*tass*

* nyfiken på svar *

Bakbenssvagheten finns det inte mycket att göra åt, du får handikappanpassa buren med hängmattor och stegar/hyllplan så råttan kan ta sig runt. Men fortsatt motion är bra så att råttan använder musklerna.

Gamla råttor kan få sämre pälskvalite och pälsen kan bli tunnare. Mina gubbar har fått tunnare päls på ryggen först och främst. De kan oxå tappa i vikt, du ser när de har magrat för mycket. Beror ju helt på hur råttan är byggd.

Det du kan göra är att hjälpa till att tvätta råttan på ställen där den inte kommer åt, typ mage, rygg, öron mm Och kolla så att klor och tänder är ok.

Min älskling Snutten dog inte för så länge sedan, han var som du beskriver det. Lite tunnhårig, lite magrare (853 gram vägde han när han dött), början på bakbenssvag men väldigt stark i armarna så att klättra över en halvmeter var inga problem. Handikappanpassade aldrig buren (furet tower)utan han fick klättra som han ville. Chockade mig många gånger när han satt längst upp under taket, svär på att han skrattade åt mig då =)

#3 Tackar jättemycket för bra svar!

Jag har märkt att gamlingen behöver lite tvätthjälp då och då, särskilt på just dom ställena du sa. Han är också väldigt tunnhårig på ryggen, men pälsen brukar bli jättefin efter en tvätt.

(Som om han hörde mig skriva om hans behov av tvätthjälp ligger han just nu och tvättar sig i hängmattan. Jag tror han blev förorättad… XD)

Min gamling, Cammie, gör samma sak emot mig, klättrar högst upp i buren och tar sig upp i röret som jag hade hängt upp för hans burkompisar att vara i. Burkompisarna är drygt fem månader och jättebusiga, samt älskar sitt rör. Men gammelman har också fastnat för röret och tar sig upp där utan problem och ligger sen och stirrar på mig när jag sitter vid datorn. Det är jättesött att se, dock. :)

Wow, jag kan inte fatta att han vägde så mycket…!
Det gör mig nästan skamsen.. visserligen så är Cammie en väldigt liten hane i jämförelse med mina andra och fruktansvärt tunn nu på äldre dagar, men han väger bara ca 330 gram.

Det spelar ingen roll att jag ser honom äta som en häst varje dag, han går inte upp något mer. Sen är han ju mindre än burkompisarna, vilket bör ju säga något då dom är fem månader.

Jag måste även fixa hans ögon en hel del. Han har ofta massa sekret runt ögonen. Jag kollade upp det hos en veterinär, som då sa att det inte var någonting fel utan hörde till ålder och rekommenderade att jag skulle tvätta ögonen dagligen och hålla efter dom. Kan det höra till åldern?

Ska tillägga att Cammie verkar älska när jag baddar hans ögon. Han sätter sig alltid till rätta och börjar knastra när jag gör det.

#4 Min lilla Snutten vägde nog runt kilot som medelålders, så han var stor och faktiskt lite tjock. Men jag ser gärna att gamla råttor har lite extra hull, de kan gå ner i vikt så fruktansvärt snabbt om de blir sjuka. Blev förvånad att han vägde så mycket ändå dock =) han såg tunnare ut. Rätt bra för en hane på 2½ år. Lägger in en bild på honom och resten av pojkarna som togs nån vecka innan han dog

Snutten är hoodisen<3

330 gram är inte så mycket, men vad vägde han när han var i toppskick? Jag har aldrig haft små hanar, den minsta jag haft väger nästan 700 gram nu. En av mina gubbar blev sjuk och dog hastigt, han rasade från runt 830 gram till 536 gram på typ en vecka. Så det går fort när det börjar.

Han har ju blivit sämre på att tvätta sig pga åldern, så det behöver inte vara ökat ögonsekret utan han har bara blivit sämre på att tvätta sig runt ögonen. All smuts du ser kan du hjälpa honom med, råttorna mår bättre när de är rena och fräscha.

Jag tror inte att din Cammie kommer att gå upp i vikt, utan huvudsaken är att han inte går ner för mycket. Protein och kolhydrater är bra, vad får han för mat? Lite extra olivolja eller ägg i maten kan vara nyttigt för honom.

