Prova att sätta buren i ex sängen och öppna gallret, vänta och se om hon vill komma ut självmant, om inte vänta tills hon står på bottnen, ta då av gallret och se om hon hoppar ut, se till att omgivningen är lugn och trygg, endast den som ska ta hand om buren bör vara där, de yngre borde hoppa ur och utforska och kanske hon vågar med, när hon hoppar ur så ta undan lådan, städa den, så kan du sen sätta dig i sängen och låta henne komma till dig.

 kort och gott, börja om från scratch, låt henne komma till dej, ta undan de andra allt eftersom och se vad som händer.

Det är mitt tips. Good luck!

Hon drar iväg, hon vill inte vara där vi är oavsett om hon ser de yngre vara med oss. Hon har ej vart hos oss från det hon var liten hon kom som omplacering. Zoo råtta..

Jag tog hand om en zooråtta, Samson. Han var likadan, jag började med att ha han i egenbur, han var egentligen bara på genomfart hos mig för att jag sett honom i den där djuraffären, men han blev kvar :P

Iallafall, när jag hämtade honom där så kunde hon inte ta ut honom för han högg så fårt man ens kom emot morrhåren, hon hämta skyddshandskar som han bet igenom, men fick med honom och tänkte vad f*n har jag gett mig in på, hade bara en råtta sen tidigare som jag tog om hand då hon vid sju veckors ålder inte gick ihop med andra råttor enligt ägaren, vilket stämde(hon har träffat massa olika).

Satte han i en egen, temporär bur bestående av en gammal fågeltransportbur ovanpå en hamsterbur :P

dag1 lät jag honom stå i lugnan ro, tala lite med han och så. 

dag2 satt jag och tala i telefon, sjöng och gjorde läxor i samma rum, öva på spanskan högt för att han skulle vänja sig vid min närvaro.

dag 3. satte buren på sängen och öppnade, han titta lite. I början var han även trälig i magen men jag försökte ge honom lite varierad kost, jag vågade max vara på ena hyllplanet då han vr på andra, men han var lika rädd för mig som jag för han.

dag 4. buren igen, lyfte på gallret, han kolla runt men såg mest besvärad ut, ställde tillbaka han så kom en tjej som skulle kolla på honom då jag sagt att han var lite mysko, jag var då i stadiet att det är lönlöst, lika bra jag lämnar tillbaka han så hon kan avliva honom, det komer aldrig att gå. Tjejen med kompis kommer in och jag har buren i sängen, tar bort gallret, och han hoppar ur(innan de kom in). jag sitter på sängen(skräddare) och de står i dörröppningen så börjar vi prata. Först står han helt stel men sen kommer han och bara sätter sig i mitt knä och jag får klappa honom. Jag blev stum, de andra förstod inte och tjejen ville bara ha Pys min andra råtta hon förstod inte att alla råtor är olika. men jag bara satt där och de gick ut. Han låg i mitt knä!

Sen så succesivt med VÄLDIGT LÅG fart så lärde vi känna varandra, en dag i taget, först efter en månad fick Pys och han umgås, men han visade sig då underlägsen för henne och gjorde inte det minsta lilla(hon däremot är en annan historia :P). Efter ca fyra månader var de kompisar och han kastrerades, två veckor senare dan före dopparedan så flyttade de ihop.

Det är mycket möjligt att eran råtta har den bakgrunden som han att de varit i samma bur utan mänsklig kontakt dag ut och dag in som Samson var i flera månader, kanske skulle du kunna ge det ett försök att ha henne i en egen bur ett tag och låtsas att hon kommit till er för frsta gången och försöka på nytt. Hennes bur kan fortfarande stå i samma rum som de andras så de är vana vid dofterna.

Kramar Linnea, Samson och Pys!

Vill bara tillägga att han efter ca tre-fyra veckor fick en större kaninbur då jag köpte en ny fågelbur till pys och han fick hennes gamla.