Igår gick hon bort, min första råtta, pga dom där fruktansvärt onödiga knölarna.
Ja, det är verkligen onödigt hur dom där tumörerna sätter sig på dom mest underbara individerna.
Hon var den finaste jag träffat, och jag saknar henne så jag går sönder.
2.5 år blev hon. Köpte henne från djuraffär när hon var en livrädd liten sparv, och så som jag jobbade med henne. Och det visade sig gömma en helt underbar persnolighet bakom den där rädda zooråttan. Hon högg och jag fick inte ens klappa henne. Det tog 6 månader innan hon vågade sig ut på golvet, och började lita på mig.
Sen dess har vi haft det mest speciella bandet.

Jag kommer aldrig glömma dig min fina Ellioth.

18 juli 2008- 30 december 2010 <3