Oj jadu det var en snäll mammaråtta om musen får mat bland hennes egna ungar!

Jag vet faktiskt inte om jag skulle våga låta musen vara kvar..Jag skulle inte bli förvånad om den är försvunnen en dag när man kommer hem om jag säger som så. Men å andra sidan så har det ju hänt att det gått fint oxå.

Haha ja visst är det!

Visste inte ens att det kunde fungera… Hon bitar allt och alla som ens NÄRMAR sig hennes ungar så att hon var så snäll mot den är ju verkligen ett under!

Ja det är ju som det är. En vacker dag kanske den är försvunnen. Men å andra sidan, då fick den ändå inte ett sämre öde än vad den hade haft egentligen, eftersom hade inte vi köpt den till igelkotten hade den nog hamnat i någon orms mage tillslut… Men jag har den kvar och ser vad som händer:)

Nu när de är små tror jag inte det är något problem, det jag kan tänka mig att problem är när de blir större om de sitter "för trångt", och börjar bråka om platsen. En råtta lär ju helklart vinna över musen…

Ja musen har inte en chans mot en råtta, råttungar kan vara lite hårdhänta i sitt busande men dem skulle jag inte oroa mig för. Det är råttmamman som är potensiellt livsfarlig och när ungarna blir äldre.

Jag vet inte vad du ska göra för tillfället, men när de blir större bör du skaffa en muskompis om det är en hona, för jag betvivlar att andra råttor än de som musen vuxit upp med accepterar lika lätt + att musen kommer alltid vara i underläge vilket inte är ok. Är det en mushane så brukar de oftast bo ensamma då de kan ha problem med att acceptera andra hanar.

Ja det får lösa sig med tiden:)

Men just nu verkar den trivas och den äter bra och har växt och fått ordentligt med päls! Kryper runt som en galning gör den också.

Är det en hona får jag försöka hitta någon kompis till den, alternativt att den flyttar till någon som behöver sällskap:) (har aldrig haft några planer på att ha möss haha… men blir man tvungen så blir man ;D)

Nej det är inte okej att den alltid är i underläge:) Det skulle vara ifall någon av råttorna blir lite… efterbliven haha, eller nåt. Och behöver något lugnt sällskap=D haha men ja som sagt, det löser sig:)

Men riktigt gulligt är det, den ligger bland tolv "syskon" och riktigt myser, man ser riktigt hus gosigt de har det - men den är knappt lika stor som råttbebisarnas huvuden ens haha!

du har ingen bild på sötnötterna? vore skoj att se dem allihop tillsammans=)

#4 Vid 3 veckors ålder börjar den äta själv och då kan du rätt snart sätta den i egen bur med en kompis.. På mus iFokus så finns det en artikel hur man ser könet på små mus barn..

Jag tänkte faktiskt ta en bild innan idag men kameran ville inte som jag ville! Tar en imorgon när det är lite dagsljus i lägenheten sen lägger jag in den här:)

#6 Tack!

Oooh det vill jag också se :)

Lite tufft. Men du har dig en fin råttmamma med mycket mamma känslor helt enkelt. Det är ovanligt men händer över allt att andra djur adopterar andras bebisar. Väldigt kul att vara med om :-D

Coolt :)

Hade en råttmamma som adopterade en liten nyfödd gerbilunge. Hennes ungar var jämngamla. Lite av ett socialt experiment förstås men det gick hur fint som helst.  Gerbilen levde som en råtta och klättrade runt som en, på sidorna och även uppochner i taket Mådde hur bra som helst och klättra det kunde den felfritt. tokigare gerbil fick man leta efter… levde hela livet med råttor, två olika par däremot för gerbiler lever ju lite längre än. Andra introduktionen gick utan problem enligt ägaren som köpte honom och två kullsyskon. Sött värre!

#9 har läst om katter som adopterat hundar, och hundar som adopterat katter o viceversa. Men att råttor adopterar möss visste jag inte var möjligt! Snacka om att jag blev chockad när jag såg att det var en mus!

