
avla på hane som medicinerats
jag har en underbar hane som jag skulle vilja använda i avel, men då han medicinerats en gång för nysningar, och en gång då hans burkompis var sjuk (vettens råd att göra så)
men hur bra är det att avla på en hane som medicinerats ???
You can't spell Bitchy without Itchy

Frågan är väl om honan kan komplettera hans dåliga innumförsvar så ungarna inte lätt också blir sjuka.. =)
Ska man vara petig så borde man ju inte.. men vad säger de andra fördelarna, väger de upp nackdelarna? =)

han är underbar i temperament och har aldrig haft några problem alls vid introduceringar…han är i en fin storlek fastän han inte vuxit färdigt och han är en urmysig råtta allt som allt
och han har varit sjuk endast den gången då han medicinerades
jag skulle mer än gärna använda honom i avel, men vill höra mej för innan
You can't spell Bitchy without Itchy

Jag har själv avlat på en hane som fått medicinering mot en kraftig förkylning, men jag kunde inte låta bli för han var så jäkla go på alla sätt och vis!
Det blev 5 i kullen, där är två som blivit förkylda redan. (Filmgenrekullen) men jag är glad jag tog kullen ändå för Action den ena hanen ur kullen blev fantastisk go och vilket häng! Man skulle kunna pussa på honom hela dagarna.
Det ÄR en chansning för ungarna kan få dåligt immunförsvar och etiskt är det inte rätt när man faktiskt vet om att de kan bli lätt sjuka. Kan man försöka komplettera det på bästa sätt så är det ju bra. Har han lång stam med dokumentation på få individer som bliit sjuka så kan det väga upp, men är det många som blivit sjuka bakom kanske man ska fundera igen.. vad är det som finns hos honom som gör det värt att avla vidare på trots de de och detta tex.. räkna upp alla hans bra egenskaper och väg mot de negativa.. =)
Jag skulle inte avla på en råtta som behövt medicineras för infektion/förkylning.
Det beror väl på, tycker jag. Väg som sagt för- och nackdelar. Råttor är, precis som alla andra djur - människan inkluderad - ett DJUR, och alla djur kan bli sjuka. Det finns inga levande varelser som inte kan få en förkylning eller liknande, hur bra immunförsvar man än har.
Mvh,
Moa
Sajtvärd på Eremitkräftor och Snäckor

Sen handlar det om immunförsvar mot vad.
En uppfödare kan ju ha haft turen att aldrig haft in några smittor. Hur ska denne då veta hur bra immunförsvar djuren har?
Medan en annan råttan som varit snuvig kanske har råkat ut för en väldigt allvarlig sjukdom och ändå tagit den så pass bra.
Och en råtta kan ha ett jättebra försvar mot mycoplasma men vara chanslös mot CAR. Så det är också en väldigt viktig aspekt.
Därför är det en väldigt svår fråga som inte har något enkelt svar! Men man kan ju jämföra med ens hela bestånd. Har den råttan varit sjukare än alla andra råttor man har? Hur är de släkt med varandra? Vad kan man tänkas ha för bakterier/virus hemma? Hur många vet ens säkert vad man har för sjukdomar bland sina råttor?
Älskar mina stora små vänner..

#6 Precis. Sen måste man ju också tänka på andra saker. Blev råttan sjuk "av en orsak", t.ex. efter en stressig resa eller vid möte (bacillbyte) med andra råttor? Hur snabbt repade sig råttan? Jag tycker att en vanligt förkylning inte låter så illa.. men det är kanske för att alla mina råttor har blivit förkylda flera gånger. Sen ska man ju veta att veterinärer är väldigt olika. Vissa skriver ut Baytril med det samma om råttan bara fnyst en gång. Andra väntar tills det verkligen behövs. Mycket svårt det där. Naturligtvis vill man ha friskt bestånd!! Det är ju det absolut viktigaste med råttaveln. Dock får det inte bli så att man bara utgår från ett ytterst litet antal "friska" individer för då minskar genpoolen vilket i framtiden leder till allvarliga problem. Svårt val sånt där.

