Hej igen, jag skrev fel, det var ju förstås mottagaren som inte ville ha råttan och Djuraffären sade att hon var 8 veckor, inte mån..

250 gram lät väldigt lite, så att hon är 8 månader och väger det är inte omöjligt. Hon borde egentligen väga mer, men hon kan ju lika gärna vara en väldigt liten hona. Jag har själv små honor här hemma.
Hursomhelst, till problemet:
Hon bits. Försök först lista ut vad som gör att hon bits. Är hon dräktig? Luktade du mat om fingrarna? Är hon ensam? (om hon är ensam, skaffa henne en eller några kompisar) 
Lär henne omedelbart av med bitandet genom att visa att du inte tillåter det. Sprätta henne på nosen, blås på henne eller gör något som hon tycker är obehagligt. Visar du att du blir rädd och drar undan handen så uppmanar du bara till fortsatt bitande eftersom hennes vilja då går igenom; du lämnar henne ifred.
Hur ser hon ut när hon bits? Hur är öronen vinklade? Rör hon på svansen? Hur är hennes kroppspråk?
Handskas mycket med henne så att hon vänjer sig vid dig, och som sagt, skaffa henne en kompis om hon är ensam. :)

Tack för tips,hann inte se hur råttan såg ut för hon högg snabbt som en kobra! Kanske att öronen var bakåt. Innan har hon provsmakat  löst men då har jag puttat till henne med fingret. Tror hon att jag är en fiende nu? Det är inte lätt att hålla handen stilla när man fått ett sånt rejält hugg, men jag försöker:-)

en råtta som biter är ofta sjuk och de bör man avliva.. så går det inte att vänja av henne med det så får du nog tyvärr avliva..

Och att en råtta som är ensam skulle bitas av den anledningen är fel. Men av andra anledningar ska man ha minst två råttor.

Du kanske kan konstakta en djuraffär? Om du inte vill ha kvar henne. Mina 2 första råttor jag köpte började bitas., Eller ja. Den ena började bita & sedan tog den andre efter det betendet .. Jag fick lämmna tillbaka dom mot en ny. Kanske du också kan göra det!?!? Men jag tycker inte att du ska ge henne en ny råtta då denna kan te efter detta betende, Dels att hon också kanske biter den nya?!?? + Att när en råtta blir rädd., El osäker som din värkar vara smittar detta även lätt av på din nya som då också  kan bli osäker & rädd & i värsta fall också börja bita., Så jag tycker att du försöker göra denna tam innan du skaffar en till., & en sissta grejj. Jag har en bit råtta nu., Han bitts bara när man ska ta upp honom men utan för buren är han hur trevlig som hällst., Så jag tar först ut honom med en hanske el. låter honom komma ut själv innan jag tar i honom med bara händerna.. LYCKA TILL!

Jag håller med, det är ingen lösning att skaffa en till. Det är naturligtvis bra att skaffa en till om du ska behålla henne så hon får sällskap. Men hon kommer förmodligen inte sluta bitas för att hon får en kompis, har svårt att tänka mig att det är det som ligger bakom.

Har du provat göra så som rosapussbanan här sa? Låtit henne komma ut själv innan du tagit upp henne? Eller bits hon utanför buren oxå? Jag låter alltid mina råttor komma ut själva, Platon kan vara lite tjurig av sig när man tvingar honom till något han inte vill. Men när han kommer av sig själv (vilket han gör nästan hela tiden) då är han jätte  trevlig och sällskaplig. Han vill bara välja det själv helt enkelt.

Tack för tipsen, igen! Råttan kommer inte ut självmant men idag gick det bra att lyfta ut henne. Hon bits inte ute. Det finns nog hopp om oss trots allt.

Hur länge kan jag vänta med råtta 2 innan man skaffar den? Tänkte att det inte var bra att låta råttan bli för gammal? Är det säkert att det går? Min dotter har redan 2 gerbiler som inte tål varandra så det får inte bli för många burar här hemma…

Undrar ochså över vikten,  kan det stämma att hon bara är 8 veckor?

Hälsningar Linet och "salt"

Ett tips kan vara att låna en bok om tamråttan på bibloteket :)

Det kan ju stämma att hon är 8 veckor. Men det är inte helt omöjligt att hon är äldre. För hon var väll från en djuraffär? Det är inte alltid dom har 100% koll på hur gamla djuren faktiskt är, så det kan mycket väl vara så att hon är lite äldre.

