hur avgöra hur han mår?
För ett par veckor sedan blev jag tvungen att sätta Dodge för sig pga överdominans mot sina kompisar. Jag hade avvaktat länge men tyvärr blev han värre o till slut var jag tvungen att sära på dom, för allas skull. (Sår, stress, rädsla.)
Men nu är ju alltså Dodge ensam. Han kan ju inte bo med andra råttor o jag undrar nu hur han egentligen mår. Inga synliga sjukdomstecken men kan ju finnas nåt ändå. Han kommer från zooaffär så jag vet ju inget om hans bakgrund.
Han har aldrig varit nån goseråtta men nu vill han inte att jag tar i honom över huvud taget. Men han har aldrig bitit mig.
Ibland när han är ute o springer stannar han upp o ser lite "konstig" ut, kan inte förklara det bättre än så men det ser ut som om nåt är fel då, men jag kan inte avgöra vad o det är snabbt över.
Det jag funderar på är förstås hur han mår av att nu bo ensam? Han har gått ner lite i vikt sen han blev ensam också o det märks att han inte äter som förut. Då han (för tillfället i varje fall) inte vill att jag tar i honom alls så blir han ju väldigt ensam… O jag har börjat fundera på vad som är bäst för honom. Hur länge är det ok att avvakta o se om han mår bättre igen?
Nån som har erfarenhet o som kan ge nåt tips o råd?
Du kan ju alltid ta honom till vet och se om de kan finna ngt fel. Annars så tycker jag du ska avakta ett par veckor. Blir det bara värre kanske du bör avliva. Tyvärr bli många råttor konstiga utan synbar anledning :(
Han är säkert lite deprimerad över att vara ensam.. Finns det inga andra synbara fel på honom så tror jag att det beror på ensamhet.
Har du övervägt kastrering? Det kan hjälpa så att han fungerar normalt i en flock. Nåt mer positivt är ju att han även kan gå med honor efter det.
Jag tror väl också rent instinktivt att han är deprimerad. Frågan är hur dåligt han mår… Så svårt att avgöra ju…
Jo jag har funderat på kastrering men känner mig osäker där. Vet ju inte varför han är som han är. Om han är för "hanig" så en kastrering skulle hjälpa, eller om han är sjuk på nåt sätt o det är därför han är aggressiv. Sen är ju hans beteende inte nytt o då är frågan om det hunnit bli invant så en kastrering inte hjälper?
Spelar ålder nån roll vid kastrering? Han blev ett år förra veckan.
Nån som har erfarenhet av kastrering?
Jag har erfarenhet då jag satte ihop mina råttor(hona och hane) båda som var aggresiva mot andra, honan mot andra råttor och hanen som legat apatisk själv i en bur på en djuraffär i fyra månader högg så fort nån rörde morrhåren. Efter mycket lugn, trygghet och kärlek och socialisering blev de både förtjusta i andra människor samt varandra. Honan är aggresiv fortfarande mot alla andra råttor och hanen skygg och blyg mot andra människor som råttor. Satte ihop dem efter 3-4 månader och de har sen dan före dopparedan varit "sambos".
#1 Nu när jag läser ditt inlägg igen, ser jag att symptomen är de samma som på min fd råtta.
Det började med att han blev aggressiv mot sin bror, och det slutade med att han bet flera i familjen flera ggr!
Hur har det gått?
#5 Han har inte gått ner mer i vikt. Han har inte huggt mig. Vissa dar vill han inte att jag tar i honom o han är då väldigt tillbakadragen, vissa dar kan jag gosa med honom en stund. Men inte verkar han va nån glad råtta inte…
Känns väl som alternativen är tre: avvakta o se om han blir sämre, låta honom somna in innan han blir sämre, kastrera o se om han kan bo med tjejerna.
Hur jag funderar runt de olika alt:
avvakta: hur länge är det ok att avvakta? hur dålig ska han bli?
somna in nu: är det för tidigt att ge upp? eller är det det bästa för honom?
kastrera: risken att utsätta honom för det ingreppet då jag inte vet orsakern till hans beteende o han kanske inte kan bo med andra råttor ändå, är det värt att utsätta honom för det när jag inte vet nåt om utgången? Han är ju dessutom ingen ung råtta, med tanke på att han kommer från zooaffär.
#6 Jag tycker alla är värda en andra chans och tror på en kastrering, min pojke var ca åtta-nio månader när han kastrerades, gick bra.
Starta ny diskussion