Barberare
Japp, en sådan har jag hemma. Jag trodde ett tag att vi hade fått ohyra, men mycket talade emot det då ingen annan hade några tecken på det o Elliot, som baberarn heter, hade inga sårskorpor i ansiktet. Börjde ana barbering men trodde att det var nån annan som putsade av pälsen på henne då det var på rumpan och inte mage/frambenen. Men iförrgår märkte jag att hon har tappat päls på magen också.
Jag var hos vetrinären idag och gjorde skrapprov och dom undersökte henne, och ingen ohyra där inte.
Jag nästan hoppades på skabb då barbering är ett sjukligt beteeden som oftast inte går att göra något åt.
Jag tror hon fick en dålig start i livet hos uppfödaren, som sedan sålde henne till zoo. Jag vill egentligen inte stöda zooavel men jag tyckte så himla synd om de två rädda svarta råttorna som låg där inträngda i ett hörn.
Jag fick senare reda på att dom va från en uppfödare jag hade hört talats om, och jag tog kontakt med henne och frågade lite och hon "erkännde" att hon hade kört en låda med fem svarta, rädda bebisar till zoo. För att hon tyckte hon som äge djuraffären var bra med djur. Hon vet för övrigt ingenting om råttor. Jag som nybörjare visste tusen gånger mer än henne. Hon kunde inte svara på en enda av mina frågo. Varför jobbar man då i en djuraffär?
Så det var väl nånstans där det gick snett och jag har från början tagit det väldigt lugnt så råttan fick göra allt i sin takt och hon och hennes syster blev någorlunda tama, fast ändå lite reserverade.
Ena syster, hon som barberar sig, har visat tecken dominans och aggrissivitet. Hon har huggt mig ett antal gånger om jag råkat komma in med handen i buren för fort eller liknande. Och när jag tar in nya råttor till flocken är hon ofta på dom och blir aggressiv. Biter, pucklar på, burrar upp sig mm.
Med mig är hon dock bra nu, fast hon gillar inte att lyftas.
Hennes syster älskar inte heller att bli lyft, hon har bitit mig ett par gånger, om jag råkat väcka henne vid fel tillfälle osv. I övrigt en snäll och fin råtta.
Puh, var bara tvungen att skriva av mig lite. Jag tycker hemskt synd om min flicka som mår dåligt.
Kan ju tillägga att min tredje råtta från samma uppfödare har börjat rossla. Jag märkte att hon började bli sjuk redan när jag hämtade henne vid fem veckors ålder.
Mina övriga tre råttor från finfina uppfödare mår prima!
Så jag avråder faktist alla att köpa från Malin i Göteborg.
Jag är inte den enda..Tro mig, jag har hört väldigt många andra som är missnöjda med henne som uppfödare och fått sjuka råttor
Jag skulle gissa att du inte bara har en utan två som barberar… För att barbera sig själv på rumpan är inte enkelt..
Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor
Jag har ett minne att jag läst en grej förut någonstans men jag är inte säker; "smittar" det oönskade beteendet som barbering till andra råttor?
Jag tänker på tex hästar, om en krubbiter (biter tag med tänderna och sväljer luft = farligt) så kan lätt boxgrannar och liknande börja göra det.
Medarbetare på exotiskadjur.ifokus.se

#2 Råttor kan ta efter andras dåliga beteende. Därför brukar man sätta barberande råttor i en flock för sig.
#1 råttor är väldigt viga iofs 

#1 Det är inga problem för en råtta att barbera sig sådär på rumpen. Om du tittar på en råtta som tvättar sig ser du tydligt var gränser går för hur långt upp dom kan barbera sig. Har man däremot barbering på huvudet, nacken eller högt upp på ryggen så är det garanterat en burkompis som hjälpt till med den nya frisyren. Jag har haft en hona som va kal på huvudet, hon såg ut som en munk. :P Det va burkompisen som tyckte hon behövde en ny "look"…
Men barbering är inget som man ska avla på! Absolut inte när det finns en råtta som barberar sönder hela sig i kullen. Barbering går bevisat i arv. Jag har haft barbering i hooded linjen jag började med, denna avslutades helt när det visade sig i två led.
oj, har aldrig sett hur mycket dem kan barbera sej:s
Min blogg: SweGizmo.se
Jag vill verkligen inte behöva sätta henne ensam. Hoppas det skrer ett miraekl så hon slutar barbera sig
Hur har ni andra gjort med råttor som barberar sig?Ingen av mina andra verkar ha tagit över beteedet…än * Peppar peppar ta i trä*