Du kan nog vänta ett litet tag med att skaffa en till, men det är nog inte bra att vänta för länge, ju tidigare desto bättre. Jag har hört någon stans att det är lättast att sätta ihop råttor som är under 5 månader? Men jag har ingen aning om ifall det stämmer eller inte. Hur som helst så är hon ju yngre än 5 månader. Men som sagt, inte bra att vänta för länge.

Jodå, råttor kan visst börja bitas för att de blir ensamma. Det brukar dock oftast drabba hanar vad jag har lärt. Honor blir gärna bara deprimerade, medan hanar kan bli aggressiva. Jag har själv haft en hane som jag tog som omplacering från djuraffären efter att en karl hade köpt honom ensam. Efter ett tag hade han börjat bitas och bet bland annat ihjäl en råttunge som karln stoppade in till honom. Jag tog honom, kastrerade honom och han blev världens goaste. Hanar var han livrädd för, honor gick alldeles utmärkt.
Döm inte ut henne omedelbart. Jag har stött på många råttor som har bitit av rädsla och otamhet samt även för att de har ungar. Om man handskas rätt med dem och är strikt i sin uppfostran lär man snabbt av dem det "felaktiga" beteendet. Är råttan aggressiv så hugger den oavsett, oprovocerat och utan att bättras nämnvärt trots bestraffningar. Ge henne lite tid, hon har inte haft råttan länge.

Du borde ha skaffat två råttor omedelbart, men om hon bara är 8 veckor (du skrev först 8 månader) så kommer det med all säkerhet inte vara några problem att skaffa henne en kompis. En råttunge på 8 veckor väger inte 250 gram. En råttunge på 5 veckor bör väga 80 gram. Att gå upp 170 gram på tre veckor tror jag inte så mycket på, inte zooråttor. Jag skulle gissa på att hon är åtminstone tre månader eller något liknande. Har du någon bild?

Att råttan ska vara "tillåten" att bitas inne i buren är absolut inte rätt sak att göra. Du ska vara flockledare och du ska definitivt kunna pyssla inne i buren utan att din råtta ska känna sig hotad. Ingen råtta som beter sig illa på ett eller annat sätt, är "tjurig" och bits för att få vara ifred skulle få fortsätta leva hos mig. Hos mig så ska råttor vara goa, trevliga och de ska inte under några som helst villkor bitas. Bits de och det inte beror på att de har ungar så avlivas de tveklöst. Är de rädda trots regelbunden behandling så avlivas de tveklöst. Jag ska ha sällskapsdjur, inga tittdjur som jag inte kan ta i. Visserligen så tar jag bett utan att övht rycka till, men det tillåts inte. Andra ska kunna röra vid mina djur utan riskera bett. Genom galler tillåts inte heller några hugg - vare sig råttorna matas genom galler eller ej. De måste lära sig tänka innan de biter i något.
Allt handlar om regler, och mina regler säger att dåliga beteenden ska bort, om det så betyder att djuret måste avlivas. Först ska djuret naturligtvis ges en chans. Fungerar det inte, så bye bye, see you in heaven - eller var man nu hamnar.

linet: Pyssla väldigt mycket med henne, och ja, skaffa henne en kompis så absolut fort som möjligt. Ha henne med när du sitter i soffan och tittar på tv, prata mycket med henne och vänj henne vid dig själv. Pussa på henne och handskas ordentligt och handfast med henne. Jag har aldrig gett mycket för den överkänsliga metoden som ju borde göra vartenda djur osäkert, d v s "vänta på", "försiktighet" o s v. Det gör djuret i fråga osäkert att tassa på tå runtom och knappt våga röra det om inte djuret själv tar första steget. En hund skulle ju baske mig pissa på sig. Även råttor behöver ledarskap, och det visar man inte genom att trippa runt som ett spöke och inte ens peta i råttan. En otam och osäker råtta kommer absolut att gömma sig i sådana fall. Det bästa sättet är att ta upp den, prata med den, pussa på den och hålla på med den. Den blir snabbast tam och säker på det viset.
Lycka till, jag hoppas att allt ordnar sig. :)

/Moa och kärlekarna

Jag tycker också hon ska ge råttan en chans, men en råtta som biter är många ggr sjuk. Det ligger inte i tamråttans natur att känna för att bita då den inte är inklämd i ett hörn..

