Vi köpte råtta på djuraffär i Västerås och fick ett infoblad med. Stod faktiskt ganska bra på detta. Vi hade redan två råttor sedan tidigare och fått svar på många frågor på detta forum. Men ibland undrar man om säljaren kan nåt om djuren de säljer. Där vi köpte råttan hade de spån och hö i buren.

#1   :) bra med dessa affärer som vet vad de håller på med där, jag köpte mina första råttor för 4 år sedan hade oxå lappar som de delade ut med dock är det många affärer som inte gör detta:(

Våran djuraffär hänvisar till uppfödare istället;) mycket bättre.

#3  vad kul :) har aldrig  varit hos uppfödare men skulle vilja ^^

fy , känner mig lite elak nu när jag skyller allt på djuraffärerna. För egentligen borde ju de som ska köpa djuret också "läsa på" lite :/

jag har sett affärer som delar ut infoblad men de är inte de bästa, dessutom satt råttorna med spån och hö i buren (helst 25 stycken på samma lilla yta också).

Jag är fruktansvärt less på folk som bara impulsköper djur och tror att de i djuraffärerna är typ gudomligt duktiga på alla djur. Många som jobbar i djuräffär kan inte ett jävla shit om de flesta av djuren de har i affären.

Har nämnt nån gång tidigare att man kanske öppnar en egen djursffär där det inte finns nåt Djurmagazinet, så att det blir nån ordning i alla fall. Skulle inte ha djuren i affären utan bara bilder på de som är tillgängliga, sedan om man bedömmer att den som köper är tillräckligt seriös sä kan denne få se djuren irl. Sedan skulle jag ha egen uppfödning och eventuellt ta in från folk runt omkring som jag litar på och som är villiga att samarbeta. Sedan skulle jag inte sälja djuren samtidigt som de köper alla tillbehören, utan de får återkomma senare när allt är iordning hemma. Och så skulle jag skicka med ett ordentligt informationsblad.

Det blev OT där, sry.

Jag har velat ha råttor i över fem år, men på grund av mina föräldrars fobier så har jag inte fått det. Och att hela tiden se dessa idioter som impulsköper råttor och sedan lessnar på dom efter ett par månader, gör mig så lessen och frustrerad. Och det finns inget man kan göra åt det… Just nu känns det som om jag aldrig kommer kunna skaffa råttor (har en väldigt osäker framtid som det ser ut nu), coh har tappat orken att engagera mig i något.

Något av de värsta jag har sett är djurmagazinet i Piteå, där har de råttorna i minidunor, ofta tre stycken, och de är sjuka 2 av 3 gånger de får in dom. Rosslar dom det minsta så avlivas dom på en gång. Det är billigare än veterinärkostnader och råttor finns det ju hur många som helst, det är ju bara att beställa nya. notera ironin.

nej, jag är inget big fan of djuraffärer, köper bara leksaker till mina möss där och nån gång mat åt dom (de äter nästan inget Torrfoder längre, de lever på färskmaten i stället).

Men får mig är råttor värda för mycket för att behandlas som leksaker, och jag hatar att folk inte kan förstå vad dessa varelser betyder för de som verkligen tycker om dom. De ser bara kloaker och sopor och sjukdomar när de hör/ser råttor, men det är skillnad på råttor och tamråttor.

nu blev det OT igen…

#1 Köpte du dom från djurmagazinet i västerås?

Här märker jag att det är en enorm skillnad på djuraffärer och djuraffärer. I den ena butiken tar de bara in råttor direkt från uppfödare utan omvägar kring grossister etc. I den butiken kan de också mycket om råttor då de själva har råttor. De visar hur man ska lyssna på lungorna etc. Mycket bra. Sen har vi två andra djuraffärer som har råttor och de vet inte ett skit verkar det som. Tragiskt det där.

Den värsta djuraffären jag sett säljer lyckligtvis bara tillbehör nu. Det stank verkligen, de var inte könsuppdelade och det bodde minst 20 stycken i varje bur med smutsigt, nerkissat spån.

Jag tycker inte att affärer, vars största syfte är att tjäna pengar, ska sälja djur alls!

Liv har ingenting med handel att göra.

På arken i sundsvall så fick jag med ett informationsblad, men med helt fel fakta! Jag tror inte att de ger ut såna längre, men de gjorde det för ca ettv år sedan.

Personligen tycker jag som #9, man borde inte få sälja djur i affärer alls. De är liv inte ägodelar. Det är fel att man bara kan gå och köpa en råtta/hamster/marsvin och liknande och göra vad man vill med den. Hemskt.

#6 ja vi köpte på djurmagazinet ute vid ikea

Tänkte väl det, där har jag köpt tre av mina råttor och tycker att dom är bra där :P

Eller så kanske folk kunde lära sig att tänka längre än vad näsan räcker, och ta reda på fakta innan de gör sina köp. Men det är troligtvis för mycket begärt misstänker jag.

Visst faktablad är bra, men det är sällan det är korrekt fakta på de blad som delas ut. Ett krav från djurverket om korrekt fakta ska lämnas ut vid köp vore bra. Eller ännu bättre om alla djuraffärer blir djurtillbehörsaffärer istället så skulle djuren slippa lida.

#13. Det säger djurvårdsverket i L80:

Kap. 3, 2 § Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur ska vid överlåtelsen lämna ett faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av djuret.

Det står en himla massa i L80 som inte hålls. Har läst igenom det nu.

En intressant fråga är hur många uppfödare lämnar ut sådana blad eller går allt muntligt till väga?

#14 Ja något ska lämnas över men det finns inga krav på korrekt fakta. Dessutom så är L80 bara halvbra i reglerna, minsta måtten tex på yta är alldeles för litet oavsett. Uppdateringar behövs.

Som privat uppfödare har du ingen skyldighet att lämna ut ett faktablad eller liknande. Det är frivilligt. Många uppfödare har dock som krav att du ska vara insatt i djuret och deras vanor.

#15 Nja, det står ganska specifikt vad bladet ska innehålla. Det är rätt uppenbart att infon i punkterna ska vara korrekt.

3 § Ett faktablad avseende fåglar, däggdjur, reptiler eller groddjur ska innehålla uppgifter om

1. det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets art eller släkte,

2. djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med hjälp av en enkel undersökning av djuret,

3. djurartens normala vuxenstorlek,

4. djurartens normala livslängd,

5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen,

6. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses,

7. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert,

8. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses,

9. hur djuret bör hanteras,

10. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses,

11. djurets eventuella dräktighet om det är ett däggdjur,

12. djurets eventuella behov av vintervila om det är en reptil eller ett groddjur,

13. åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret,

14. de vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt

15. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa.

Däremot kan jag hålla med om att det borde göras uppdateringar. Men måtten de nämner är ju också absoluta minimimått, inte något som rekommenderas så vitt jag förstått.

Jag tycker inte det spelar någon roll och människorna som köper är bra eller inte.

Djur är levande varelser och ska inte säljas som varor i affär. Punkt.

Så länge det finns information om att tex råttungar får skiljas från mamman vid tre veckors ålder och burmåtten som faktiskt är ett rekommenderat minimummått och det som de flesta troligtvis kommer att följa så är det ett problem. Eller som att en råtta väger runt 500 gram som fullvuxen,stämmer inte alls.

Men sak samma, ingen ide att diskutera det här utan ta det vidare till djurskyddet istället och börja samla underskrifter för en förändring. samma diskution har varit upp säkert 30 gånger på 2 år nu.