#7 Jag hade låtit henne somna in. Hon mår inte bra när hon plockar sig så där mycket. Hade hon haft en mildare grad av barbering så hade jag försökt arbeta med henne för att se om det berodde på över eller under stimulans. Men eftersom hon barberar sig så kraftigt är risken stor att hon blir ännu mera stressad om du väljer fel väg. Barbering försvinner aldrig helt utan kommer alltid finnas där. Hade hon varit en han så hade jag provat att kastrera.
Tycker inte man ska avliva råttor för minsta beteendestörning men det finns gränser och skillnader. En trasig råtta med en trasig själ kan man laga men inte en förstörd råtta.
Verkligen jätte trist att se. Jag lider med dig och lilltjejen.
Förstår att det inte är ett lätt beslut.
mvh
Jag vill inte att det ska behövas göra..Usch jag hatar att leka gud och bestämma över andras liv. För mig känns hon frisk, och jag vet att det är naivt att tänka så. Men de flesta här vet säkert vad jag menar. Jag vill ha kvar henne här o ge henne så bra liv som möjligt.

Jag tycker inte du ska avliva om ingen mår dåligt över hennes beteende.
Medarbetare på ExotiskaDjur.ifokus, TV-Spel.ifokus och papegojor.ifokus!
Att förstå är att förlåta
Jag förstår dig fullständigt.
Sätt henne och hennes syster tillsammans så att dom kan få lite specialbehandling.
Vad händer om du inte gör en massa saker, pillrar, slänger och byter bort favoritplatsen? Lugnar hon ner sig då?
Det är svårt att inte överstressa en råtta om den är känslig för detmen håll rutiner i deras bur, låt dom komma på sina vilkor och sen hoppas vi att det funkar
Kram till dig
Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

