Kan ju vara en annan pälstyp än hamstrar.

Jag hade en pojkvän en gång som var allergisk mot svarta hundar, eler med delvis svart päls. Hemma hade de (han och hans familj) en golden retriever och det gick hur bra som helst, men min pappas blandras som är delvis schäfer blev han jätteallergisk av…

råttor är sjukt allergiframmkallande. jag får också bubblig hur och det blir rött och astma. men jag vet att jag är allergisk och får medeciner för det. (vägrar lämna bort råttorna)

Mina råttor dog efter några år, men efter några år utan råtta smugglade jag hem en igen, trodde liksom att nu var det bra igen. Fick lämna tillbaka. Läkaren fick rysningar då jag berättade vad som orsakade detta ;)

#3 Oproffessionell läkare att reagera så :/

Jag har allergi mot råttor och de är till omplasering nu efersom jag inte får de sålda. Näsan och ögonen rinner och kliar, jag får svårt att andas och jag får kliande prickar på mina händer efter jag hållt en råtta. :((

Det visade sig att jag okså var lite allergisk mot hästar, och jag som har ridit i halva mitt liv! D:

Jag är allergiskt mot råttor men det funkar bra så länge buren är rengjord och råttorna rena. Småbebbs är däremot ruskigt allergiframkallande. Min sambo är oxå allergisk, mest mot urinen.

#5 Blä för allergi, det sabbar så mycket. Kusinen har eller hade som liten så otroligt hög allergi att om en katt hade passerat bron utanför husdörren så kunde han känna det. Nu är det bättre för honom men urk vad många ambulanstransporter han fick göra :(

#6 Jag minns att då burarna hos oss skulle rengöras så fick jag helt enkelt hålla mig ute medan någon annan grejade. Coca och Brejk hette mina sötnosar och de älskade knäckesmörgås :) Blev tokiga. De var fina, och det var hemskt tråkigt då de dog. Coca fick vidrig knöl och brejk blev en dag bara förlamad i bakbenen. Hemsk upplevelse, dessutom båda på närliggande månad.

Får nöja mig att njuta av små råttebilder här istället :)

Intressant tråd! Jag blev också allergisk mot enbart råttor. Jag hade provat att umgås med råttor flera gånger innan jag skaffade egna och det gick hur bra som helst, sen tog det flera månader efter att råttorna kom till mig innan jag utvecklade allergin och den blev snabbt värre och värre. Jättekonstigt, jag har ju vuxit upp med alla möjliga sorters gnagare i mitt sovrum och hundar och hästar regelbundet i min omgivning och har aldrig reagerat på något tidigare. Det kom krypande och blev så snabbt värre och läkaren sa att jag måste göra mig av med dom för annars skulle det bli ännu värre. Så himla sorgligt att behöva sälja sina små älsklingar, men det gäller att glädjas över att man fortfarande tål andra djur, annars skulle jag nog gå under. Det verkar vara många som reagerar på just råttor så nåt är det ju. Så himla tråkigt för jag kan inte tänka mig ett mer perfekt husdjur på alla andra plan. Jag försöker att hålla liv i råttintresset men det är svårt att bara ta en bit av kakan för då vill man äta hela, så då känns det så sorgligt att man inte får det. Men att hänga på rif och titta på söta bilder ibland är alltid en humörshöjare när man saknar att ha en pälsboll under tröjan.

#8 Ja det verkar vara något med just råttor. Så trist, men jag hade faktiskt kvar mina tills de inte fanns längre, dock fick jag traggla igenom mindre smaskig medicin och hade jättebesvärligt med andningen om jag ansträngde mig med något. Nu är det tio år sedan som jag testade en råtta så idag vet jag inte hur jag skulle reagera på en. Tanken finns alltid: "ja men nu kanske det går iallafall" men jag tror inte på det själv men…

#9 Så kan jag också tänka ibland. Jag tänker att jag ska skaffa råttor igen längre fram, så jag fortsätter hålla mig uppdaterad och tänker ut vilka burar jag skulle vilja ha och vilka kullar som är spännande, men jag vet ju att jag aldrig kommer skaffa råttor igen. Jag vet att allergin bara skulle bli värre och att det inte skulle funka. Så skumt, som att man liksom inte tar det till sig..

#7 ush! Vad jag hatar allergi !!!

Kan rex-råttor tänkas vara mindre allergiframkallande än släta? Honor mindre än hanar? Ljusa mindre än mörka? Ibland är det såna skillnader. Luftrenare kan rekommenderas om man har allergi/astmaproblem, det underlättar men hjälper inte helt förstås. Själv är jag allergisk mot de flesta djur, men marsvin hör till det värsta för mig…

Jag får utslag som kliar efter att jag har hållt i någon råtta, men det händer inget mer, så det gäller bara att jag använder en tjocktröja :)

#12 Grejen med råttor är att du kan vara allergisk mot honor men inte mot hanar och tvärtom. Min sambo är allergisk mot råtthanar men honor går bra. Sj reagerar jag mer på honor.

#14 VAd är det du reagerar på- pälsen eller urin/saliv? Vad knepigt att ni är allergiska mot varsitt kön

Ush! Min värsta mardröm.

Det kliar ofta i min hals på kvällarna nuförtiden… Men hoppas att det bara är en seg förkylning!

#15Vet inte exakt vad jag reagerar på, men för min sambo så är det helt klart urinen.

jag är också livrädd för att bli allergisk, pappa är känslig för vissa djur, även om dom vi har nu funkar bra. Plus att en av mina farbröder och min faster också är jätteallergiska mot vissa pälsdjur. på mammas sida är det lugnare på den fronten.

Men jag har börjat misstänka att jag är känslig mot viss hundraser/pälstyper (typ settrar och bretoner).

När jag gosade med råttorna i skolan blev jag ofta röd i nacken när jag hade dom på axlarna, men det kliade inte plus att dom rev mig något så sjukt då dom hade vassa klor. Så det var förhoppningsvis inget tecken på begynnande allergi. visar det att jag är allergisk vet jag inte vad jag gör, skiter i det och skaffar råttor iaf :P

Jag får kliande "myggbett" på huden när de har klättrat på mig med, men det står jag ut med! Om jag redan är lite snuvig kan det bli lite värra efter jag gosat mycket, eller om buren inte är nystädad.

Men lite får man ta!

TYvärr är det så för oss allergiker- men djuren berikar mitt liv så pass mycket att jag står ut med allergi och medicinering…

Jag hade kvar mina råttor till deras sista för jag hade alldeles för svårt att ta bort dem för att jag blev sjuk. Förstår helt hur ni tänker, det fyller en stor plats i ens liv :)

Sedan fanns det folk som inte förstod hur man kunde må så dåligt över när den dagen råttorna inte fanns, men det är ju självklart de hade ju sin personlighet.