#5 Gud, vad fina dom alla är! Jag blir helt förälskad! Dom ser nästan ut som min flock! :D Min Chanks är också hooded, fast ljusare (tror det var mink) och min Pablo är en roan med samma färg! Sen är deras två burkompisar champagne roan (vit nu, tyvärr, den fina färgen är bortblekt) och himalayan.

Mina två största killar väger runt 700 gram, medan deras två burkompisar, som är mindre i storleken, väger runt 500 men ingen ser direkt mager ut.

Cammie var en gamling redan när han kom hit (han är omplacering och kom hit i september när han var runt två), men han vägde närmare 500 gram som mest efter ett tag hos mig. Därför vet jag inte hur mycket han vägde som mest när han var ung. Men han har alltid verkat rätt tanig och inte särskilt kraftigt byggd. Personligen tyckte jag att han var riktigt vacker och smäcker just i början, men nu känns han som världens benrangel… :(

Jag ger honom och hans burkompisar en hemmagjord müsliblandning med knäckebröd och lite blandat i, för variation. Det har dom alltid tillgång till. Sen får dom alltid äta upp matresterna efter min middag (när det inte är för starkt), vilket kan variera. Ofta blir det pasta, någon form av kött, grönsaker och ibland mer bröd. När jag inte kan dela med mig av min middag har jag barnmatsburkar hemma, som jag då värmer upp åt dom istället. Sen ger jag dom också varsin oskalad räka några kvällar i veckan. Har hört att det ska vara bra för dom, plus att det verkar vara det bästa dom vet. :)

Ägg äter jag sällan själv och olivolja använder jag inte, men jag kan köpa hem det åt dom. Det kan knappast skada, i alla fall. Ska man tänka extra mycket på gamla råttors diet, precis som man gör för ungars?

Extra sidnotering är att jag hade en före detta råttuppfödare hemma hos mig och hon tyckte själv att Cammie är (och alltid har varit, sen hon och jag känt honom) en väldigt liten hane.

Angående vilken så har det ju mycket att göra med hur de är byggda annars. 500 gram behöver ju alls vara för lite! Det beror ju på vad han vägt innan och sådär. Det är ju främst när de tappar i vikt utan synbar orsak som man kan behöva hålla lite koll. Blir de FÖR magra (det lär man nog märka, kan jag tro) så kanske det börjar bli att tänka på det otänkbara… Jag vet inte. Vill inte tänka på sådant. :(:(

Tack =) Mina tjockisar, alla över ett år nu, så de är på topp! Blåbärsgröt serverades, mumma för snaskgrisarna haha, Men det är ju nyttigt iaf

Ja alla är ju byggda olika, det finns ju väldigt små råttor och väldigt stora. Mina tycks hamna på rätt stora oavsett varifrån de kommer eller hur stora släktingarna är =)

Det man får titta på är muskulaturen, har han muskler kvar? Petar höfterna och ryggraden ut? Och sen hur mår han i övrigt, är han frisk och pigg så underlätta hans liv och låt honom hållas.

Räkor är nyttigt så fortsätt ge dem det. Jag gillar inte heller olivolja utan jag har en liten flaska enbart för råttornas skull. Kostar inte så mycket liksom. Ägg är bra, det innehåller mycket protein och andra ämnen. Du kan ge rått ägg utrört i maten tex eller koka. Min mammas pojkar älskar stekta ägg där gulan är lite rinnig fortfarande!

Gamla råttor och små ungar har lite olika krav på dieten, men man bör tänka lite extra på hur man matar. Precis som gamla människor så kan gamla råttor lätt få brist på olika ämnen eftersom de inte äter på samma sätt som tidigare. Just eftersom han är så tanig så hade jag matat lite extra med fett och proteiner, det kan snygga till pälsen oxå. Sylt eller frusna bär kan ge tillskott av c-vitaminer osv.

#7 Han är, som sagt, obeskrivligt mager… ett äkta benrangel… vilket är varför jag gjorde det här inlägget också. För att jag började tänka lite på det otänkbara under gårnatten, så jag ville ha lite information om den gamla råttan för att kunna bedöma hur mycket som är naturligt och hur långt som är för långt..

#8 Ja, han har muskler kvar och är, som sagt, stark som attan i frambenen och främre delen av kroppen. Men han är otroligt benig. Man känner ryggraden tydligen under skinnet, samt att benen sticker ut en aning. Om man beskriver honom med dom andra råttorna så känns dom mjuka, medan han känns lite mera hård.