Jag vet många råttor som blivigt avlivade just för att de var aggressiva och inte gick att ändra på.
Och NEJ en ensam råtta blir inte bitig. Ge mig en bra förklaring till varför en ensam råtta skulle bita och inte två?

Jag har själv haft ensamma råttor av olika anledningar och INGEN av dem var bitiga.

Jo, det är absolut inte normalt, men många gånger finns det andra orsaker till ett bitigt beteende än att råttan är aggressiv. Jag har stött på råttor som biter av både rädsla, försvar(försvar är en form av rädsla iofs, och här räknas bland annat honor med ungar in), dominans och aggressivitet, o s v, så jag vet hur de olika formerna yttrar sig. Det syns ofta väldigt tydligt på kroppspråket vilken form av "bitbeteende" det är.

"Det ligger inte i tamråttans natur att känna för att bita då den inte är inklämd i ett hörn.." skriver du. Sant, ja, men att vara instängd i en bur, utan någon större möjlighet att komma undan och sedan bli påtvingad en hand man är rädd för, kallar jag att bli "inträngd i ett hörn". Jag förstår ifall en rädd och otam råtta känner sig otrygg och hotad i en sådan situation. Liksom jag förstår att dominanta råttor eller råttor med ungar kan "överfalla" en hand i samma situation, utan att behöva bli inträngd i ett hörn. Jag har träffat på en hona med ungar som var livrädd för händer, men för att försvara sina ungar slängde hon sig på handen som sträcktes in i hennes bur, bet den och flög sedan undan av ren och skär skräck för "hotet" som handen utgjorde. Jag behövde inte många dagar innan hon var världens goaste och hamrade på gallret för att komma ut och pussas med mig. En otrygg råtta som aldrig eller mycket lite har blivit hanterad eller som har blivit hanterad på ett felaktigt sätt ska aldrig dömas ut förrän han/hon har fått en chans hos en person med kunskapen och känslan för just otrygga djur.
Jag har också träffat på aggressiva råttor som det inte går att göra så mycket åt. Häromveckan fick vi avliva en hona som - trots att jag hade försökt med henne åtskilliga dagar - högg mig i fingret så att det skrapade mot benet inuti fingret. Jag brukar kunna ta bett utan att alls bry mig, men denna gång ilade det upp i armen och gjorde förbaskat ont - och jag har rätt hög smärttröskel, det krävs rätt mycket för att jag ska säga "aj" och mena det på allvar. Om det hade varit en unge som stack in fingret till henne och blev biten, så skulle djuraffären säkerligen inte få så bra kritik, och råttor skulle väl den ungen vara rädd för i många år framåt. 
Den honan var aggressiv, bet oprovocerat och oväntat, visade inga större varningstecken innan hon bet, och liknande. Jag hade sagt i flera veckor - ända sedan hon lämnades in - att hon borde avlivas, men det var inte förrän hon bet Tomas på djuraffären och mig återigen som hon fick bli kobramat.

Jo, det kan de absolut. Varför skulle en råtta inte kunna bli deprimerad av ensamhet? Samma fråga där i sådana fall. Alla råttor är individer, och som enskild individ reagerar man olika. Jag har aldrig sagt att det är ett ofrånkomligt och för jämnan återkommande beteende att börja bitas som ensamråtta - vilket du verkar antyda att jag menar? Att du aldrig har varit med om det betyder inte att det inte kan hända.

Vill bara tillägga att rädda eller störda djur helst behöver en ägare som har erfarenhet av den djurarten. Det blir så svårt att läsa av djurets språk om man har noll erfarenhet. Man blir osäker. (Believe me, i know)

Linet, har du inga vänner i närheten som har trygga och snälla råttor som du kan "träna ögat" lite på?

#12 En deprimerad råtta biter inte. Dessutom har man ett ÄNNU större ansvar för en ensam råtta, man måste spendera väldigt mkt tid med dem eftersom de inte har ngn annan än dig.
Men du lär vara den enda jag har hört påstå att en deprimerad råtta skulle börja bita.

Rädda råttor må hända, sjuka råttor och helt galna råttor!

Jag tror inte heller riktigt på det där med att deprimerade råttor skulle börja bitas pga det.

