tass, har exakt samma problem med en av mina

Träna på ljud:)

Utsätt dem för alla möjliga läskiga ljud, de vänjer sig till sist. För det är just det det handlar om, att de ska vänja sig vid olika läskiga ljud och situationer.

De kommer bli rädda och det kommer att ta lite tid, men till sist vänjer de sig faktiskt:)

#2 Hon är ju med mig när jag spolar i kranar och annat "oljud" för att försöka vänja henne och inse att det inte är farligt- jag får väl helt enkelt kämpa på och hoppas på att hon slappnar av. Är så bortskämd med att ingen reagerat alls på oljud tidigare…

Kan ledarhonans död ha påverkat henne på något sätt tro? Nu är de bara två kvar, och Lyra och den andra verkar inte direkt älska varandra

Hm, har min bur i köket för att de ska få ha lugn och ro med tanke på att det ofta är folk här hemma. Kanske hade varit bra för min lilla rädda tjej att stå i vardagsrummet då, om det är lite mer livat där?
Har funderat på det innan men aldrig blitt av att jag har testat…

Ha lite musik på i bakgrunden. Jag har alltid musik eller tv'n på hela tiden när jag är hemma. har en liten en som är också sådär rädd för ljud men efter jag börjat haft musiken eller tv'n på lagom volym så vänjde hon sig och nu busar hon så fort man prasslar med något :) Ha inte alls knäpptyst för då blir det lätt att dom blir jätteskrämda. Utan ha musik på är mitt tips.

#5 Jag har nästan jämt musik på, men hon reagerar inte på den sortens (o)ljud, utan bara på "plötsliga" ljud. Andra råttorna har kommit springande direkt när jag prasslat för att de vet att det innebär godsaker, men Lyra springer först och gömmer sig innan nyfikenheten tar över och hon kommer springande…

Som de andra säger, mer ljud och prassel! De vänjer sig, brukar plåga mina (och mig sj) med dammsugaren, musik osv. De bryr sig inte ett dugg, enda som kan vara läskigt är okända ljud som inte brukar höras.

Jag har samma "problem" med min snart 3 månaders honråtta.

Hon vill alltid vara hos mig, eller åtminstone runt omkring mig.

Om jag går iväg en stund när hon är på golvet eller soffan så sitter hon still, tittar var jag går och väntar tills jag kommer tillbaka.

Jag försöker verkligen hålla henne ute så mycket som möjligt och tycker att hon blir mer och mer "modig"

#3 Jag vet inte om ledarhonans bortgång kan ha någon betydelse i det hela. Jag tycker ju inte att det borde ha det, men det är svårt att veta. Kanske kände hon sig tryggare när hon fanns om hon nu inte var sähär innan?

#4 Råttor mår bara bra av att bo i det rummet man vistas mest i. De är nyfikna och sociala och älskar när det händer saker runt omkring. Jag tycker absolut du ska ställa dem i vardagsrummet istället:)

#6 Men att hon springer iväg först, men ändå sansar sig och kommer fram av nyfikenhet är ett bra tecken. Testa prassla med påsen mot även henne och ge henne något gott varje gång så fattar nog hon också snart att prassel = godsaker:) Mina blir helt lyriska varje gång jag prasslar med något, och de ser alltid lika besvikna ut varje gång de inser att det inte var godisprassel just den gången:P

#8 Har du bara en råtta?

Då ska jag fortsätta "plåga" henne Men är lite nyfiken: tror ni hon förändrats pga ledarhonans död eller för att hon är "tonåring"?

#10 - absolut inte. Jag har 3 st, men hon vågar inte springa runt som de andra två. Om hon inte är med mig, så trycker hon bara i buren. Hon tittar ut från buren och är nyfiken, men vågar inte riktigt ta steget ut ur buren.

Igår var ändå ett stort genombrott. Efter att hon umgåtts med mig, lämnade jag henne vid buren. Hon sprang in, men efter 5 minuter såg jag henne 2 meter från buren. Det kändes nästan som att se sin lilla bebis ta sina 3 första steg :o)

Jag skulle tro att när ledarhonan dog så försvann en trygghet i flocken. De andra råttorna visste att om hon inte reagerade var det ingen fara, men nu när hon är borta så är antaligen flocken lite osäkra på sig själva och jag skulle tro att ingen har tagit hennes plas, ivilket gör de lite vilsna och osäkra.

#9 Hann inte se alla inlägg, utan svarade på #7… Grejen är ju att hennes kompis är en relativit osocial råtta (hon är den jag haft längst)- hon har aldrig varit dum mot andra råttor eller varit minsta problematisk vid intron- men hon gillar inte att umgås med människor (är trots det en avslappnad råtta, låter lite motsägelsefullt kanske) och den råtta hon hängde mest med är död sedan länge- kan denna "surtants" beteende ha påverkat Lyra? Ledarhonan var min coola råtta som var lugn och snäll och väldigt social med människor…

Sen tror jag att det är en personlighetsgrej också, vissa råttor är lite mer skraja av sig helt enkelt. De flesta tycker ju dammsugaren är läskig, men en av mina tjejer tycker den är asspännande och ska till och med nosa i den och verkar tycka det är jätteskoj när morrhåren sugs in xD

#13 Så är det nog, dessutom är de bara två…

#15 Vilken syn!