Grattis till gubben då!

Men gud så härligt!!! <3<3 Det var en trevlig nyhet för dig att dela med dig av! Underbart! =)

Coolt :D Får man se honom? (a)

Matte och råtta. Lilla Raggamuffin. Det färskaste kort jag har

Han såg inte sliten alls ut, för att vara så gammal. Han var jätte fin :D

#5 ne å så runt ögonen har han alltid varit. Han är väldigt raggig i sig och yvig i pälsen. Det enda är att på fläcken han fick en antibiotika spruta har pälsen blivit tunnare där. Samt lite mer runt om än de var förut. Därefter att han magrat lite. Men i övrigt som vanligt som han alltid varit.

Alltid varit en väldigt lugn råtta och social sådan. Får han sitta i min huva och vara på axeln är han så tillfreds han bara kan bli. Allra bäst är å ligga underfilt vid tvn med matte i soffan.

Han såg iaf fräsch ut på bilden. Jag trodde han skulle vara mer hängig. Vissa råttor kan ju se så skabbiga ut när dom är gamla. Men inte din

#7 Ne han gör äna inte det. Dock så är det värre med hans bakben. Han kan ju inte sitta redigt på bakbenen som han har kunnat eller de andra gör. De kan han inte.

Men att ta bort honom bara för de när han ändå sätter sig på hela röva istället känns mer elakt. Så länge han är pigg och vill vara med så får han allt vara med ett tag till.

Att han ramlar i buren har den råttan ALLTID gjort. Typ hasar sig ned för burgallret, inte klättra utan åka kana eller hasa. Så det är ju inget nytt liksom.

Nä klart du inte ska ta bort honom än. Men även som vi människor, när vi blir gamla, så får vi krämpor i ben och armar. Men de är ju inget som är så störande. De är väll livets gång.

Hoppas någon av mina håller ut så länge. Vad är ditt tips :P

Härligt att få ha kvar sin lilla råttis så pass länge.Deras liv känns ju ändå så kort tycker jag.Din råtta ser väldigt pigg och söt ut tycker jag.

Åh vad söt han var :D du får skämma bort han under hans sista tid (a)

#9 vet inte så någa. Han liksom bara hänger med å vi myser å har oss. int gjort något speciellt direkt.

Gud, det är väldgt gammalt!

Men det är hemskt ovanligt att de hänger med så länge som 4 år, så jag skulle inte förvänta mig det om jag var du. Det brukar kunna gå väldigt fort helt plötsligt.

Men det vore såklart underbart om han klarar sig till 4-årsstrecket!

Du har ingen koll på släktingar osv. förresten? Känns synd att hans gener inte har gått vidare för han har väl funkat bra på alla andra sätt också?

Vi behöver boosta livslängden på råttorna idag, alltså.. Det är så här det borde vara!

#13 Hade en bror till honom som blev helt koko. Han bet utan förvarning. Hans pappa har tydligen haft en liten knäpp han med med att han bet i trotts men "slutade" med det som ägaren sade.Han blev 3 om jag minns rätt.

Hans mamma skall ha varit väldigt lugn och snäll som han. Men hon blev bara 2.

Båda föräldrarna blev bensvaga och magrade av snabbt och så sade det poff. Här har det ju gått mer långsamt.

Jag har hittat en tjej på bdb jag misstänker hade en bror till min för de var så grymt lika och hade ca samma ålder så.

I övrigt vet jag inte om det finns några syskon kvar eller liknande. Får fråga hon som fött upp honom om det finns några släktingar kvar.

Anledningen att jag inte tagit Raggamuffin till en uppfödare och sagt "Detta är bra material att odla babes med" är pga hans bror. Han kunde hoppa upp i soffan och bara gå rakt fram och bitas. Helt oförberet eller vållat för det. Sedan att hans pappa skall ha varit likadan när han var yngre har gjort att jag inte tror Raggamuffins gener är så vänliga för en sådan sak sorgligt nog.

Men Raggamuffin i sig är den mest underbara råtta. Han är lugn, sansad och slit och släng vänlig. Han bryr sig inte ett skit om jag tar med honom till min mamma vilket är en resa på ca 5 timmar. Var av de har katt och jag brukar vara där ca en vecka eller mer då. Han bryr sig inte. Nervös de första dagarna, biter katten i näsan så han får vara ifred osså ere ratrace i soffan med matte.

Han är väldigt mysig och smart. Han är liksom lagom råtta utan att vara soffpotatis eller hyperaktiv. Han är lite som han känner för. Nu på äldre dagar försöker han vara med men vagar mest runt när han är ute med små pauser. Det kommer göra så ont i mig när han väl går bort för han är så underbart mysig och vill sitta hos en.

Så jo på ett sätt önskar man att man kunde ha bort sett ifrån de där missödena och fått honom i avling. Men samtidigt med risken har jag inte tyckt det varit rättvist för de som ev köper de råttorna och så.

Okej, men då förstår jag att du inte ville avla på honom! Men om man släktforskar lite kanske det kan finnas led längre bak där dessa problem inte har funnits. Om nu den här höga åldern skulle vara utbredd, skulle det kunna vara intressant.

Låter som att det kommer bli tufft för dig när han går bort!

Men vilken otrolig tur du har haft som har fått ha en så underbar råtta så länge! Det är inte alla förunnat! :)

#15 Ne de e ju inte det :P Så jag hoppas han skruttar på ett litet tag till.

grattis till gammelgubben :)