Åh vad snällt av dig!  :)

Lycka till! Håll oss uppdaterade!

Ny kommer lite nyheter :)

Elsa är väldigt trevlig och pussig, dock är hon inte speciellt handtam men älskar att ligga på axeln och knastra. Hon har bra hull och rena ögon. Pälsen ser ut att vara ren från ohyra dock är var hon väldigt skitig och gul i pälsen. Hon är förkyld, nyser, men rosslar inte och hennes ögon är klara och fina.

Med bra mat och varma filtar ska hon nog kunna repa sig.

OCH nu… introduceringen.

Det gick sådär, men det finns hopp. Hon har ju som sagt varit utan kamrater ett tag och nu har hon fått träffa några ynglingar varav den ena tycker att det är hon som bestämmer.

Elsa som hon numera heter, verkade till en början inte bry sig mycket alls om sällskapet tills Saga började undersöka henne, till en början var det ganska stelt men gick bra tills Elsa plötsligt högg Saga. Det gick inte hål på huden med Saga fick några kala fläckar eftersom en del päls rök bort.

Jag hade dom ute i två timmar och det skedde inga bråk eller något och allt verkade vara frid och fröjd så jag provade ha dem tillsammans i buren. Elsa undersökte allt sedan satt dem alla och åt tillsammans, det han gå ca 15 minuter innan Elsa attackerade Fjant så då bestämde jag mig för att låta Elsa ha en egen bur tills dom all kommer ordentligt överrens, sådant kan ju ta tid, men med lite tålamod så hoppas jag på det bästa!

Här har ni en bild på Elsa, helt nytagen. Man ser att hon är röd och snuvig runt nosen.

Hur gamla är dina ynglingar?

Ja, kör på en lång introduktion. Sitt med dem i soffan eller liknande så att du kan hålla koll. Lägg dig inte i i onödan men blir det allvarliga bett behöver du ingripa.

Rest ragg, klapprande med tänder, höga ben och hoppande i sidled och liknande kan vara tecken på att hon är lite väl överspänd.

Men sånt kan vara lite svårt att bedömma utan erfarenhet. Min Matilda brukade resa ragg mot nykomlingar förut utan för att på något sätt vara elak eller så. Hon tyckte mest bara att hela situationen var obehaglig och ville väl verka stor eller nåt. Det hände också att hon for iväg som ett skott för att hon blev så övertrissig! Aldrig, aldrig, aldrig att hon skulle vara elak mot en råtta. Men det visste jag inte helt säkert då! Det händer inte längre för nu har hon varit med om ett gäng intron och hon är inte rädd för nya råttor längre utan tar det supercoolt.

Men det verkar som att din hona är mest förbannad. Och visst blir de lätt sura på de små när de håller på men jag tycker inte att de ska vara sådär hårdhänta. Så håll koll.

Det som talar för är ju att hon tog det lugnt i början. Men det beror också lite på dina ynglingar, hur de beter sig. Blir de rädda och spända eller vägrar lägga sig kan det bidra till en mer långdragen process.

En bra råttintroduktion tycker jag är när den äldre råttan bryr sig lagom om nykomlingen till en början men sedan efter en stund vänder den på rygg och kollar den försiktigt men bestämt.

En unge tycker jag ska tåla det, acceptera det och ligga snällt kvar på rygg. Men sen när den vuxne har släppt vill jag att ungen ska vara lika go och glad ändå och inte ha tagit det hela så hårt. Och det är också normalt för en bebis att småretas lite med de vuxna och de vuxna ska vara toleranta men ändå visa ungen var gränsen går, snällt, men bestämt som sagt.

Båda individerna ska ta det hela ganska coolt, liksom.

Men så är det ju långt ifrån alla råttor som funkar och därför får man försöka se till deras behov och ta det i deras takt.

Det du skrivit är inget nytt för mig :) jag har varit med om många introduktioner, dom flesta har gått bra och jag vet hur jag ska agera vid sådana här tillfällen. Så detta är inget jag är ovan vid ;)

Det går i alla fall bättre nu, bara Saga som mopsar upp sig ibland. Men dom funkar nu nästan helt utan problem på neutral mark och Elsa verkar ha börjat uppskatta det nya sällskapet.

Glömde svara på frågan!

Dom är 2 månader.