#11 Ohh det låter gulligt! Då har man ju iaf bevis på att olika raser kan fungera ihop!

Funderar lite på att kontakta hon här…

http://www.blocket.se/eslov/Gulliga_moss_24358901.htm?ca=23_11&w=1

För 300 så har jag ju både sällskap och en bur. Dock kommer mössen få en större bur i så fall, men det är alltid bra med extra burar… Eller den kanske räcker? Vet inte hur mycket möss rör sig har aldrig haft möss innan..

Underbart! Det här är sådant jag bara läst om i gamla artiklar och böcker. Vill gärna se foton.

Jo, det är så att mus och råtthonor är fantastiska mödrar som gladeligen tar emot alla slags djurungsarter i sitt barnbo.

Med "syskonen" i buren!

OBS! Jag VET att detta är skitliten bur, men har inte vågat flytta dem till ny bur än… (är ju nybörjare när de gäller råttungar så är lite nojjig…) Men mamman är utanför buren mycket.

De har egentligen ett litet hus som mamman har boat med massa toapapper också men tog bort det när jag tog bilden!

Gos-gos!

Åh vad fint! Blir nästan tårögd

Med ett "syskon"!

Syskon! (försökte fota allihopa samtidigt men de bara kröp iväg och som sagt är jag lite nojjig, detta är ju mina första "råttbarnbarn" ;D)

Gosgos!

Vad gulligt och fränt! Vilken storleksskillnad :D

#21 Visst är det! Men nyfödda är det faktiskt inte så himla stor skillnad på… Enligt min pojkvän iaf.

#22 Musbebis är nog ca 7 dygn lite + o - med tanke på den har ej öppnat ögonen vad jag kunde se.

Okej tack! Vet inte så mycket om möss, har aldrig haft möss!

Men då kan jag kanske räkna det som att den är född runt den 20e, lite efter?

Jag har sett tvärt om på en uställning i Halmstad för ett antal år sedan. En djuraffär hade "råkat" (?) få in en råttpinkis till musbebisarna. Voila, mössen hade ett STORAsyskon. Råttan kan väl ha varit en 10 veckor när jag såg den (om minnet är sanningsenligt) så det handlade inte bara om en bebis-grej. Dessuom bodde den med ett gäng möss, så förmodligen var det inte bara en hona + mussyskon som var tvungna att acceptera råttungen, utan flera.

Men olikart-adoptioner är ju inte så ovanliga, även om man kanske inte ser dem så ofta irl.

Undrar varför man tycker det är så fruktansvärt sött när olika arter fungerar tillsammans sådär. Man blir ju alldeles varm i hjärtat, trots att det egentligen inte är naturligt.

Hoppas allt går väl!

#25 haha hur kan man "råka" göra det som djuraffär? Okej min pojkvän som aldrig någonsin i sitt liv haft djurbebisar innan, men en djuraffär…?
Den måste ju ha tagit all mat från de andra bebisarna (om de var så små att de diade…)

Då tycker jag det är bättre som hos oss tvärt om, skulle de bråka så är det ju bara(bara och bara…:/) en mus som dör, börjar råttan i djuraffären bråka så är det ju en hel familj möss som råkar illa ut!

Sött värre :) Planerar du på att spara musen se till bara att råttorna inte skadar den av mistag. Gerbilen jag pratade om blev ofta buren av mamman långt efter den blev vuxen. Den var fortfarande bebis pga storleken enligt henne.

Haha nejmen vad gulligt det lät haha! Sån evighets-bebis, :P

Naaaw! Lille plutten! Hur sött som helst, och coolt!

Jättekul med bilddokumentering! Du borde döpa den och de den en egen tråd där du uppdaterar med bilder och berättelser om hur det går för den lille!

#30 kanske det kanske:)

Awww…. hur mysigt som helst!! =)=) "Onaturligt" och "onaturligt". Gillar inte det begreppet. Kärlek och omtanke övervinner allt! Såg en gång ett inslag (Animal Planet?) om ett lejon som "adopterat" en gnukalv. Fast där var det lite tragiskt för lejonet kunde inte äta medan kalven var med och kalven fick ingen mat den heller. Så det var inte riktigt lyckat. Men annars är det nog ganska så vanligt med "fel" adoptioner. Och mysigt! =) Ger hopp för världen!

