Har läst flera trådar om vad det innebär att vara seriös uppfödare, och det är mycket intressant läsning.

Jag ska gå rakt på sak: En gång hoppas jag kunna ställa mig i skaran uppfödare. Men, det är inte aktuellt i dagsläget. Jag har ännu inte den ekonomi, erfarenhet/kunskap och plats som krävs. Därför behöver ni inte på något sätt oroa er för att jag kommer gå och para första bästa zooråtta jag hittar ;) Utan jag hoppas på en öppen och givande diskussion, allra mest nyfiken är jag på att eventuellt få höra från etablerade uppfödare, då det är mycket jag funderar på och gärna skulle vilja veta mer om.

För att stimulera diskussionen skriver jag några exempel på frågor som jag funderat på…

Något som är intressant att fundera på är genetisk variation. Jag kommer ursprungligen från hundvärlden där väldigt mycket fokus idag läggs på just den genetiska variationens betydelse. Där påpekas ofta att ingen hund är perfekt och att man inte får utesluta alltför många potentiella avelsdjur då detta skulle utarma rasens genpool vilket i sin tur leder till högre risk för sjukdomar. Bristen på kunskap om detta under 1800-1900-talet är boven i dramat när det gäller många av de sjukdomar vi ser hos hundarna - man inavlade hejvilt i 1900-talets början då man inte förstod faran med detta. Det finns också sjukdomar som visat sig ge mildare symptom ju mindre inavel det finns i linjen (t.ex. syringomyelia). Hur ser det ut i råttaveln i Sverige idag? Jag har faktiskt inte sett så mycket diskussion om linjeavel respektive utavel som begrepp. Arbetar man generellt enbart med utavel? Hur ställer du dig till linjeavel, som ju både kan vara användbar och en risk? Har det en plats i ditt avelsprogram, eller undviker du det helt?

Kraven på avelsdjuren inom råttvärlden är ofta mycket höga (åtminstone inom vissa grupper), vilket självklart är bra. Samtidigt har vi ett ständigt "inflöde" av råttor med okänd bakgrund, utseende och mentalitet genom grossister. Hur ställer ni er till det avelsmaterial som finns idag i vårt land? Upplever ni aktiva uppfödare att det finns tillräckligt med potentiella föräldradjur, eller är urvalet snävt? Vilka krav ställer ni, och hur finner ni nya avelsdjur, t.ex. om ni vill låna in en hane?

Har du använt en råtta med okänd bakgrund i aveln någon gång, och i så fall, har du gjort något speciellt för att utvärdera denna råtta och/eller avkomman? Vilken plats anser ni "testparningar" har i ert arbete?

Sen är jag jättenyfiken på hur uppfödare gör rent praktiskt för att få vardagen att flyta på. Det skulle vara väldigt intressant att se hur ni t.ex. inrett för burar osv. Har ni ett speciellt råttrum? Hur dokumenterar ni era linjer? Blandar ni eget foder, och i så fall, har ni olika behållare för olika åldersgrupper eller äter alla samma?

Vilka är dina långtgående mål för aveln? Hur utvärderar du uppfödningen i relation till dessa? Låter du utomstående värdera ditt avelsmaterial genom t.ex. utställning eller utgår du endast från din egen uppfattning?

Ni får självklart komma med annan information ni tycker kan vara av intresse också!

-------

Ifall någon är nyfiken på min egen kunskapsnivå:

Är 25 år gammal, har haft råttor sen Maj 2009. I dagsläget har jag haft totalt 6 råttor, just nu har jag 4 st, alla hanar. Är väldigt intresserad av genetik, främst färggenetik som intresserat mig i många år, även om jag är ganska ny på råttornas än så länge är jag desto mer insatt i hundens färger och driver bland annat en hemsida som handlar om just hundarns färggenetik. Har erfarenhet av uppfödning av kaniner och hundar, har bland annat gått uppfödarutbildning i Svenska Cavaliersällskapets regi.

Då jag just nu bor i en etta, snart ska ta examen och sedan förhoppningsvis få ett fast arbete så snabbt som möjligt har jag för nuvarande inte plats eller säker nog ekonomi att bedriva avel. Speciellt då jag vill göra detta med förutsättningen att ha plats för alla djur jag föder upp ifall jag av något anledning inte skulle kunna placera ut alla i nya hem. Sen anser jag väl själv att jag inte har fullt tillräckligt med kunskap ännu. Hoppas även med tiden kunna bygga upp ett nätverk till flera uppfödare och i den bästa av världar även få en mentor som kan ge tips och råd. Samt självklart med tiden införskaffa avelsdugliga djur. Min nuvarande hane med bäst dokumenterad bakgrund saknar i mitt tycke rätt temperament för att gå i avel och restrerande har dåligt dokumenterad bakgrund och/eller är för unga att övervägas i alla fall ett år till, därför ser jag dem inte som lämpliga avelsdjur i dagsläget. Och så var det ju det där med att ha honor, vilket väl får ses som en förutsättning också ;)

När jag mig en dag ger mig in i avel hoppas jag kunna göra det med kritiska ögon på såväl mina som andras djur (självklart som jag samtidigt ser att ingen linje är perfekt och felfri). Hoppas då kunna ha en öppen dialog med andra uppfödare och kunna stå för såväl styrkor som svagheter i min linje. Mål för aveln blir förslagsvis gott temperament och god konstruktion - en sund själ i en sund kropp med andra ord. Har mycket i huvudet om framtida avelstankar som jag ännu inte fått ner på papper… Om ni undrar något annat är det bara att fråga på.

(för medlemmar på R8forum, jag går under namnet Nova där)