Om hon har så svårt att gå och är förkyl hela tiden som du beskriver, tror jag tyvärr att nu är den tiden när han menar att hon inte är pigg och har ont kommit. Jag är ledsen och det är självklart ditt beslut. Jag vet inte hur jag skulle gjort för man kan aldrig veta innan hur man reagerar. Men jag skulle hoppats på att jag klarat att åka in med henne om hon inte hade så mycket livsgnista kvar…

om hon har problem att gå pga knölen hade jag låtit henne få somna in.

ja har själv avlivat två råttor som hade tumörer, ja valde att göra det innan det hann gå så långt att de behövde lida något, är ett jättejobbigt beslut, men jag vet att jag valde rätt ändå även om det var hemskt o kändes som man dödade dem. dessa två var mina första råttor så de betydde väldigt mycket för mig o kommer aldrig att glömma dem…..

lycka till

Hon har haft förkylning väldigt länge, innan hon ens hade tumören. Den kommer och försvinner liksom. Vetten visste att hon var förkyld + såg att hon inte går så bra som hon ska. Det känns så konstigt att avliva henne, när hon lunkar runt och tittar så sött eller myser i ens knä. Eller kanske hittar något intressant som hon vill titta närmare på… Jag är bara så rädd för att jag någon dag skulle vara borta och att hon ska börja må väldigt dåligt..

Jag håller med, har hon svårt att gå så verkar det vara dags. Jag kan bara jämföra med möss jag haft som fått tumörer. Om tumören gett dom problem på nåt sätt så har de fått somna in.

Sorgligt men vi har ju möjligheten att ge dom ett värdigt slut.

Hon har troligen dåligt immunförsvar om hon är konstant förkyld. Kanske antibiotika, typ Bactrim eller liknande, skulle hjälpa.
Angående knölarna så är det bara du som kan avgöra när det är dags. Det är du som måste titta på hur mycket råttan lider av sina tumörer, hur livskvalitén är. Är det väldigt jobbigt för henne att röra sig? Är hon fortfarande pigg? Kan hon sköta hygienen? Har hon magrat av mycket? Osv.
Kanske är det inte dags än, eller så är det det. Det är väldigt jobbigt att ta beslutet, man skjuter gärna upp det.. "Men idag verkar hon ju piggare, jag kanske ska vänta en liiten stund till" brukar man tänka, man blir så glad över att råttan är pigg så man vill inte skiljas från den.. Man vill inte vara den som tar beslutet. Men man ska alltid sätta råttans väl framför sitt eget mående, lider råttan av sina knölar så är det lindrigare att låta henne vandra vidare.

När jag var hos vetten så sa de inget om hur jag skulle göra för att få hennes förkylning att försvinna, fastän jag berättade att hon var mer eller mindre förkyld hela tiden.
Hon sover mer än vad hon gjorde förrut, iaf om dagarna… men när hon är vaken så är hon alltid med på att titta på allting som händer och snappat till sig maten direkt och försvarar den så ingen annan tar den ifrån henne. Dock rör hon sig inte lika mycket numer och hon har gått upp i vikt.. Hon sköter fortfarande hygienen, till och med putsar de andra råttorna:)

Det är just det, att hon är så pigg och med på allting som jag inte vet när det är dags….

stakars dig