Har hon nångång bitit så det blivit hål? eller nafssar hon bara hårt?

Oftast så nafsar hon bara hårt, det har bara börjat blöda nån gång. Men jag kan ju fortfarande hantera henne bra, det är mest när man sticker in fingret i buren eller om man försöker plocka upp henne underifrån. Sen är hon inte pigg på att bli fasthållen eller ens att ja håller i henne. Men det tror ja e för att dom som hade henne som unge inte var så snälla när dom plockade upp dom, Höll rätt hårt och lyfte dom i svansen. Men mina andra två är från samma kull och dom är underbara. Jag vill mest ha tips på hur jag kan få henne att sluta vara rädd för mina händer.

Vår ena råtta är en såndär som gärna nyper tag i fingret, men bara så att hon får grepp och aldrig hårt. Brukade bli lite rädd när hon var liten och tjoade, vilket hon gillade skarpt. Nu brukar hon mest klämma lätt på vänner som är på besök, för hon har ju lärt sig att det inte blir så livat när man retas med matte eller husse, haha!

Hennes syster och deras mor har aldrig haft några sådana olater, men nypråttan är en såndär som alltid ska hitta på bus då hon gillar när folk reagerar. Lite lustigt att de kan vara så olika. :)

Det bästa sättet är nog att låta fingret återkomma direkt efter ett nyp (fast jag kan förstå att det inte är så roligt om det börjar blöda), så att hon i första hand lär sig att det inte lönar sig. Kanske någon belöning när hon låter bli? Gillar hon att vara ifred räcker det med att ta bort fingret när hon är duktig och på så vis lära henne.

Jag har en råtta som bits.Skrev lite om det en gång i ett annat inlägg.Hon är ett år nu och bits inte alls som innan,men visst ser hon min fingertopp i buren så hugger hon direkt.Hon har aldrig visat agressivitet när hon bitit dock utan mer lite rädsla och osäkerhet när hon var yngre.Varför hon fortfarande bits vet jag inte.När hon är lös är hon hur gosig som helst,riktig mysråtta som gärna pillar mig i nackhåret och sitter på min axel eller bakom nacken och myser.Hon vill jämt vara med mig.När hon kommer springandes mot mig kan hon ibland ta tag i mitt finger och nafsa lite lätt och eventuellt bita på mina naglar.Hon har bitit hål i mitt finger 3 ggr,senast var igår och det började blöda rätt bra.Det var när mitt finger råkade vara i hennes närhet när jag flyttade buren.

Jag tror att dom antagligen upplevt nåt hemskt med fingrar när dom var små,kanske har nån smätt dom på nosen,burit dom i svansen etc.

Hur som helst så har min råtta bättrat sig sen innan för det var verkligen illa länge.Hon gick ju lös på hela mig ett tag och skulle bitas och var så himla nöjd med sig själv efteråt för hon skuttade iväg glatt och kom tillbaka och gjorde samma igen.

Varje gång hon höll på såhär lyfte jag upp henne och gosade med henne,klappade henne mycket med mina fingrar,jag har också matat henne mycket med mina fingrar, det gör jag fortfarande.Hon tar mat väldigt försiktig nu,nästan som att hon inte vågar.Jag är övertygad om att man på nåt sett får försöka visa att fingrar inte är farligt.Sen tror jag att det är ett beteende som kanske aldrig går bort,men som kan bli bättre.Hoppas mitt inlägg kunde bidra med nåt iallafall.Det blev lite långt :)

Tack :D de va ett bra tips. Det är skönt att veta att man inte är ensam om detta, även om Pepper inte är lika illa som din råtta va. Men jobbar man på de kan man nog få bort det helt. Hoppas jag iaf.