Han är den piggaste i buren, känns det ofta som. River, drar och bäddar runt i hängmattan (han är jättekräsen om hur det ska vara), klättrar upp och ner mellan botten till maten och huset, samt upp högst upp i röret. Han gräver, gömmer mat och flyttar runt saker, för att i nästa stund ta en fyra timmars tupplur i hängmattan, som officiellt är hans plats. Där låter han inte småkillarna vara.

Jag kokar/steker gärna ett ägg om dagen till Cammie och småkillarna, det blir nog bara bra för dom! :) Kan bli deras nya lunch. Men ska man inte vara försiktig med rå äggvita? Har för mig att jag läste det någonstans…

#9 Jo rå äggvita hämmar upptaget av b-vitaminet biotin + att man inte kan tillgodogöra sig allt protein då. Glömde skriva det Men tillaga ägget så är det mycket bättre.

Haha gammelgubbar har ofta mycket bestämda ideer om hur det ska se ut i buren! Snutten var likadan, han flyttade på hus och inredning, gjorde högar av bottenmaterialet och kunde tillbringa timmar med att bädda med fleecefiltar så det blev rätt. Ibland funderade jag på om han inte var en förklädd hona eller nått =)

(Pssst hus-musen…du vill inte skriva en artikel om det här? :D Känns som ett nyttigt ämne att länka till!)

#11 ja tack :3

#11 Hmm trodde det fanns faktiskt =) Men ja jag kan fundera på saken, det jag har skrivit är ju bara mina egna erfarenheter

#10 Jag tycker det är jättegulligt. Cammie gör likadant med sin fliecefilt! Drar ut den ur huset och bäddar i ordning den utanför, för att nästa dag försöka dra in den halvvägs och bädda där. Hade han inte varit hane hade jag blivit livrädd för att han boat för att föda ungar… XD

#11 Jag hade precis tänkt föreslå det själv! :D
En artikel om den gamla råttan vore ju jättebra. Det var lite därför jag startade den här tråden, för att jag inte kunde hitta information om just gamla råttor och råttors åldrande någonstans.

#13 Sakerna du har skrivit är ju jättebra än så länge! :)
Har hjälpt mig att bli lite lugnare angående Cammie och förstå hans åldringstecken lite bättre.

Man kan ju skriva en artikel som nämner vanliga saker som händer med åldrande råttan? Som tappandet av päls, vikt och liknande? Samt vanliga problem, som svårigheter med att tvätta sig och bakenssvaghet, kanske?

Ja ioförsig, när man känner igen symtomen så vet man ju vad som väntar. Små tips och trix för att underlätta kanske? 

#15 Ja, det vore bra! :D

Hur man på bästa sätt anpassar buren för en gammal råtta med bakbenssvaghet, kanske?

Om man ska ta in två ungar till en gammal råtta vars burkompis går bort? Jag menar, vissa gamla råttor kanske inte mår bra av allt spring och bus och liv som två ungar inför? Hur vet man vad som är bäst?

Har sett trådar om folk som just frågar om sånt när deras gamla pälskling blir ensam, kanske vore bra att täcka in det i en artikel om gammelråttan?

#16 Ja det finns mycket att fundera på! Ska försöka skriva ihop något ikväll, så får väl nån korrekturläsa och komma med synpunkter =)

#17 Det låter ju toppen! :)

Ska bli spännande att se vad du får ihop! :D

#17 Åh vad bra! :D

hus-musen, lite off-topic här, men…

På bilden du skickade med där på inlägg #5, vad är det för bottenmaterial du använder? Jag letar efter ett nytt, nämligen, då min allergi/astma tycks förvärras av det jag har nu (vanlig toalätt).

#20 Köpte en stor säck nickos alspån för att prova, det dammar inte och jag tål det =) Har problem med toalätt jag med eftersom det dammar, så nu hamnar det bara i toalådan.

Jag tyckte att det verkade vasst först men råttorna är nöjda. Kollar deras fötter noggrant men inga skador eller liknande och jag har använt det i snart ett år. Har ioförsig lite fleece och annat i botten oxå som kanske mjukar det lite. Var så smart att jag köpte en 20 kg säck så jag har fortfarande halva kvar!

#21 Låter kanon, vart köpte du det någonstans? Och hur mycket kostar det?

