OT - Usch :/
Åkte med en av mina bästa vänner, Johan, och tränade för någon timme sen. Vårt styrketränande fick sig dock ett väldigt drastiskt slut när det visade sig att Johans pappa fått en hjärnblödning. (Tror det var så, men jag har inte hört nått från dom på ett tag så jag vet inte till hundra)
Det värsta är att varken jag eller Johan fattade nått! Vi trodde att han bara var sur. :/ Han svarade inte på tilltal och vi förstog inte ett skit.. Känns så jobbigt.. Kommer kännas förjävligt om han dör..
Behövde skriva av mig..
Jag önskar innerligt att du klarar dig John-Åke!
Mvh Nathalie

Oj, det var tråkigt att höra! :/ Fy vad hemskt… :( Beklagar och håller tummarna att han kryar på sig!
Ja fy :/ Såhär i efterhand blir jag skitarg på mig själv för att jag inte fattade.. Alla tecknen fanns där! Han fumlade med bilbältet, svarade inte när Johan pratade med honom, också log han snett hela tiden!
Gud vad dum jag är. Johan trodde att han var sur på honom ang en sak som inte bör sägas här, och att det var därför han vägrade svara.
Men han körde ju aldrig iväg med bilen eller någonting, så egentligen borde vi fattat!
Tur att det var några gubbar som gick förbi på vägen och insåg att det var nått som var fel. Dom ringde ambulans och sen ringde Emmas syster och berättade att det faktiskt var nått som var fel på John-Åke.
Det var nog tur att Johan ringde hem och berättade att John-Åke var konstig, och inte svarade när man pratade med honom, för då blev nog modern i huset på alerten och insåg att nått var på tok.
Mvh Nathalie

Usch så ledsamt!! Hoppas det ordnar upp sig!
Du ska inte alls känna dig dum för att du inte fattade det. Jag tror det är på många sätt svårare för en anhörig att märka sådana saker då man ofta inte ens kommer på tanken att något skulle kunna vara fel. Och sen om det är något som man har bråkat om, etc., ja då är det väl inte så konstigt att man läser in det i stället. Då är det nog lättare på många sett för en utomstående att se att något är fel. En som inte är "subjektivt" inställd just då för stunden… oj, det där lät mystiskt, hoppas du förstår vad jag menar.
Sen är det ju så att många som får stroke inte förstår det själva. Det är lustigt på nåt sätt. Kroppen klarar inte av att t.ex. gå ordentligt men ändå registrerar inte hjärnan att det är något fel. Det hände här på jobbet för ett par år sedan tydligen, att en anställd helt plötsligt inte kunde gå ordentligt och många andra sådana saker. Men han själv tyckte inte att det var något fel på honom.
Jag hoppas allting löser sig!! Stor kram!!

Ja, du ska inte ha skuldkänslor. Det är inte ditt fel! Kunde hända vem som helst.

Kramar Nathalie!
Ni visste inte! Det kan ni inte rå för! Jag tror inte alltid man hinner tänka logiskt såna där lägen.
Jag hoppas också verkligen att han kommer på fötter.
Älskar mina stora små vänner..