Hur hantera dominant hona?
Vi har ett problem med vår senaste hona. Trots att hon är yngst av våra tre honor och senast att flytta in i buren så dominerar hon de andra två kraftigt. Till en början kändes det ok, någon måste ju vara ledare, men nu på sistone har hon konsekvent plågat de andra två genom att bita dem på kinderna. Varje morgon har de varit blodiga och de får en kal fläck på kinden som bara blir större och större. 
Nu har vi känt oss tvungna att sätta vår dominanta hona ensam i en separat bur för att vi är oroliga för de andras hälsa. Hon har fått träffa de andra under vår uppsikt, men det slutar varje gång med samma plågade skrik från de andra två som tidigare. Nu vet vi inte längre vad vi skall göra. Vi har inte möjlighet att ha dem separat på sikt utan måste få dem att gå ihop eller göra oss av med den dominanta. Vi vill helst ha henne kvar.
Är det någon som har något tips på vad vi kan göra för att få henna att sluta plåga de andra två honorna så är vi tacksamma för alla idéer.
Hur gammal är hon förresten? Hur är hennes kroppspråk mot de andra råttorna? Reser hon ragg, går mot dom i sidled, piskar med svansen, knastrar med tänderna osv.? Hur är hon mot människor?
I vilket fall är det verkligen bra att ni satte den överdominanta honan ensam! Visst ska råttor helst inte vara ensamma, men när hennes dåliga temperament går ut över de andra råttorna så finns det inte så mycket annat man kan göra tills man löst problemet. Att de är blodiga tyder ju på att hon bits, och de kala fläckarna låter som barbering. Det kanske kan gå om du omplacerar din hona, möjligen att hon förändrar sitt beteende om hon kommer till ett nytt hem men det är osäkert.
Ni kan ju prova att omplacera henne, ha henne som ensamråtta (vilket jag inte rekommenderar) eller låta avliva henne. Det är inte säkert att omplacering hjälper eller att hon vill vara ensamråtta, men hur som helst så visar hennes beteende att hon mår dåligt psykiskt. Därför skulle jag vara hård och välja avlivning om det inte fungerade med omplacering, i stället för att hon ska behöva leva hela resten av sitt liv utan artfränder som hon fungerar bra ihop med. Människor kan inte helt fullt ersätta råttors sällskap av varandra, så även om hon inte fugrerar med andra råttor kan hon må fruktansvärt dåligt utan deras sällskap. Därför vill jag inte rekommendera att låta henne fortsätta vara ensam allt för länge..
Just honor är ju lite svåra på det sättet också. Hanar kan man ju prova kastrera, men honor är det ju värre med.
Hej Ninja, och tack för ditt svar. Hon är född i början av oktober, det vill säga hon är cirka tre och en halv månad. Nej, hon reser inte ragg, går mot dom i sidled eller piskar med svansen. Hon kan liksom lägga huvudet under deras, det ser ut som de myser, sen helt plötsligt biter hon. Hon knastrar inte tänder heller. Hon är supermysig mot människor, det är därför också vi gärna vill att det skall fungera. Min syster har en råtta som behöver en burkamrat, så vi tänkte, perfekt då ser vi om de funkar i hop istället. Men det gick tyvärr inte heller, efter bara en kvart höll hon på att bita hennes råtta också och hon satt jätterädd i ett hörn, så vi fick ta med henne hem samma dag. Men vi har kontakt med uppfödaren som har sagt att hon kan ta tillbaka henne om det inte fungerar, så det blir nog tyvärr så vi får göra. Tack för dina tips!
Hej, råttor kan dock funka att ha ensamma och VISSA trivs faktiskt bättre så! Ett övrigt tips är att göra en rejäl hälsokoll på din flicka så hon inte har någon knöl eller liknande som kanske gör ont och som leder till att när de andra kommer emot henne så "försvarar" hon sig… Personligen tycker jag avlivning är lite väl häftigt och tycker man bör prova alla möjligheter innan. Har du haft din råtta i iaf tre månader så känner du säkerligen till hennes kroppsspråk och borde själv vara den bästa bedömmaren av om hon trivs i egen bur. Önskar dig lycka till och vet av erfarenhet att aggresiva råttor kan omvändas, dock har jag ingen erfarenhet av aggresiv råtta i flock… LYCKA TILL! Känner med dej
Starta ny diskussion