Jag skulle möjligen eventuellt tycka att barberingen i sig inte är så "farlig" om man ser till hur de i övrigt beter sig. De biter, hugger och tycker inte om att lyftas på.. Det är inga bra råttor, det är råttor som är rädda, osäkra och stressade. Jag gissar på att hennes barbering har uppstått ur hennes rädsla och den stress den utgör för hennes psyke. Jag tror inte att hennes barbering beror på under eller överstimulans och därför borde inte något av detta hjälpa. Att försöka aktivera henne mer är inget jag skulle råda till, det kan göra att hon blir ännu mer stressad och rädd. Om något går fel spär det på hennes osäkerhet.
Jag tycker det låter som om det är två råttor som fått väldigt dålig start. De har inte varit vana vid människor någon gång, inte ens hos den "uppfödare" de är födda hos. De två råttor du beskriver, deras karaktär, är sådant vi ser på de minst lämpade sällskapsråttor från grossister. Jag har alltså sett råttor som är bättre än dessa från grossist. De kan inte vara vana vid människohänder och olika ljud som florerar, annars hade de inte reagerat som du beskriver.
Jag tror heller inte att den råtta som du kallar för aggressiv och dominant är det. Hon vet helt enkelt inte hur hon skall bete sig och som alla vet är det bättre att försvara sig direkt än att råka ut för hemskheter. Hon agerar ut sin rädsla och osäkerhet på ett sätt som en råtta brukar göra medans den som barberar sig möjligen är litet mer stressad av sig och visar sin osäkerhet på det sättet. En del råttor blir mer eller mindre "paralyserade" när de är rädda och kan på så vis misstagas för att de är handtama, lugna och trevliga.
Jag tror att du skulle kunna få ordning på dessa råttor om du verkligen vill och om du har tid för det. Om du har fler råttor än dessa två systrar så vet jag inte om det går att kombinera, lägga ner tid på två flockar. För jag skulle sätta de två systrarna för sig själva i en lugn bur som inte är allt för stor i början. Ha dem på ett ställe där de kan se vad som händer men som ändock är lugn gällande ljud och snabba rörelser. Att ha dem på ett bord i en hall är alltså inte det jag rekommenderar, utan kanske en hörna i ett rum som du vistas i mycket. Om det finns någon äldre hona som är lugn och trygg, som de två systrarna kommer väl överens med skulle jag eventuellt låta henne bo med dem för att hon skall kunna visa att så här är det att umgås med människor. Och att de två systrarna får krypa ihop hos en råtta som är trygg, lugn och sansad.
Det första är att försöka få dem att känna sig trygga i sin egen bur, sitt egna hem. Som tidigare sagt, inte en stor bur i början utan en "normal", kanske som en Jennybur eller snäppet mindre. Ett hörn att ställa buren i är bra för att de då får enbart en sida, eller två, att ha koll på och kan då slappna av litet. Om det inte finns skulle jag hänga något mörkt, skynke eller liknande, på två-tre sidor av buren. Sedan gäller det att ha tålamod.. och tålamod.. och ännu mer tålamod. Ta små steg i taget. Stoppa in handen lugnt och försiktigt i buren för att de kan få gå gram och sniffa på dig när de vill. De kommer antagligen börja klättra på dig efter ett tag och det är bra. När de väl har gjort det skulle jag låta dem vara med mig på axeln eller innanför tröjan då och då för att de skall känna din doft och förknippa dig med trygghet. Att bryta ut/utöka deras trygga, fasta punkt med dig jämte buren, att vid snabba rörelser och ljud kan de söka skydd hos dig. Börja ha buren med dig vid soffan vid tv-tittande, låt dem gå ut när de känner för det. Mycket skall ske på deras vilja för att motcverka osäkerheten och rädslan.
Om nu inte barberingen beror på det jag tror så kan ni skippa mitt inlägg.. Om den andre råttan är arg av sig pga aggressivitet och dominans.. då är det bara att ignorera detta med.
Sedan håller jag med Wintermynta till en del. Om råttorna beter sig så här på grund av rädsla så är det möjligt att deras liv skulle bli för stressat för dem.
Men jag står fortfarande fast vid att de är rädda och osäkra, att de blir stressade av vad som händer men att de har olika sätt att uttrycka sig för det. Det mer "normala" är att försvara sig som den ena gör och i vissa fall tar en del råttor till barbering, oftast är det sådana med sämre psyke.
Man lär så länge man lever.. ingen rök utan eld.. arga katter får rivet skinn.. att fela är mänskligt..
Tack för alla tipsen!
Men jag tycker inte att dom är stressade längre. Inte mycket. Dom står i mitt rum där det är lugnt och jag lyfter inte ut henne om jag inte måste, utan står vid buren o låter henne komma som hon vill, vilket hon och dom andra oftast vill om dom inte sover.
När hon är med mig och kollar på tv eller sitter vid datorn så somnar hon i min tröja eller liknande, så en liten trygghet är jag nog.
Det här är jättesvårt, då jag själv inte kan se hur allvarligt det är tror jag. Det du Thirre skrev låter inte som att mina flickor behöver. Dom känns någorlunda trygga nu när dom blivit lite äldre..(fyllde ett år för inte många dagar sedan)Det känns därför onödigt att sätta dessa två i egen bur. Systern som inte barberar sig är väldigt aktiv och älskar att springa runt o lägenheten och leka med dom andra. Elliot gillar mest att chilla och kolla på tv med mig eller mysa med en råttkompis =)
Men jag ska tänka lite och se vad jag gör. Det är ju som sagt himla svårt. Jag ska iallafall försöka ge henne ett så stressfritt liv som möjligt, och sålänge hon verkar må bra i övrigt och inte börjar bita igen så känns det bäst att låta henne sitta med sina kompisar.

Ok, men det låter ju bra.
En del råttor får för sig saker, en del är lite egna av sig.
Jag har några stycken som man har fått vara litet försiktig med just vid att ta dem i hängmattan om de sover, då har de kunnat nafsa lite för att säga till att det är inget de vill göra just nu. Medans andra gånger kan de ha nästan hoppat upp i famnen för att i nästa stund vrålgosa och knastra med tänderna. Om hon inte biter hårt så att det går hål skulle jag låta henne vara kvar om hon är bra i övrigt. Däremot, om hon stör ordningen och stillheten i flocken skulle jag börja fundera.
Och nej, det är klart att om de är så gamla så kanske man inte skall sätta dem själva. Jag uppfattade inte att de var så pass gamla.
Men det går att applicera några tips som jag skrev ändock. Tålamod, mer på deras villkor och att ta det lugnt..
Man lär så länge man lever.. ingen rök utan eld.. arga katter får rivet skinn.. att fela är mänskligt..