Helt otroligt sött!

#27 Fick ett förtydligande i helgen (mitt minne ;) )…Det var ett tropikarium, inte en djuraffär… Råttorna och mössen var nog mer tänkta som foder, och denna "roliga grej" drog folk så de tog fram ett terrarie till dem…

Hur går det med den lille musen?

haha:D vad charmigt:) Våran hund försökte adoptera våra kattungar som vi hade då så helt ovanligt är det kanske inte..

Hej hopp!

Har varit dålig på att uppdatera, och min kamera har varit bajs så har tyvärr inga bilder.

Musen har blivit "stor" (typ som de andras huvuden…) och springer omkring som en galning och busar med sina "syskon".

Ett "problem" jag kom på sen bara var att DEN ÄR SÅ LITEN ATT DEN KOMMER IGENOM GALLRET PÅ BUREN…
Attans tänkte jag, det var inte bra…
Men mamma råtta löste det problemet åt mig!

Eftersom musen fortfarande är så liten tror hon att det är en liten bebis fortfarande, så varje gång den ens går i närheten av gallret så SPRINGER hon från andra sidan buren, lyfter upp den i nacken och bär in den i boet där hon sen lägger sig och diar den.

Så nu när jag har ute Mowgli behöver jag bara lägga honom på kanten utanför buren så går han själv in, och så kommer mamma och hämtar honom. Men givetvis ska jag försöka åtgärda detta med myggnät eller plexiglas, eller nåt liknande… Men är bara rädd att det ska bli för "instängt" och kvavt för råttorna…

Tänk att en sån hemsk råtta med sån hemsk personlighet (mot mig) kan vara en sån underbar mamma! (Jag är nojjig bara jag ska lyfta upp henne… Men att hon varit lite otrevlig är faktiskt ingenting man kan beskylla henne för. Trots allt fick hon ju resa bil när hon var högdräktig och födde sina barn i en, för henne, okänd miljö bara någon dag efter att hon kom hit… Så har aldrig fått någon ordentlig chans att lära känna henne!)

För övrigt så har en råttunge dött då den blev klämd i burdörren, hatar och skäms över att säga det men det var jag som stängde dörren… Ingen aning hur det gick till för jag kollar varje gång så jag inte klämmer några tassar, NOGA, så jag kollade men när jag sedan vänder mig om och stänger dörren hör jag "Pip" sen sprattlar en unge på golvet… Det var bara dödsryckningar så den dog direkt. RIP lilla ungen:( Har fruktansvärt dåligt samvete.

Under tiden jag och Emilio är upptagna med råttungen smiter råttmamman ut och (av någon konstig anledning) in i den ena degusburen där hon biter ihjäl min ena degus.

Så det var helt enkelt ingen höjdar natt förrförra natten…

Ska försöka få in lite bilder imorgon!

Wow, först, beklagar sorgen :( Ville råttmamma hämnas undrar man nästan…

Sen, det är så underbart roligt att läsa om lilla Mowgli! Önskar att du kunde få tag på en videokamera och spela in när mamman lyfter omkring lilla musen!

Råttor är rovdjur, och hon vill väl skydda sina bebisar, kan vara därför degusen strök med. Men har du burarna öppna?

Beklagar sorgen för båda små!

Degusen var i andra sidan av rummet så de var inte ens nära varandra… Och det finns så många andra djur i rummet så vet inte varför hon skulle försvara ungarna för just den:(

Och nej burarna är stängda. Det är det som är det konstiga. Degusarna kommer knappast ut genom sin gallerbur, men tydligen kom råttan in…

Så jäkla ballt, detta! Vill gärna se foton och OM det går: FILM! Vill se hur de kommunicerar i flocken… fasiken vad ballt!

Hon har bilder och film i tråden "Mus i råttans hus, dagbok!" :)