dåliga egenskapen eller om man får bort den. Finns det andra friska hanar till hands så varför chansa?

2. Även friska kan ju bära med sig sjukdomsanlag.. Men jag vet inte hur många kullar som är helt rosselfria. Kanske kan man genom att enbart använda rosselfria råttor, även där några kullsyskon börjat rossla, för att tillslut få fram en friskare linje? Tyvärr så ser man ju inte vilka råttor som bär på sämre anlag, så det är svårt att veta om de är helt fria eller om de bär med sig anlag för sämre immunförsvar. Men nånstans måste man väl börja.. frågan är ju hur petig man ska vara, var man ska dra en gräns..

(jag vet inte hur genetiken ser ut bakom hälsa och sjukdomar, så det är bara mina spekulationer här ovan.. även om jag kanske inte kommit fram till nåt vettigt. ;) )

Självklart förutsätter jag ALLTID att vi pratar om djur som fått allt de behöver och som inte utsätts för onödiga påfrestningar och därmed blir sjuka.

Vad som gör råttor sjuka:

• bristfällig utfodring
• ostädad bur
• drag, fukt och kyla
• hastiga och stora temperaturskillnader
• stress

En annan samvetsfråga är: om en råtta var sjuk som ung och medicinerats frisk och sedan håller sig frisk, kan man då avla på den?

Själv analyserar jag alltid kullar och linjer med tanke på hälsan. Ser jag en stark röd tråd av ohälsa avbryter jag aveln på de djuren. Dock har jag en begränsad avel och gör därför flera parningar som till synes ser likadana ut men som ger mig bredare bas att plocka från. I o m att jag gör lite olika kombinationer kan jag lyckas bättre med någon kull som jag sedan fortsätter att avla på. Jag ser alltid till individer och de specifika situationerna, men ibland kan jag göra avkall på hur syskonskarans hälsa är om jag har en fullt frisk råtta med perfekt temperament. I a f en generation eller två. Har jag tur var det just den råttan som hade superbra immunförsvar medans flera syskon hade superdåligt. Har jag otur kommer jag inte vidare pga ohälsa. Men jag anser att det är det som är en viktig del i min avel - att välja RÄTT individ att avla vidare på.

Min linje är 7 år gammal nu och är baserad på 4 djur, så det säger sig självt att jag har en del inavelsproblem att kämpa med som t ex dåligt immunförsvar. Dock när jag jämför med andra råttor är mina inte SJUKARE än andra, dock kanske känsligare.

Grodan: Rapporterar råttköpare sjukdomar eller andra problem, hos djur som du fött upp, till dig?

Ja, de flesta gör det. Jag brukar även ringa runt och kolla upp emellanåt.

Ja, det är ju bra, att ringa och kolla. Gör du det när råttan passerat en viss ålder eller tex innan du funderar på att para ett syskon eller annan nära släkting, eller hur tänker du?

Det är olika. Oftast är jag bara nyfiken och vill veta hur rådisarna har det eller hur de haft det - om de är äldre…

Om man vill ha en så frisk råttstam som möjligt i framtiden så ska man väl kanske enbart satsa på helt friska råttor i aveln? Alltså de som vid en så hög ålder som möjligt aldrig har varit sjuka.
Eller finns det för få friska och trevliga (obesläktade) råttor för det? Finns det gener man vill bevara i mer eller mindre sjuka råttor som gör att man "måste" använda dom i avel? Vad är det isf för viktiga gener, eller finns det andra anledningar att använda dessa råttor?

Så länge det finns friska råttor som har utmärkt temperament, typ och storlek osv så tycker jag inte att man ska behöva använda råttor som varit sjuka tidigare i sitt liv.. beroende på vad det var för sjukdom, måste jag nog ändå säga när jag tänker efter.. Lunginflammation som orsakats av drag medicineras bort.. kan det ha negativ inverkan på avkomman sen, t ex dåligt immunförsvar?
Om en råtta blir sjuk utan synbar anledning så tycker jag absolut inte att den ska användas i avel.. då lär det ju vara immunförsvaret som spökar..

Men jag är inte speciellt insatt i avelsvärlden, så jag vet inte hur det ser ut med hundraprocentigt bra avelsdjur där.

Självklart ska man avla på fullt friska djur. Först och främst måste man kunna bedöma VAD som är ett friskt djur. Jag har sett många råttor som gått i avel trots att de inte var fullt friska… Antingen pga okunskap eller brist på intresse.

Folk tenderar att vilja fuska och bortförklara också och det är väl därför vi pratar om saken här, antar jag.

Eftersom du inte kan veta exakt med 100% vad en råtta blir sjuk av så bör du ALDRIG avla på ett djur som krävt medicinering för att bli frisk - vissa extrema undantag kan finnas dock!