Alltså, jag tycker absolut att man ska vara hård med hälsan.
Musuppfödarna är mycket mycket hårdare med det än råttuppfödare, t.ex. Men ville bara påpeka att man måste titta på omständigheterna. Alltid!
Älskar mina stora små vänner..
På vilket sätt är musuppfödare hårdare på avelsmaterial? Tvärtom tycker jag att råttfolk är mycket, mycket hårdare med vad de avlar på. Det är inte ovanligt att registrerade musuppfödare köper in möss från djuraffär och avlar på. Hur ofta händer det hos registrerade råttuppfödare? :)
Mvh,
Moa
Sajtvärd på Eremitkräftor och Snäckor

Det är nog olika från uppfödare till uppfödare. Men de jag känner avlivar ofta rosslare. Det medicineras mkt mindre i musvärlden. Och det kan man ju tycka som man vill om. Men det blir ju färre rosslare på det sättet. Och ja, de är i allmänhet friskare än råttor tycker jag. Utom tumörerna då, det ligger säkert typ lika där för det är de ju inte heller lika hårda med. Men alltså, det här är bara min uppfattning bildat av några få uppfödare, det behöver inte stämma.
Jo, det är nog vanligare men ändå inte så jättevanligt, tycker jag. Eller, det beror förstås på vilka uppfödare man tittar på.
Älskar mina stora små vänner..

Jag har inte tidigare kommenterat denna tråd utan hittade den nu när jag kikade på äldre inlägg. Det kan gå dagar när jag inte är ute på nätet och missar en del.
Men, jag tyckte att det var viktiga aspekter i denna tråd och vill lyfta fram den igen.
Att avla på en råtta som har nyst är inget som är främmande för mig. Däremot, som påpekat tidigare, är det viktigt att reflektera över hur pass, i jämförelse med andra, dåligt/bra immunförsvaret är mot andra råttor. Jag har ofta förkylningar, förhållandevis, på mina råttor då jag dels reser en del med dem men även för att jag har en konstant ström av nya råttor. Att en råtta nyser behöver inte betyda något samtidigt som det kan vara ett tecken på sämre immunförsvar. Allt är relativt och viktigt är att ta reda på vidare info och kunskap om linjer och hur individer i dem har reagerat i vissa situationer för att på så vis kunna avgöra och vägleda.
Jag har råttor som inte nyst en enda gång under sitt liv fast de har varit med om mycket, då menar jag nysningar som beror på förkylning eller annan infektion. Alla råttor nyser någon gång då det är ändock ett sätt att rensa näsan och man kan märka av ett litet mer frekvent nysande av några råttor som sniffar extra mycket när de är ute på upptäcksfärd. Råttor använder nosen som ett viktigt instrument för att avgöra, vägleda, upptäcka, bestämma..
Man behöver inte haka upp sig på själva medicineringen, det är för länge sedan ur kroppen och skall inte ha satt/lämnat några "märken" kvar hos råttan. Om man kommer fram till att råttan blev medicinerad onödigt, som jag tycker det låter som hos TS, kan man använda hanen i avel. Men som sagt, kolla hur släkt och råttor runt om har reagerat tidigare och väg in det i bedömningen. Om TS tycker det är svårt att själv avgöra skulle jag rekommendera att ringa runt och prata med mer erfarna personer och inte enbart nöja sig med svar från internet.
Som några tidigare har nämnt skall man inte heller medicinera i onödan och för ofta, råttor har relativt lätt för att bygga upp resistens och då riskeras framtida behandling att äventyras pga det. Tidigare pratades det om att råttor i flera linjer hade byggt upp resistens mot Terramycin, ett penicillin som inte längre finns, och på så vis hade det ingen verkan. För mig och mina råttor stämde detta som tur inte och det hjälpte förträffligt bra mot mycoplasma och jag har haft svårt att hitta något som har ersatt dess effektivitet.
Man lär så länge man lever.. ingen rök utan eld.. arga katter får rivet skinn.. att fela är mänskligt..