Här kommer en bild på Salt. Tog med min hand så ni kan bedöma storleken.

Jag kanske inte kan så mycket om råttor, men jag tror att jag kan bedöma att det inte är något fel på henne, hon tvättar sig, äter och är pigg och nyfiken.

Jag ska åka och kolla om det finns en till råtta i djuraffären ikväll.

Linet och Salt

(ps. vi har nog bestämt att vi är kompisar nu..)

Ser äldre ut än 8 veckor iallafall.

Hon är definitivt äldre än 8 veckor.. Men hur gammal vet jag inte. Det är ganska svårt att avgöra på djur med okänd bakgrund eftersom de ofta är mindre och/eller mer outvecklade än de ska vara (pga dålig kost på affären), men hon ser inte "bebisaktig" ut. Vad jag kan se så har hon inte en enda tufs av bebispäls kvar, och mina råttor brukar ha en liten hätta av bebispäls vid åtta veckor.. Men samtidigt ser hon ser inte helt vuxen ut heller. 3-4 månader kanske.. t o m 5? (jag har inte haft honor på 4 år och det är längesen jag hade zooråttor..)

#14 Jo, ensamråttor kan visst börja bitas (liksom även flockade råttor naturligtvis kan). Lustigt annars eftersom det faktiskt har hänt (du kanske missade det jag skrev om min hane?). Omöjliggör ingenting som faktiskt inte är omöjligt. Många säger att det är omöjligt för råttor att kräkas också, trots att det händer då och då, även om det inte är ofta.
Som sagt, alla råttor är individer, och som enskild individ reagerar man olika. Liksom vissa hundar är mer hårdhänta när de leker eller vill markera något, så finns det även råttor som är mer hårdhänta i sitt utförande. Varför skulle det vara konstigt att vissa råttor visar sitt missnöje tydligare än andra? Att bita betyder inte bara att hugga så att blodet sprutar och fingret nästan går av, det finns olika grader även där.

Det spelar ingen roll hur mycket tid man lägger ned på ensamråttan, den får ändå inte sina behov fullständigt tillfredsställda av en människa, om så den människan spenderar varenda sekund ihop med råttan. Ansvaret människan skaffar redan från början är att ta reda på fakta om djuret man har. Det är ansvarslöst att skaffa djur på impuls utan att känna till dess behov, och ett av råttans mest grundläggande behov är sällskap av artfränder. Råttor som inte fungerar i flock och därför måste gå ensamma fungerar inte normalt, och skulle hos mig kastreras (hanar) eller avlivas (honor, samt hanar som trots kastrering inte fungerar med andra).

Men förklara VARFÖR en ensam depprimerad råtta skulle börja bitas. Jo, den kanske blivigt sjuk!

Och en råtta som du beskriver som visar sitt missnöje genom att bitar är inte frisk.

Anledningen till att hundar biter är MÄNNISKAN. Det är vi som ska lära hunden gränser och bra/dåligt. Biter en hund hårt kan man med största sannolikhet skylla det på ägaren.

Hon är garanterat äldre en 8 veckor.

#20 "Den kanske har blivit sjuk"? Du får det att låta som en förkylning. En deprimerad råtta mår dåligt, vad är det som mer måste förklaras? Du har ju förklaringen mitt framför ögonen på dig: depression! Sedan när har ett deprimerat djur betett sig fullkomligt normalt, och så som det skulle ha betett sig ifall det hade mått bra?

Den kan mycket väl vara fullt frisk trots att den biter för att visa sitt missnöje (är den däremot deprimerad så kan man väl knappast anse djuret för att vara "fullt frisk"). Jag har bland annat träffat på en hona som var väldigt hårdhänt när hon lekte med händer. Hon bet aldrig igenom huden naturligtvis, men hon bet hårt ändå - och det var bara ett lekfullt beteende. Det var absolut ingenting fel på henne. Som sagt, alla råttor är olika. Jisses vad svårt det verkar vara att förstå och acceptera.

Anledningen till att råttor biter är naturligtvis också människan. Även hos råttor ska gränser och regler sättas. Varför tror du att jag har lärt av så många råttor från att bitas? Jo, för att jag inte accepterar det, jag är inte rädd för dem och jag bestraffar dem när de gör fel, berömmer dem när de gör rätt. Helt enkelt; Jag uppfostrar dem.