Både jag och bästa vännen har astma och allergi och även om råttorna går hyfsat bra (vi äter medicin) så verkar besvären fördubblas varje gång jag använder toalätt i burarna. Så det vore toppen med ett bra alternativ. Har också fleece i burarna, men råttorna drar iväg med det och bäddar iordning dom på dom mest bisarra ställena ibland…

Nickos är jättebra och luktar bra bättre än Toalätt! Dessutom blir det inte kleggigt såsom Toalätt, och därmed mycket lättare att städa.

#22 jag köpte mitt på foderbud.se ,de hade ett erbjudande för 179 för en stor säck och fri hemkörning om man beställde för över 299 =)

#23 Åh, vad härligt! Hoppades på att hitta något som hade lite bättre lukt. Avskyr lukten av toalätt… och att det blir mindre klegg är bara bättre bonus. :D

#24 Jag bokmärker den sidan genast, så fort som det toalätt jag köpte in nu är slut så byter jag. Tack! :D

Hej!

Jag följer tråden med intresse. Min Tudor är ca 2 år och 2 månader gammal. Han äter, klättrar, visar inga tecken på bakbenssvaghet ännu. Däremot har han blivit klantig och ramlar ofta ner, dock utan att skada sej. Buren är avdelad och han har stegar men han envisas med att ta besvärliga vägar till och från sovhusen. Det verkar roa honom. :-)

Han är tröttare än för ett är sen och inte lika pigg på att utforska men älskar fortfarande att gosa och vara nära. Det verkar viktigare än allt annat för honom. Han knastrar och ploppar och tvättar både mej och husse.

Mitt stora orosmoment är hans päls. Tudor är en blandras, en rex tror jag det kallas (med krulliga morrhår). Hans päls är mjuk och tunnare än en släthårig råttas även i vanliga fall. De sista månaderna har han fläckvis blivit kal på ryggen och ner mot sidorna.

Han kliar sej inte mer än förut. Det finns ingen ohyra- har kammat honom noga över ett vitt papper vid flera tillfällen och inte sett nåt. Små sår händer det att han får och det undrade jag över, tills jag insåg att framklorna inte slipas ner längre. Dom blir snabbt sylvassa och han klöser sej när han tvättar sej.

Håller jag bara efter klorna får han inga sår. Jag tror alltså inte att han är sjuk eller angripen av skabb etc, utan det är "gammalheten" som slagit till. Men vad kan jag förvänta mej? Kommer han bli alldeles naken? Finns det nåt jag kan göra?

I övrigt kan jag berätta att Tudor är rund, inte avmagrad. Jag känner inga knölar och han reagerar inte speciellt när jag går igenom honom. Tänderna är kraftigt oranga (vilket ju är bra!) och korta. Ögonen är rena, allt ser ok ut UTOM håravfallet.

Klorna är förstås besvärliga, dom har aldrig växt så fort förut. Han dricker mer än i yngre dagar men jag antar att det är vanligt hos gamla djur (som säkert har sämre fungerande njurar).

Han har tidningar och pappersriv som underlag i buren och det älskar han att bygga med. Det verkar som han är nöjd med sitt liv.

Jag utfodrar med hemmagjord blandning av huvudsakligen fyra sädesslag. Hirs, lite kokosflingor, lite solros, lite sesamfrön och russin i pyttesmå bitar ingår oxå. Nötter får han vid sidan av som godis, liksom ägg, fisk, kött, grönsaker och frukt. Morot får han i små bitar.

Har jag missat nåt? Kan veterinären hjälpa till med pälsen?

#26 Han är rex, det är ett pälsslag inte en ras =) Dert finns bara en råttras det är brunråttan. Rexar kan ha väldigt ful päls, och vara mer eller mindre kala på vissa fläckar, det är inget konstigt. Pälsen växer ut senare ändå. Gamla råttor blir tunnpälsade så det kan ju förvärra synintrycket, råttan ser mer skabbig ut så att säga.

Ja, skabbig är rätt ord! Min gamla uschliga råttfarbror! Just ja, hade glömt att rex är en pälstyp och inget annat. Det ser inget roligt ut i varje fall. Nån som har bilder på rexade råttor?

om du går in på allt du behöver veta om rif, och väljer länken varianter så får du fram en bildtråd med massor av rexar =)