Ursäkta om jag kidnappar den här tråden, men jag blev lite oroad när jag läste här för jag börjar få misstankar om att min ena råtta barberar sig/blir barberad också. Hon (egentligen båda) kommer från samma uppfödare som blackvelvets råttor och har blivit lite tunnare i pälsen på rumpan. Hon kliar sig inte och har inga sår, så jag betvivlar att det är ohyra. Ska ta med henne till vetererinären nu i veckan och kolla upp det hela. Om det nu skulle vara barbering, vad gör jag då?
Råttorna är inte det minsta skycka/aggresiva, utan är tvärt om väldigt sociala och snälla. De får vara ute varje dag och har massa leksaker i buren, så understimulering vet jag inte heller om det är.
Kanske blev lite krångligt inlägg nu, men jag känner mig lite orolig.
Kolla först om det är ohyra..
När är dom födda?..Tänkte om de är syskon

måste vra nyfiken och fråga om uppfödaren bor i eller utanför göteborg.?
jag har köpt två supergoa råttor av en tjej med samma namn men som bor en bit utanför gbg, dom har rosslat tillochfrån så länge jag har haft dom och ibland känns det som att vi är hos vetten oftare än hemma :P (okej, det var en överdrift..)
mellan penicilinkurerna då ingen hostar, nyser eller snorar så är allt tiptop, inga "psykiskaproblem" :)

Redigerat pga brott mot skrivreglerna.
//sajtvärden
Har aldrig haft några konstiga beteenden eller så med mina råttor, med undantag för den här eventuella barberingen. En av dem gnager på gallret ibland också, fastän hon varit ute timmar i sträck! Annars är de helgoa :)
#16 De är födda i mars (har aldrig fått exakt datum, då hon har varit mycket svår att få kontakt med de senaste), de är inte syskon med varandra. Ska ta dem till veten på onsdag, får se vad de säger.
Jag har två killar som ska komma från en kvinnlig uppfödare. Redigerat pga av brott mot skrivreglerna
//sajtvärden
De hade löss och satt i samma bur som ett stort gäng honor, bland annat blue hooded dumbo. Jag var förvånad att någon privatuppfödare ville sälja till en sådan affär. En av dessa killar barberar sig också. Kanske från samma person då, om det som #18 säger stämmer.

#20
"Bortaget pga av brott mot skrivreglerna."
// sajtvärden
hon födde även upp ormar och hade hela vardagsrummet fullt med terrarier. undrar vad som händer med dom hon inte får sålt..?

Följ skrivreglerna!! Det är inte tillåtet att:
Skriva inlägg som röjer eller antyder annan användares verkliga identitet.
Därför kommer jag nu rensa upp i tråden. Detta är en tillsägelse till alla som brytit mot skrivreglerna och fler tillsägelser kommer inte att ges. Vare sig här eller via pm.
Vid fortsatt spekulationer får man en varning och en veckas skrivförbud.
//

Jag har själv en råtta som barberar sig. DEt är ärftligt och handlar inte om att de är uttråkade eller far illa. Det är som våra tvångsbeteenden.
Lina - Medarbetare på Cocker spaniel i fokus

Utan att ha läst hela tråden så måste jag säga att jag håller med wintermynta. Kraftigt barberande är ett tecken på stress och lyckas man inte få ner det är det lika bra att råttan får somna in. En människa eller mer långlivat djur är det enklare att hjälpa ur såna här beteenden. Jag är dessutom övertygad om att även de andra råttorna blir stressade av beteendet.
Ett test man gjorde på möss(ursäkta att jag inte har någon källhänvisning) visade att möss som barberade andra möss fick hjälp av de andra mössen med sitt beteende. Man satte ett galler med de barberande mössen på ena sidan och de ickebarberande på andra. De ickebarberande gick då fram till gallret och lät sina morrhår barberas av barberarna på andra sidan. Det tyder på att detta beteende påverkar hela flocken, vilket man t.ex. kan likna vid en familjemedlem till en missbrukare.
Det brukar dessutom hänga ihop med andra problembeteenden vid sidan om barberandet som förstås är kopplade till stress.
Mina förra honor barerade sig själva och varandra. Det jag såg hjälpte var varierad kost, lagom aktivering, nya prylar i buren varje vecka så att det inte blev tråkigt. Dessutom gav jag den värst barberande honan extra mkt kroppskontakt. Med åldern minskade barberandet eftersom de blev mindre aktiva och krävande på det viset. Agility eller annan träning kan också vara ett tips om de är sugna på det. Kolla på yourube. Där finns fina träningsvideor med instruktioner för råttor.
Älskar mina stora små vänner..