Gammal råtta
Hej folk.
Nu är det så här att en av mina pojkar börjar bli gammal, min lilla Sam. Han är 1 år och 7 månader, och kommer från en djuraffär.
Han är inte alls som har var för bara några veckor sen. Han har blivit slö och hängig, har gått ner lite i vikt men inte oroande mycket. Han äter som han alltid gjort. Han är inte sjuk, rosslar inte, nyser inte, snorar inte. ingenting sånt.
Han har blivit rätt anti, innan älskade han att mysa och hoppa upp i mitt knä och sånt när jag satt här vid datorn och busa med mig. Nu ligger han bara och sover tycker jag. Han är väl uppe och går någon gång ibland. När jag håller honom så sitter han bara i min famn och struntar fullständigt i vad jag gör med honom.
Jag har en känsla av att det snart är dags för honom att kila vidare..
Min fråga är om han börjar bli så gammal att han kommer dö snart? Jag vet att det är svårt att säga så här utan att ha träffat honom och även över huvud taget.
Jag har aldrig haft en råtta, eller något djur som dör av ålder. Det har alltid vart så att dom blivit avlivade för att dom blivit gamla och fått problem eller blivit sjuka så det mest humana har vart att ta bort dom så att dom inte ska lida.
Så jag vet inte riktigt hur råttor uppför sig när dom börjar bli gamla som gatan och ska gå vidare.
Det kanske finns någon som kan hjälpa mig och berätta vad ni har för erfarenheter av sånt här? :(
Små stjärnor lyser också i mörkret.
Jag har också fårr avliva alla mina, nästan uteslutande pga tumörer, men jag vet att de kan te sig mycket olika - vissa blir som du beskriver din hane, "trött på livet", liksom, precis som människor. Vissa kanske ena stunden klättrar glatt och gubbigt på gallret och en timme senare ligger de och sover alldeles, alldeles för stilla på bottnen…
Så länge han inte verkar ha ont eller liksom… Bara sitter så tycker jag att du ska ge honom så mycket kärlek du kan och ge honom en bra sista tid - vare sig det är 3 dagar eller 3 månader, eller mer, kvar :)
Min blogg; http://www.nattstad.se/Varganess
Ja jag gör mitt bästa för att gå honom livsglad igen :(
Igår var jag ute i solen med honom och tog men promenad med honom i luvan. Det brukar han tycka om. Han blev väl lite nyfiken och så, men så fort vi kom hem och in på våran gata så blev han grinig igen.
jag hoppas bara att han inte försvinner från mig för snart bara!
Små stjärnor lyser också i mörkret.
Mm, det är bra, ge honom god mat och gosa extra med honom. Troligen uppskattar han det även om han inte visar det så mycket :)
Det är så synd att de ska göra det - tänk om de kunde leva längre… :( Fast det ger oss åtminstone chansen att känna många underbara råttor.
Min blogg; http://www.nattstad.se/Varganess
Det har du rätt i!
Han har vart min lilla klippa i stormen, och jag är glad över den tid jag haft med honom, och den tid jag har kvar oavsett hur liten eller lång stund det är kvar :)
Små stjärnor lyser också i mörkret.